2015-03-25 06:00

2015-03-25 06:00

Dramatiken kring Gruvöns bruk

GRUMS. Christian Storjohann fick rätt

Året var 1931. Det var dags för provkörning av Billeruds nya satsning vid Gruvöns bruk. Dagarna innan gick Christian Storjohann och hustrun Aagot, född Fuglesang, igenom anläggningen. Efter promenaden gick paret upp på berget ovanför pappersbruket.

– Tror du att vi klarar det här, sa Christian Storjohann till sin hustru.

Det var första gången Aagot hört sin man tvivla på det han föresatt sig. Det berättade hon många år senare.

Christian Storjohann formade ett eget valspråk för Billerud: ” Inte en dag utan framsteg”, som var hans egen tolkning av Plinius den äldres latinska sentens: ” Nulla Dies Sine Linea”. Valspråket används än i dag av ledning och anställda vid Gruvöns bruk.

Nyemission

Det var i december 1928 som Billeruds styrelse beslutade om en nyemission på sex miljoner kronor för att bygga en sulfatfabrik och pappersbruk i Grums. Den lilla sulfatfabriken i Stömne var gammal och omodern. Billerud ville ha maximal användning av sina skogsförvärv. Det utlöste förslaget att bygga ett större kraftpappersbruk vid Vänern.

Men det saknades inte dramatik kring etableringen. 1931 var Billeruds skulder uppe i 60 miljoner kronor. Ränteutgifterna på årsbasis uppgick till 2,7 miljoner kronor.

- Jag förstod att satsningen var rätt och vi fick våra pengar av bankerna. Ändå skakade de på huvudet åt våra planer, men pengar fick vi, sa Christian Storjohann 1947 till tidningen Aftenposten.

Gick ur SAF

Det skulle också dyka upp ett annat problem. LO krävde högre löner för pappersarbetarna, men Svenska Arbetsgivarföreningen, SAF, gick inte med på detta. En konflikt hade blivit ödesdiger för Gruvöns bruk och Christian Storjohann beslutade att Billerud skulle gå ur SAF. Han gjorde själv upp med arbetarna och de blev tydligen nöjda. Ärendet väckte enormt stor uppmärksamhet och Billerud fick mycket kritik i industrikretsar.

Den första stora ordern till Gruvöns bruk kom från belgiska Manusac.

Kreuger-kraschen

Faktum är också att händelsen när finansmannen Ivar Kreuger tog sitt liv i Paris 1932 påverkade Billerud och många andra svenska företag. Hans finansimperium föll ihop som ett korthus. Bankerna blev mycket återhållsamma efter den smällen.

Storjohann fick en konflikt med Göteborgs bank och flyttade över Billeruds affärer till Handelsbanken som förmedlade en kontakt till Hambros bank i London.

Vid 1933 års slut uppgick Gruvöns bruks värde till 18 miljoner kronor.

Gruvöns bruk utvecklades till en betydande skogsindustri. Man kan också säga att Gruvöns bruk varit något av pionjärer på processtyrning via dator.

Wall lovade tunt

Inför Billeruds 100-årsjubileum 1983 briserade en verklig bomb. Finansmannen Anders Wall och några affärsbekanta hade köpt upp aktier i de bolag som kontrollerade Uddeholm och Billerud. Plötsligt hade gruppen makten över bägge bolagen.

Anders Wall blev styrelseordförande i Billerud och lovade guld- och gröna skogar. Wall och hans kamrater lovade att Gruvöns bruk skulle få sin nya pappersmaskin, men det löftet var inte mycket värt. Efter ett år sålde Wall och gruppen sina aktier till Stora Kopparbergs Bergslag. Den nya koncernen kom att kallas för STORA. Nya investeringar genomfördes vid Gruvön och 1998 blev STORA plötsligt Stora Enso.

Framtidstro

2000 återuppstod namnet Billerud och Gruvöns bruk blev en del av bolaget. I och med namnbytet återvände framtidstron och arbetsglädjen vid bruket.

Gruvöns bruk har stor betydelse för sysselsättningen i Grums kommun. Grums är faktiskt en av de platser i Sverige som är mest beroende av en enda arbetsplats, Gruvöns Bruk.

 

Källor: Boken Papper och massa i Värmland/ Hasse Olsson och NWT Arkiv.

 

– Tror du att vi klarar det här, sa Christian Storjohann till sin hustru.

Det var första gången Aagot hört sin man tvivla på det han föresatt sig. Det berättade hon många år senare.

Christian Storjohann formade ett eget valspråk för Billerud: ” Inte en dag utan framsteg”, som var hans egen tolkning av Plinius den äldres latinska sentens: ” Nulla Dies Sine Linea”. Valspråket används än i dag av ledning och anställda vid Gruvöns bruk.

Nyemission

Det var i december 1928 som Billeruds styrelse beslutade om en nyemission på sex miljoner kronor för att bygga en sulfatfabrik och pappersbruk i Grums. Den lilla sulfatfabriken i Stömne var gammal och omodern. Billerud ville ha maximal användning av sina skogsförvärv. Det utlöste förslaget att bygga ett större kraftpappersbruk vid Vänern.

Men det saknades inte dramatik kring etableringen. 1931 var Billeruds skulder uppe i 60 miljoner kronor. Ränteutgifterna på årsbasis uppgick till 2,7 miljoner kronor.

- Jag förstod att satsningen var rätt och vi fick våra pengar av bankerna. Ändå skakade de på huvudet åt våra planer, men pengar fick vi, sa Christian Storjohann 1947 till tidningen Aftenposten.

Gick ur SAF

Det skulle också dyka upp ett annat problem. LO krävde högre löner för pappersarbetarna, men Svenska Arbetsgivarföreningen, SAF, gick inte med på detta. En konflikt hade blivit ödesdiger för Gruvöns bruk och Christian Storjohann beslutade att Billerud skulle gå ur SAF. Han gjorde själv upp med arbetarna och de blev tydligen nöjda. Ärendet väckte enormt stor uppmärksamhet och Billerud fick mycket kritik i industrikretsar.

Den första stora ordern till Gruvöns bruk kom från belgiska Manusac.

Kreuger-kraschen

Faktum är också att händelsen när finansmannen Ivar Kreuger tog sitt liv i Paris 1932 påverkade Billerud och många andra svenska företag. Hans finansimperium föll ihop som ett korthus. Bankerna blev mycket återhållsamma efter den smällen.

Storjohann fick en konflikt med Göteborgs bank och flyttade över Billeruds affärer till Handelsbanken som förmedlade en kontakt till Hambros bank i London.

Vid 1933 års slut uppgick Gruvöns bruks värde till 18 miljoner kronor.

Gruvöns bruk utvecklades till en betydande skogsindustri. Man kan också säga att Gruvöns bruk varit något av pionjärer på processtyrning via dator.

Wall lovade tunt

Inför Billeruds 100-årsjubileum 1983 briserade en verklig bomb. Finansmannen Anders Wall och några affärsbekanta hade köpt upp aktier i de bolag som kontrollerade Uddeholm och Billerud. Plötsligt hade gruppen makten över bägge bolagen.

Anders Wall blev styrelseordförande i Billerud och lovade guld- och gröna skogar. Wall och hans kamrater lovade att Gruvöns bruk skulle få sin nya pappersmaskin, men det löftet var inte mycket värt. Efter ett år sålde Wall och gruppen sina aktier till Stora Kopparbergs Bergslag. Den nya koncernen kom att kallas för STORA. Nya investeringar genomfördes vid Gruvön och 1998 blev STORA plötsligt Stora Enso.

Framtidstro

2000 återuppstod namnet Billerud och Gruvöns bruk blev en del av bolaget. I och med namnbytet återvände framtidstron och arbetsglädjen vid bruket.

Gruvöns bruk har stor betydelse för sysselsättningen i Grums kommun. Grums är faktiskt en av de platser i Sverige som är mest beroende av en enda arbetsplats, Gruvöns Bruk.

 

Källor: Boken Papper och massa i Värmland/ Hasse Olsson och NWT Arkiv.