2015-08-05 06:00

2015-08-05 06:00

Vill se bättre löneökning för yrket

KOMMUNAL: Allt färre utbildar sig till undersköterska

Stress, slit och utbrändhet - en undersköterskas vardag?
Fackförbundet kommunal vill att yrket ska få en mer positiv bild så att fler utbildar sig.

Kommunal är Sveriges största fackförbund och undersköterskors fackliga representanter. Undersköterskor är även Sveriges vanligaste jobb, men snart kommer det att bli brist inom yrket då många snart pensioneras och få utbildar sig i dag.

– För själva yrket är det för mycket negativt, till exempel om hemtjänsten. Det är mycket ensamt arbete inom just kommunen, det krävs skinn på näsan, säger Margaretha Styffe, ordförande, kommunal för vård och omsorg Karlstad.

Bristen på undersköterskor påverkar vikarieläget. I sommar har det har varit svårt inom både kommunen och landstinget att rekrytera.

– Tyvärr kan det också bli att när det är mycket ny personal blir ”kvaliteten” lidande. De erfarna får ju ta det stora ansvaret samtidigt som de måste lära upp de nya. Men självklart vill vi ju få in nya, det är bra att de kommer. Många går redan på knäna, säger Sandra Forsberg, styrelseledamot, kommunal för landstinget.

Inom landstinget är de delade turerna borta, men det är ändå ett slitsamt arbete. Stressen finns där, och utbrändhet är inte ovanligt.

– Inom kommunen är det framför allt arbetsmiljön och arbetstiderna som är tufft. Men det är klart att lönen spelar in också. Jag tycker att det borde bli bättre löneutveckling efter några år i yrket, säger Margaretha.

– Lönen är något som det jobbas konstant med hela tiden. Vi har inte kommit i gång för nästa år än, men det blir svårare med åren att påverka arbetsgivarna, säger Sandra.

Även bemanningen hoppas de ska öka, både inom kommun och landsting. Och framför allt att fler utbildar sig. Det är trots allt en yrkesgrupp som behövs.

Kommunal är Sveriges största fackförbund och undersköterskors fackliga representanter. Undersköterskor är även Sveriges vanligaste jobb, men snart kommer det att bli brist inom yrket då många snart pensioneras och få utbildar sig i dag.

– För själva yrket är det för mycket negativt, till exempel om hemtjänsten. Det är mycket ensamt arbete inom just kommunen, det krävs skinn på näsan, säger Margaretha Styffe, ordförande, kommunal för vård och omsorg Karlstad.

Bristen på undersköterskor påverkar vikarieläget. I sommar har det har varit svårt inom både kommunen och landstinget att rekrytera.

– Tyvärr kan det också bli att när det är mycket ny personal blir ”kvaliteten” lidande. De erfarna får ju ta det stora ansvaret samtidigt som de måste lära upp de nya. Men självklart vill vi ju få in nya, det är bra att de kommer. Många går redan på knäna, säger Sandra Forsberg, styrelseledamot, kommunal för landstinget.

Inom landstinget är de delade turerna borta, men det är ändå ett slitsamt arbete. Stressen finns där, och utbrändhet är inte ovanligt.

– Inom kommunen är det framför allt arbetsmiljön och arbetstiderna som är tufft. Men det är klart att lönen spelar in också. Jag tycker att det borde bli bättre löneutveckling efter några år i yrket, säger Margaretha.

– Lönen är något som det jobbas konstant med hela tiden. Vi har inte kommit i gång för nästa år än, men det blir svårare med åren att påverka arbetsgivarna, säger Sandra.

Även bemanningen hoppas de ska öka, både inom kommun och landsting. Och framför allt att fler utbildar sig. Det är trots allt en yrkesgrupp som behövs.

Vad tjänar en undersköterska i Värmland?

Enligt statistik från SCB är undersköterska Sveriges vanligaste yrke. År 2013 var det 175 980 anställda. 93 procent i yrket är kvinnor. Snittlönen i Sverige ligger på 25 600 för undersköterskor kommunalt och på vård-, specialistavdelningar. På mottagning är det 24 500 kronor.

I Värmland ser det olika ut i kommunerna. Alla har olika system. Lönen höjs efter erfarenhet och utbildning.

Här är några exempel.

Karlstad: Ingångslön 21 000, snittet cirka 23 500 - 24 000.

Eda: Nybörjarlön mellan 20 000-22 000 . Efter senaste höjningen ligger den lägsta på 20 681 och den högsta på 25 751. Medel ligger runt 22 000-23 000.

Arvika: Lägsta lönen med fullgjord utbildning är 20 100. Har man dessutom ett års sammanhängande anställning i yrket efter genomgången utbildning är lägsta lönen 20 600. Efter årets lönerevision var medellönen 24 150.

Kristinehamn: Ingångslönen för en utbildad undersköterska är 21 800. Sedan individuell och differentierad lön vilket ger en medellön på cirka 24 100.

Hammarö: Ingångslönen för en utbildad undersköterska är 21 400.

Kil: Ingångslön är 21 320. Lön för undersköterska med fyra år i yrket är 24 200.

Filipstad: Nyanställd 0 till 36 månader får 22 880. Efter 37 månaden fullbetald får man 24 320. När man blir nyanställd måste man arbeta i tre år innan full lön.

Säffle: Ingångslönen är 20 100. Individuell lönesättning efter ett siffersystem 1-5 där varje siffra genererar en summa. Många ligger på omkring 24 500- 25 000.

Landstinget: Nivå ett; fast lön för den som fyllt 19 år ska uppgå till lägst 18 080. Nivå två; fast lön där arbetstagaren har yrkesförberedande gymnasieutbildning samt ett års sammanlagd anställning hos arbetsgivaren efter utbildning, ska uppgå till lägst 20 120.

Källa: Statistiska Centralbyrån, Kommunal