2015-07-17 06:00

2015-07-17 06:00

Matsvinnet måste minska

När man handlar mat kan man gärna välja varor med kort bästföre-datum, sa en bekant till mig nyligen. Jag trodde jag hört fel, men hon menade allvar.

Om man vet att man hinner tillreda maten i tid så är det ett sätt att rädda den, sa hon, eftersom affären annars slänger den så fort dess bäst-före-datum är passerat.

Butikerna kastar av detta och andra skäl mycket mat, men hushållen är faktiskt värre. Varje svensk slänger hela 28 kilo livsmedel per år, vilket är betydligt mer än handeln och storköken. Hushållens matsvinn motsvarar växthusgasutsläpp på 500 000 ton om året, lika mycket som utsläppen från 200 000 bilar.

Livsmedelsverket, som står för beräkningarna ovan, har en rad förslag till hur matsvinnet kan minskas. Mycket är gamla husmorskunskaper från en tid när man av ekonomiska skäl tog bättre hand om matvarorna.

Några exempel är att sätta kylvarorna kallt så fort det går, ha koll på vad som finns innerst i kylskåpet, göra omeletter och grytor på rester från gårdagen, låta potatisen stå mörkt och rosta bröd som börjat bli torrt i stället för att slänga det.

Själv ska jag i fortsättningen följa min bekants råd om att rädda mat med kort datum. Jag ska också förbarma mig över frukt och grönsaker som har små skönhetsfläckar och kanske annars inte blir sålda.

Inte löser jag världens klimatproblem genom mina val i snabbköpet, men några nano-små strån till stacken är det i alla fall och en insats som inte kostar mig ett dugg av vare sig möda eller pengar!

Ingela Björck

När man handlar mat kan man gärna välja varor med kort bästföre-datum, sa en bekant till mig nyligen. Jag trodde jag hört fel, men hon menade allvar.

Om man vet att man hinner tillreda maten i tid så är det ett sätt att rädda den, sa hon, eftersom affären annars slänger den så fort dess bäst-före-datum är passerat.

Butikerna kastar av detta och andra skäl mycket mat, men hushållen är faktiskt värre. Varje svensk slänger hela 28 kilo livsmedel per år, vilket är betydligt mer än handeln och storköken. Hushållens matsvinn motsvarar växthusgasutsläpp på 500 000 ton om året, lika mycket som utsläppen från 200 000 bilar.

Livsmedelsverket, som står för beräkningarna ovan, har en rad förslag till hur matsvinnet kan minskas. Mycket är gamla husmorskunskaper från en tid när man av ekonomiska skäl tog bättre hand om matvarorna.

Några exempel är att sätta kylvarorna kallt så fort det går, ha koll på vad som finns innerst i kylskåpet, göra omeletter och grytor på rester från gårdagen, låta potatisen stå mörkt och rosta bröd som börjat bli torrt i stället för att slänga det.

Själv ska jag i fortsättningen följa min bekants råd om att rädda mat med kort datum. Jag ska också förbarma mig över frukt och grönsaker som har små skönhetsfläckar och kanske annars inte blir sålda.

Inte löser jag världens klimatproblem genom mina val i snabbköpet, men några nano-små strån till stacken är det i alla fall och en insats som inte kostar mig ett dugg av vare sig möda eller pengar!

Ingela Björck