2015-05-08 06:00

2015-05-09 10:07

Hon växte upp i ett familjehem

Varför Linda Jansson inte kunde bo kvar hos sin biologiska familj vet hon inte och vill inte heller veta. Det är den familjen som hon som tvååring placerades hos som hon ser som sin riktiga familj.

Första gången som Linda Jansson fick flytta till ett familjehem var hon endast sex månader gammal.

När hon var två år gammal var det dags för nästa flytt, till ett familjehem utanför Karlskoga.

– Och det är den familjen som jag har bott hos hela mitt liv. I och med att jag var så liten när jag kom dit så är det de som är min riktiga familj, min mamma, min pappa och mina syskon.

Olika bakgrunder

Hon har dock hela tiden vetat att hon har ett annat föräldrapar, ett som hon inte kunde bo hos.

– Mamma och pappa berättade för mig som liten att jag var familjehemsplacerad och jag har vetat vilka mina biologiska föräldrar är.

I hemmet finns förutom Linda även familjehemsföräldrarnas två biologiska barn, två familjehemsplacerade barn samt ett adopterat barn.

– Vi är alla syskon, även om vi har olika ursprung så har vi alla kommit till familjen som små och vuxit upp tillsammans.

De fick ofta frågor i skolan i och med att alla hade olika efternamn. Det var dock ingen som tyckte att det var något konstigt då flera av skolkamraterna bodde i familjehem.

Linda har under åren som gått hållit kontakten med sina biologiska föräldrar och syster, som också bott på familjehem.

Hon beskriver att relationen med dem mer känns som den med en avlägsen släkting, banden är inte så starka.

– Det är mina familjehemsföräldrar som är min mamma och pappa, det är de som har fostrat mig och gett mig en trygg uppväxt.

Vill inte veta

Fram tills hon blev myndig hade hon också regelbunden kontakt med socialtjänsten som gjort besök både i hemmet och i skolan för att se att hon hade det bra.

Varför Linda och hennes biologiska syskon blev placerade vet hon dock inte. Det har varit ett medvetet beslut, att inte gräva i det förflutna.

– Jag kanske väljer att ta reda på det någon gång i framtiden. Men jag har haft en trygg och bra uppväxt och har inte haft något intresse av den biten.

Första gången som Linda Jansson fick flytta till ett familjehem var hon endast sex månader gammal.

När hon var två år gammal var det dags för nästa flytt, till ett familjehem utanför Karlskoga.

– Och det är den familjen som jag har bott hos hela mitt liv. I och med att jag var så liten när jag kom dit så är det de som är min riktiga familj, min mamma, min pappa och mina syskon.

Olika bakgrunder

Hon har dock hela tiden vetat att hon har ett annat föräldrapar, ett som hon inte kunde bo hos.

– Mamma och pappa berättade för mig som liten att jag var familjehemsplacerad och jag har vetat vilka mina biologiska föräldrar är.

I hemmet finns förutom Linda även familjehemsföräldrarnas två biologiska barn, två familjehemsplacerade barn samt ett adopterat barn.

– Vi är alla syskon, även om vi har olika ursprung så har vi alla kommit till familjen som små och vuxit upp tillsammans.

De fick ofta frågor i skolan i och med att alla hade olika efternamn. Det var dock ingen som tyckte att det var något konstigt då flera av skolkamraterna bodde i familjehem.

Linda har under åren som gått hållit kontakten med sina biologiska föräldrar och syster, som också bott på familjehem.

Hon beskriver att relationen med dem mer känns som den med en avlägsen släkting, banden är inte så starka.

– Det är mina familjehemsföräldrar som är min mamma och pappa, det är de som har fostrat mig och gett mig en trygg uppväxt.

Vill inte veta

Fram tills hon blev myndig hade hon också regelbunden kontakt med socialtjänsten som gjort besök både i hemmet och i skolan för att se att hon hade det bra.

Varför Linda och hennes biologiska syskon blev placerade vet hon dock inte. Det har varit ett medvetet beslut, att inte gräva i det förflutna.

– Jag kanske väljer att ta reda på det någon gång i framtiden. Men jag har haft en trygg och bra uppväxt och har inte haft något intresse av den biten.