2015-07-18 06:00

2015-07-18 06:00

I huvudet på en näthatare?

Vi vill alla bli älskade, jag vågar påstå det utan att sticka ut hakan för mycket. Men vi kan inte bli älskade av alla, det förstår vi, vi är ändå ganska många människor på jorden. Svårt att träffa alla liksom.

Men om vi inte kan bli älskade, då kan vi kanske bli beundrade. Det känns som ett rimligt mål, att bli beundrad. Jag kan göra något coolt och lägga ut på internet, vem vet var det kan landa. Tänk om jag lägger upp något så coolt att det hamnar i Japan och jag blir megakändis. Typ som den där snubben i videoklippet... åh vad heter den, du vet han som sjunger i Thailand.

Äsch strunt samma.

Hmm, okej jag har kanske inte någon direkt cool idé, hmm, hur ska jag då göra?! Min musikaliska förmåga lämnar mycket att önska, måla är inte heller riktigt min grej. Jag är iof väldigt bra på att visa andra hur man ska göra, jag är rätt pedagogiskt och jag har stort tålamod. Hur ska jag nå ut med det på internet?! Hur ska jag bli beundrad på youtube på grund av det.

Äsch strunt samma.

Nu vet jag, jag kan skoja till det lite, jag kan skriva nån fräck kommentar på den där artikeln som jag såg på Facebook. Då blir jag kanske lite beundrad, eller kanske mer fruktad. Nån blandning. Det kan va rätt coolt. Bara inte nån säger emot, det kan bli lite tufft. Men, man lever bara en gång, vi kör, jag skriver det. Det får bära eller brista. Jag är som jag är, och har alltid varit sån.

Fan, folket tyckte ändå som jag men några sade iof emot, orka tjafsa. Jag skiter i dom, vill dom något kan dom komma. Ska visa dom.. men folk snackar så mycket online. Internet är ändå inte på riktigt, jag lever mitt liv utanför datan, med mina riktiga vänner, i den riktiga värden. Det var bättre förr.

Varför kan inte bara världen älska mig, jag menar det är väl inte för mycket begärt, jag vill bara få känna något. Det blir lätt lite tomt annars. Jag gillar inte att placerad i fack men något vill jag ändå känna, något fack vill jag ändå bli placerad i. Till nästan vilket pris som helst.

Robin Jönsson, student vid Lunds universitet

Niclas Christoffer, författare och komiker

Vi vill alla bli älskade, jag vågar påstå det utan att sticka ut hakan för mycket. Men vi kan inte bli älskade av alla, det förstår vi, vi är ändå ganska många människor på jorden. Svårt att träffa alla liksom.

Men om vi inte kan bli älskade, då kan vi kanske bli beundrade. Det känns som ett rimligt mål, att bli beundrad. Jag kan göra något coolt och lägga ut på internet, vem vet var det kan landa. Tänk om jag lägger upp något så coolt att det hamnar i Japan och jag blir megakändis. Typ som den där snubben i videoklippet... åh vad heter den, du vet han som sjunger i Thailand.

Äsch strunt samma.

Hmm, okej jag har kanske inte någon direkt cool idé, hmm, hur ska jag då göra?! Min musikaliska förmåga lämnar mycket att önska, måla är inte heller riktigt min grej. Jag är iof väldigt bra på att visa andra hur man ska göra, jag är rätt pedagogiskt och jag har stort tålamod. Hur ska jag nå ut med det på internet?! Hur ska jag bli beundrad på youtube på grund av det.

Äsch strunt samma.

Nu vet jag, jag kan skoja till det lite, jag kan skriva nån fräck kommentar på den där artikeln som jag såg på Facebook. Då blir jag kanske lite beundrad, eller kanske mer fruktad. Nån blandning. Det kan va rätt coolt. Bara inte nån säger emot, det kan bli lite tufft. Men, man lever bara en gång, vi kör, jag skriver det. Det får bära eller brista. Jag är som jag är, och har alltid varit sån.

Fan, folket tyckte ändå som jag men några sade iof emot, orka tjafsa. Jag skiter i dom, vill dom något kan dom komma. Ska visa dom.. men folk snackar så mycket online. Internet är ändå inte på riktigt, jag lever mitt liv utanför datan, med mina riktiga vänner, i den riktiga värden. Det var bättre förr.

Varför kan inte bara världen älska mig, jag menar det är väl inte för mycket begärt, jag vill bara få känna något. Det blir lätt lite tomt annars. Jag gillar inte att placerad i fack men något vill jag ändå känna, något fack vill jag ändå bli placerad i. Till nästan vilket pris som helst.

Robin Jönsson, student vid Lunds universitet

Niclas Christoffer, författare och komiker