2015-02-25 06:00

2015-03-24 08:32

Satsning på ekologiskt kött

ÖLME. Kan också ge en extra slant

Vi brinner för en god ekologisk djurhållning och odling. Det menar Marie Larsson och Jimmy Holmgren, Enkullen gård i Ölme samt Anna Nydén och Janne Norman, Karsbol Kullen, Fagerås.

- Vi tror att det ekologiska får en allt större betydelse när konsumenterna väljer livsmedel i butikerna. Med andra ord tror vi oss vara inne på rätt spår i produktionen.

Familjerna har olika utgångspunkter. Marie Larsson brukar släktgården tillsammans med Jimmy Holmgren.

- I dag äger vi och brukar fyra gårdar, Enkullen, Norra Rävsala, Agusterud och Glumshammaren. Totalt odlar vi på 230 hektar mark. Vi har ett 100-tal dikor och vi föder upp lika många kalvar. Ett normalår omsätter företaget cirka tre miljoner kronor, säger Marie Larsson.

Anna och Janne kommer från Stockholm. Under flera år var de arrendatorer åt Karlstads kommun vid Jäverön. De letade efter en egen gård och till slut fann de Karsbol Kullen i Fagerås.

- Där föder vi upp stutar. Just nu har vi 140 stutar på gården. Vi brukar cirka 150 hektar i odlingen och årsomsättningen uppgår till cirka 1,4 miljoner kronor.

Stor noggrannhet

Det här med att jobba ekologiskt kräver stor noggrannhet. Man får inte använda kemiska bekämpningsmedel, konstgödsel eller genmanipulerade organismer.

- Det kommer revisorer till gårdarna både oanmält och anmält.

Att satsa ekologiskt är ett sätt att leva, men hur lönsam är egentligen produktionen?

- Jag har åtminstone fått för mig att vi tjänar en extra slant på det ekologiska i förhållande till traditionell djurhållning och odling, säger Marie Larsson.

Anna Nydén håller med.

- Janne och jag diskuterade länge produktionsinriktningen, men vi fann att det ekologiska var framtiden.

Bra bli påmind

Nu deltar bägge familjerna i det värmländska utvecklingsprogrammet för att skapa tillväxt i svensk nötköttsproduktion.

- Det är alltid intressant att bli påmind om det här att vara företagare och den oerhört viktiga frågan om lönsamhet, säger Jimmy Holmgren.

Janne Norman och de övriga i bondefamiljerna hävdar bestämt att den kanske allra viktigaste frågan är betalningen från slakterierna.

- Jag brukar säga att vi skall vara otrogna. Det vill säga spela ut slakterierna mot varandra. Där kan vi hitta en och annan krona.

Sänka kostnaderna och höja inkomsterna är den klassiska modellen för lönsamhet. Det är just den modellen som gäller även för bönderna.

Mark under vatten

Förändrat klimat och snabba svängningar i vädret är orosmoment för bönderna.

- När det regnar under längre perioder och Vänern stiger kan det i värsta fall hända att 50 hektar av vår odlingsmark en länge period ligger under vatten, säger Marie Larsson.

Bägge familjerna säljer köttlådor till privatpersoner.

- Intresset ökar och speciellt gäller detta färslådorna, säger Janne Norman.

Samarbete

Att samarbeta är viktigt för bönderna. I Fagerås är det bra samarbete, men det kunde bli bättre i Ölme-trakten, tycker Marie Larsson.

- Att det är något sämre i Ölme kanske beror på att det är så stora gårdar och att alla skall ha sina resurser på en och samma gång.

Bönderna tar också upp vattendirektivet, som är den stora mardrömmen .

- Den notan måste alla svenskar vara med och betala, inte bara bönderna.

- Vi tror att det ekologiska får en allt större betydelse när konsumenterna väljer livsmedel i butikerna. Med andra ord tror vi oss vara inne på rätt spår i produktionen.

Familjerna har olika utgångspunkter. Marie Larsson brukar släktgården tillsammans med Jimmy Holmgren.

- I dag äger vi och brukar fyra gårdar, Enkullen, Norra Rävsala, Agusterud och Glumshammaren. Totalt odlar vi på 230 hektar mark. Vi har ett 100-tal dikor och vi föder upp lika många kalvar. Ett normalår omsätter företaget cirka tre miljoner kronor, säger Marie Larsson.

Anna och Janne kommer från Stockholm. Under flera år var de arrendatorer åt Karlstads kommun vid Jäverön. De letade efter en egen gård och till slut fann de Karsbol Kullen i Fagerås.

- Där föder vi upp stutar. Just nu har vi 140 stutar på gården. Vi brukar cirka 150 hektar i odlingen och årsomsättningen uppgår till cirka 1,4 miljoner kronor.

Stor noggrannhet

Det här med att jobba ekologiskt kräver stor noggrannhet. Man får inte använda kemiska bekämpningsmedel, konstgödsel eller genmanipulerade organismer.

- Det kommer revisorer till gårdarna både oanmält och anmält.

Att satsa ekologiskt är ett sätt att leva, men hur lönsam är egentligen produktionen?

- Jag har åtminstone fått för mig att vi tjänar en extra slant på det ekologiska i förhållande till traditionell djurhållning och odling, säger Marie Larsson.

Anna Nydén håller med.

- Janne och jag diskuterade länge produktionsinriktningen, men vi fann att det ekologiska var framtiden.

Bra bli påmind

Nu deltar bägge familjerna i det värmländska utvecklingsprogrammet för att skapa tillväxt i svensk nötköttsproduktion.

- Det är alltid intressant att bli påmind om det här att vara företagare och den oerhört viktiga frågan om lönsamhet, säger Jimmy Holmgren.

Janne Norman och de övriga i bondefamiljerna hävdar bestämt att den kanske allra viktigaste frågan är betalningen från slakterierna.

- Jag brukar säga att vi skall vara otrogna. Det vill säga spela ut slakterierna mot varandra. Där kan vi hitta en och annan krona.

Sänka kostnaderna och höja inkomsterna är den klassiska modellen för lönsamhet. Det är just den modellen som gäller även för bönderna.

Mark under vatten

Förändrat klimat och snabba svängningar i vädret är orosmoment för bönderna.

- När det regnar under längre perioder och Vänern stiger kan det i värsta fall hända att 50 hektar av vår odlingsmark en länge period ligger under vatten, säger Marie Larsson.

Bägge familjerna säljer köttlådor till privatpersoner.

- Intresset ökar och speciellt gäller detta färslådorna, säger Janne Norman.

Samarbete

Att samarbeta är viktigt för bönderna. I Fagerås är det bra samarbete, men det kunde bli bättre i Ölme-trakten, tycker Marie Larsson.

- Att det är något sämre i Ölme kanske beror på att det är så stora gårdar och att alla skall ha sina resurser på en och samma gång.

Bönderna tar också upp vattendirektivet, som är den stora mardrömmen .

- Den notan måste alla svenskar vara med och betala, inte bara bönderna.