2015-03-30 06:00

2015-03-30 08:37

Ökad psykisk ohälsa största orosmolnet

KARLSKOGA/DEGERFORS: På Möckelngymnasiet råder nolltolerans mot diskriminering och kränkande behandling

Kränkningar, trakasserier och diskriminering i skolan är alltid aktuella teman. På Möckelngymnasiet råder nolltolerans och vi träffar skolans tre kuratorer som berättar hur de arbetar med de här frågorna.

Möckelngymnasiet har en plan mot diskriminering och kränkande behandling. Här finns rutiner både för det förebyggande arbetet och för hur personalen ska agera när någon elev trots allt kränks. För även om det är nolltolerans som råder så sker ändå det som inte får ske ibland.

Navet i det här arbetet är skolans tre kuratorer: Caroline Jannerlund jobbar med eleverna i Degerfors och i gymnasiesärskolan medan Lena Bergman och Annika Palmqvist finns på Möckelngymnasiet i Karlskoga.

De börjar med att lyfta fram det som är positivt.

– Enligt den brukarundersökning vi gjort svarar 91 procent av eleverna nej på frågan om de blivit utsatta och det vill vi gärna berätta, säger Annika.

Vill göra skillnad

Det innebär inte att de som blivit utsatta för kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering inte tas på allvar och kuratorerna berättar att de lyckas leda många av dem vidare till en bättre situation.

– Vi vill göra skillnad men tyvärr ser vi inte allt som händer. Varje kränkning är unik och vi är ofta de sista som får veta. Det är inte heller allt som vi får veta. Det finns ett mörkertal, säger Caroline.

Kuratorerna försöker också arbeta förebyggande där de träffar eleverna både i grupp och enskilt. Det handlar framför allt om ettorna.

– Man bygger upp gruppkänslan och grupptryggheten och vi pratar med alla när de kommer nya i ettan. Det försöker vi hinna, säger Lena.

När någon far illa är det ofta inte den drabbade själv som slår larm utan någon annan i omgivningen.

– Man har sällan ord för det utan larmar om att den eller den inte mår bra, säger Annika.

Och det är inte alltid den som är utsatt själv ser det som händer som en kränkning.

– Att vara utsatt är inte enkelt. Många känner skam, drabbas av psykisk ohälsa och slår på sig själva i stället. Därför är det skönt när andra reagerar, säger Annika.

Kuratorerna menar att det inte alltid är så enkelt att säga vem som är offer och vem som är förövare.

– När vi pratar med någon som vi tror är utsatt kan de säga att ”vi är inte sams men jag har också sagt saker”, menar Caroline.

Situationen för ungdomarna i dag är mer komplex än den var för några årtionden sedan. Det gäller inte bara de elever som har svårt på olika sätt i skolan.

– De som är skoltrötta och inte klarar att det är så mycket teori första året kan ha svårt att gå vidare. Ett år är jättemycket i den här åldern och för de högpresterande är det också stressigt, säger Lena.

Ökad psykisk ohälsa

Den största utmaningen är den psykiska ohälsan som ökar bland unga.

Kuratorerna är inte behandlare utan har som uppgift att hjälpa de som behöver vidare till någon som kan behandla.

Tyvärr är det är inte alltid det finns något att hjälpa vidare till.

– Det stora orosmolnet är den psykiska ohälsan och det är ett samhällsproblem som vi stångas med. Där samhället borde möta upp är det i stället långa köer till och med till den första utredningen, säger Caroline.

Ungdomarna har inte råd att förlora en termin eller ett år för att de mår dåligt men i stället möts de av väntetider till psykiatrin eller andra utredande instanser på upp till två år.

– Det är behov som inte kan vänta som ändå sätts på vänt, säger Annika.

Mognadsgrad

En annan grupp som riskerar att fara illa är de som har olika diagnoser, också de en grupp som ökar.

– Många ligger efter sina jämnåriga i mognadsgrad och då är det inte lätt att fixa skolan. De märker själva att det inte fungerar och mår jättedåligt, säger Lena.

Internet har också förändrat situationen. För de som drabbas av kränkningar så tar det inte längre slut efter skolan utan fortsätter på kvällar och helger.

Många unga väljer också att gömma sig bakom en skärm när de får problem.

– I den här åldern är de inte redo för den isoleringen. Vi behöver slipas mot varandra för att lära oss fungera, säger Annika.

Frågan är om det räcker med tre kuratorer som ska möta tusen elever.

– Vi skulle kunna vara 30 stycken och ändå inte få med allt, säger Caroline.

Jobbar i team

Kuratorerna är inte ensamma i det här arbetet och i skolans elevhälsoteam finns skolhälsovården, specialpedagogerna, yrkesvägledarna och rektorerna. Lärare och mentorer deltar också aktivt i arbetet mot kränkningar. Det som saknas på skolan är en psykolog.

– På det viset är vi ett stort team, säger Annika.

De återvänder till det som är positivt, till de som mår bra.

– De måste också få sitt. Kan vi stärka det som är bra så sprider det sig. Det får man inte underskatta, säger Annika.

Även om det finns problem så blir ungdomarna bara bättre och bättre, menar kuratorerna.

– De flesta är respektfulla och trevliga, de behöver bara lite stöd. De som klagar på ungdomar ser inte det, säger Lena.

Möckelngymnasiet har en plan mot diskriminering och kränkande behandling. Här finns rutiner både för det förebyggande arbetet och för hur personalen ska agera när någon elev trots allt kränks. För även om det är nolltolerans som råder så sker ändå det som inte får ske ibland.

Navet i det här arbetet är skolans tre kuratorer: Caroline Jannerlund jobbar med eleverna i Degerfors och i gymnasiesärskolan medan Lena Bergman och Annika Palmqvist finns på Möckelngymnasiet i Karlskoga.

De börjar med att lyfta fram det som är positivt.

– Enligt den brukarundersökning vi gjort svarar 91 procent av eleverna nej på frågan om de blivit utsatta och det vill vi gärna berätta, säger Annika.

Vill göra skillnad

Det innebär inte att de som blivit utsatta för kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering inte tas på allvar och kuratorerna berättar att de lyckas leda många av dem vidare till en bättre situation.

– Vi vill göra skillnad men tyvärr ser vi inte allt som händer. Varje kränkning är unik och vi är ofta de sista som får veta. Det är inte heller allt som vi får veta. Det finns ett mörkertal, säger Caroline.

Kuratorerna försöker också arbeta förebyggande där de träffar eleverna både i grupp och enskilt. Det handlar framför allt om ettorna.

– Man bygger upp gruppkänslan och grupptryggheten och vi pratar med alla när de kommer nya i ettan. Det försöker vi hinna, säger Lena.

När någon far illa är det ofta inte den drabbade själv som slår larm utan någon annan i omgivningen.

– Man har sällan ord för det utan larmar om att den eller den inte mår bra, säger Annika.

Och det är inte alltid den som är utsatt själv ser det som händer som en kränkning.

– Att vara utsatt är inte enkelt. Många känner skam, drabbas av psykisk ohälsa och slår på sig själva i stället. Därför är det skönt när andra reagerar, säger Annika.

Kuratorerna menar att det inte alltid är så enkelt att säga vem som är offer och vem som är förövare.

– När vi pratar med någon som vi tror är utsatt kan de säga att ”vi är inte sams men jag har också sagt saker”, menar Caroline.

Situationen för ungdomarna i dag är mer komplex än den var för några årtionden sedan. Det gäller inte bara de elever som har svårt på olika sätt i skolan.

– De som är skoltrötta och inte klarar att det är så mycket teori första året kan ha svårt att gå vidare. Ett år är jättemycket i den här åldern och för de högpresterande är det också stressigt, säger Lena.

Ökad psykisk ohälsa

Den största utmaningen är den psykiska ohälsan som ökar bland unga.

Kuratorerna är inte behandlare utan har som uppgift att hjälpa de som behöver vidare till någon som kan behandla.

Tyvärr är det är inte alltid det finns något att hjälpa vidare till.

– Det stora orosmolnet är den psykiska ohälsan och det är ett samhällsproblem som vi stångas med. Där samhället borde möta upp är det i stället långa köer till och med till den första utredningen, säger Caroline.

Ungdomarna har inte råd att förlora en termin eller ett år för att de mår dåligt men i stället möts de av väntetider till psykiatrin eller andra utredande instanser på upp till två år.

– Det är behov som inte kan vänta som ändå sätts på vänt, säger Annika.

Mognadsgrad

En annan grupp som riskerar att fara illa är de som har olika diagnoser, också de en grupp som ökar.

– Många ligger efter sina jämnåriga i mognadsgrad och då är det inte lätt att fixa skolan. De märker själva att det inte fungerar och mår jättedåligt, säger Lena.

Internet har också förändrat situationen. För de som drabbas av kränkningar så tar det inte längre slut efter skolan utan fortsätter på kvällar och helger.

Många unga väljer också att gömma sig bakom en skärm när de får problem.

– I den här åldern är de inte redo för den isoleringen. Vi behöver slipas mot varandra för att lära oss fungera, säger Annika.

Frågan är om det räcker med tre kuratorer som ska möta tusen elever.

– Vi skulle kunna vara 30 stycken och ändå inte få med allt, säger Caroline.

Jobbar i team

Kuratorerna är inte ensamma i det här arbetet och i skolans elevhälsoteam finns skolhälsovården, specialpedagogerna, yrkesvägledarna och rektorerna. Lärare och mentorer deltar också aktivt i arbetet mot kränkningar. Det som saknas på skolan är en psykolog.

– På det viset är vi ett stort team, säger Annika.

De återvänder till det som är positivt, till de som mår bra.

– De måste också få sitt. Kan vi stärka det som är bra så sprider det sig. Det får man inte underskatta, säger Annika.

Även om det finns problem så blir ungdomarna bara bättre och bättre, menar kuratorerna.

– De flesta är respektfulla och trevliga, de behöver bara lite stöd. De som klagar på ungdomar ser inte det, säger Lena.

Rutiner vid kränkning och diskriminering

Personal som upptäcker eller misstänker kränkningar ingriper direkt. Elev som upptäcker kränkningar eller känner sig kränkt, kontaktar personal som han/hon känner förtroende för.

Berörd personal pratar med inblandade i enskilda samtal för att utreda vad som hänt.

Handlar det om mobbning och/eller kränkningar ska mentor kontakta rektor.

Eleverna påminns om vilka konsekvenserna blir om inte beteendet upphör. De konsekvenser som kan bli aktuella är skriftlig varning, avstängning under högst två veckor och ytterst förvisning från skolan enligt skollagen.

Föräldrar till omyndiga elever informeras. Föräldrar till myndiga elever informeras om eleven ger samtycke.

Om det rör sig om personal som kränkt elev är det alltid rektor som utreder och vidtar åtgärder.

Kurator och mentor följer upp situationen för de inblandade eleverna.

Dokumentation sker i alla ärenden där elever upplevt sig diskriminerade, trakasserade eller kränkt. Dokumentationen ska tydligt visa hur skolan utrett ärendet, vilka åtgärder som vidtagits samt hur ärendet följts upp.