2015-02-25 06:00

2015-03-24 08:33

Bönder ska bli affärsmän

VÄRMLAND. Sätter sig på skolbänken

De värmländska nötköttsproducenterna utbildar sig för att bli mer affärsmässiga som företagare. NWT var med när Johanna Bengtsson, Taurus, ett företag ägt av branschen, ledde utbildningen vid Lilleruds Naturbruksgymnasium utanför Karlstad.

- Se inte kunden som en fiende utan som en affärspartner. Det är kunden som bestämmer kvalité och det är kunden som sätter värdet på produkten

Den svenske bonden och nötköttsproducenten arbetar effektivt, men lönsamheten måste förbättras. Bankerna har ögonen på branschen.

- Tidigare lånade vi bönder på värdetillväxten. Nu handlar det om möjligheten till återbetalning. Vi måste alltså bli bättre på att göra bra affärer och vi måste tjäna mer pengar, sa Patrik Olsson, ordförande i LRF Värmland.

Underskattat

Johanna Bengtsson:

- Det råder ingen tvekan om att nötköttsproducenterna underskattar behovet av rörelsekapital. Att starta upp en rörelse med nötköttsproduktion tar tid och binder mycket kapital.

Värdeordet heter likviditet. Med andra ord är det oerhört viktigt att varje bondeföretagare arbetar aktivt med sin likviditetsbudget.

- Detta är ett värdefullt hjälpmedel. Man får bra koll på utbetalningar och de pengar som kommer in i företaget. Man kan lägga till tänkta investeringar och analysera vad detta innebär för företaget, se vilka perioder företaget bör ha bästa likviditet och se över kostnaderna för rörelsekrediterna.

Tuffa krav

Det råder ingen tvekan om att bankerna har blivit tuffare mot branschen.

- De har i sin tur tuffa krav på sig via de nya Basel-reglerna, sa Patrik Ohlsson.

Johanna Bengtsson menade att det handlar om rätt så brutala variationer mellan gårdarnas effektivitet och lönsamhet.

- Det är av den anledningen vi reser land och rike runt och visar upp siffror på effektivitet och lönsamhet dels, dels mellan olika svenska gårdar och dels mellan svenska och utländska gårdar. Det gäller att hela tiden gör jämförelser och förstå att man kanske måste bli bättre för att uppnå den där eftertraktansvärda goda lönsamheten som granngården innehar.

Patrik Olsson menade att de värmländska bönderna är duktiga på att jämföra det man gör i produktionen.

- Däremot är sämre på att dela med oss av det här med siffror och resultat.

Flera möten

Den första utbildningsdagen handlade om affärsmässighet. Nästa möte handlar om optimal utfodring. Sedan följer ytterligare två träffar där man diskuterar viktiga strategier för gården och produktionseffektivitet.

- Det här var till alla delar nyttigt och nu gäller det att åka hem till den egna gården och omsätta det teoretiska till praktisk handling, menade en av de värmländska bönderna vid mötet.

- Se inte kunden som en fiende utan som en affärspartner. Det är kunden som bestämmer kvalité och det är kunden som sätter värdet på produkten

Den svenske bonden och nötköttsproducenten arbetar effektivt, men lönsamheten måste förbättras. Bankerna har ögonen på branschen.

- Tidigare lånade vi bönder på värdetillväxten. Nu handlar det om möjligheten till återbetalning. Vi måste alltså bli bättre på att göra bra affärer och vi måste tjäna mer pengar, sa Patrik Olsson, ordförande i LRF Värmland.

Underskattat

Johanna Bengtsson:

- Det råder ingen tvekan om att nötköttsproducenterna underskattar behovet av rörelsekapital. Att starta upp en rörelse med nötköttsproduktion tar tid och binder mycket kapital.

Värdeordet heter likviditet. Med andra ord är det oerhört viktigt att varje bondeföretagare arbetar aktivt med sin likviditetsbudget.

- Detta är ett värdefullt hjälpmedel. Man får bra koll på utbetalningar och de pengar som kommer in i företaget. Man kan lägga till tänkta investeringar och analysera vad detta innebär för företaget, se vilka perioder företaget bör ha bästa likviditet och se över kostnaderna för rörelsekrediterna.

Tuffa krav

Det råder ingen tvekan om att bankerna har blivit tuffare mot branschen.

- De har i sin tur tuffa krav på sig via de nya Basel-reglerna, sa Patrik Ohlsson.

Johanna Bengtsson menade att det handlar om rätt så brutala variationer mellan gårdarnas effektivitet och lönsamhet.

- Det är av den anledningen vi reser land och rike runt och visar upp siffror på effektivitet och lönsamhet dels, dels mellan olika svenska gårdar och dels mellan svenska och utländska gårdar. Det gäller att hela tiden gör jämförelser och förstå att man kanske måste bli bättre för att uppnå den där eftertraktansvärda goda lönsamheten som granngården innehar.

Patrik Olsson menade att de värmländska bönderna är duktiga på att jämföra det man gör i produktionen.

- Däremot är sämre på att dela med oss av det här med siffror och resultat.

Flera möten

Den första utbildningsdagen handlade om affärsmässighet. Nästa möte handlar om optimal utfodring. Sedan följer ytterligare två träffar där man diskuterar viktiga strategier för gården och produktionseffektivitet.

- Det här var till alla delar nyttigt och nu gäller det att åka hem till den egna gården och omsätta det teoretiska till praktisk handling, menade en av de värmländska bönderna vid mötet.