2015-01-17 06:00

2015-01-20 23:16

Therese – kalenderflicka

OVAN MODELL: "Det här är min vardag och verklighet"

Therese Thörner fick ett något ovanligt besök i förarhytten när fotografen Synnöve Kåseth kikade in med sin kamera.
Nu är Therese en av kalenderflickorna i en rykande färsk kalender som säljer som smör i solsken. Vi tog ett snack med fröken februari.

Therese Thörner – ni kan kalla henne vägens drottning. En av dem i alla fall. 12 kvinnliga värmländska yrkeschaufförer har porträtterats i en fotokalender som väckt stor uppmärksamhet.

– Synnöve ville ha tag i värmländska chaufförer och när det väl blev dags att fotografera gick det väldigt snabbt. Som tur var hade jag tvättat lastbilen för första gången på flera veckor, när vi skulle ta bilderna, skrattar Therese. Värre var det med mig. Jag dundrade in, luktade väl säkert illa och var skitig i håret. Men det här är ju min verklighet, och när Synnöve kom in i förarhytten klickade vi bra, det var jättetrevligt!

Chefen = Brynäsare

Therese Thörner älskar sitt jobb.

– Jag har verkligen världens bästa arbetsplats. Det kanske låter som något man bara säger, men så är det inte. Jag har superbra kollegor och vi har en jättebra sammanhållning.

Hennes chef arbetsplatsen Östen Åkare i Årjäng, talar hon mycket gott om.

– Det enda är att han är Brynäsare, menar Therese. Jag har en Färjestadflagga i förarhytten. Nu måste han ha en FBK-flagga synlig på sin vägg i en hel månad eftersom den syns på bilden i kalendern. Men jag har sagt till honom att det kunde varit värre. Jag är ju februari, och utsätter honom bara för 28 dagars lidande. Tänk om jag fått en månad med 31 dagar!

Kalendern har blivit en snackis. Therese skrattar mest åt uppståndelsen, och har fått en del gliringar - självklart uttryckta med glimten i ögat.

– Det är en kul grej, det var roligt att vara med och faktiskt skoj för mig att få se andra tjejer som kör. Det blir inte att man träffar särskilt många kvinnliga yrkesförare, så det var kul att få se fler i kalendern.

Bilden på Therese visar henne i förarhytten. Färgglatt och mysigt är ledorden i hennes inredning. Hon sprider glädje, precis som i vardagen.

– Glädjen är viktigast, menar hon. Ett tag hade jag kaninöron på mig sista timmen varje fredag. På påsk körde jag utklädd till påskkärring och bjöd andra förare på godis. Förra veckan satt jag fast i en snöhög, och då frågade jag en annan förare ”puttar du mig lite i rumpan så jag kommer loss? Jag lovar att inte berätta för din fru”. Det är en speciell jargong, och det är viktigt att ha glimten i ögat samtidigt som man gör ett så bra arbete som möjligt.

Therese Thörner – ni kan kalla henne vägens drottning. En av dem i alla fall. 12 kvinnliga värmländska yrkeschaufförer har porträtterats i en fotokalender som väckt stor uppmärksamhet.

– Synnöve ville ha tag i värmländska chaufförer och när det väl blev dags att fotografera gick det väldigt snabbt. Som tur var hade jag tvättat lastbilen för första gången på flera veckor, när vi skulle ta bilderna, skrattar Therese. Värre var det med mig. Jag dundrade in, luktade väl säkert illa och var skitig i håret. Men det här är ju min verklighet, och när Synnöve kom in i förarhytten klickade vi bra, det var jättetrevligt!

Chefen = Brynäsare

Therese Thörner älskar sitt jobb.

– Jag har verkligen världens bästa arbetsplats. Det kanske låter som något man bara säger, men så är det inte. Jag har superbra kollegor och vi har en jättebra sammanhållning.

Hennes chef arbetsplatsen Östen Åkare i Årjäng, talar hon mycket gott om.

– Det enda är att han är Brynäsare, menar Therese. Jag har en Färjestadflagga i förarhytten. Nu måste han ha en FBK-flagga synlig på sin vägg i en hel månad eftersom den syns på bilden i kalendern. Men jag har sagt till honom att det kunde varit värre. Jag är ju februari, och utsätter honom bara för 28 dagars lidande. Tänk om jag fått en månad med 31 dagar!

Kalendern har blivit en snackis. Therese skrattar mest åt uppståndelsen, och har fått en del gliringar - självklart uttryckta med glimten i ögat.

– Det är en kul grej, det var roligt att vara med och faktiskt skoj för mig att få se andra tjejer som kör. Det blir inte att man träffar särskilt många kvinnliga yrkesförare, så det var kul att få se fler i kalendern.

Bilden på Therese visar henne i förarhytten. Färgglatt och mysigt är ledorden i hennes inredning. Hon sprider glädje, precis som i vardagen.

– Glädjen är viktigast, menar hon. Ett tag hade jag kaninöron på mig sista timmen varje fredag. På påsk körde jag utklädd till påskkärring och bjöd andra förare på godis. Förra veckan satt jag fast i en snöhög, och då frågade jag en annan förare ”puttar du mig lite i rumpan så jag kommer loss? Jag lovar att inte berätta för din fru”. Det är en speciell jargong, och det är viktigt att ha glimten i ögat samtidigt som man gör ett så bra arbete som möjligt.