2015-01-05 06:00

2015-01-20 22:45

Rekord i givmildhet

rekord. Julhandeln har än en gång att slagit rekord. Den här julsäsongen har svenskarna lagt tillsammans 68 miljarder kronor på presenter.

Det visar siffror från detaljhandelns undersökningsföretag (HUI Research). Men det är inte bara julhandeln som ökar utan även svenskarnas gåvor till välgörenhetsorganisationer. Siffrorna för 2014 föreligger inte ännu, men enligt Svensk Insamlingskontroll gav svenskarna mer än sex miljarder kronor till olika hjälporganisationer år 2013, och man kan vara säker på att det inte blev mindre i fjol.

Anledningarna till svenskarnas givmildhet är många. Större intresse för vad som händer i omvärlden är en anledning till att välgörenhetsorganisationerna får mer pengar varje år. En annan förklaring har att göra med att Alliansregeringen införde gåvoavdraget som innebär att man får en skattereduktion om man skänker pengar till vissa organisationer.

Men faktum är att en huvudorsak till svenskarnas ökande generositet är att den disponibla inkomsten har ökat. Genom jobbskatteavdraget har alla som arbetar fått större inkomster att förfoga över och kan då själva avgöra vad de vill lägga pengarna på. Under de senaste åtta åren har dessutom nästan 300 000 fler människor tagit sig in på arbetsmarknaden och fått mer pengar att disponera över.

När människor själva får lägga sina inkomster på deras intressen främjar det inte bara handel och hjälporganisationer utan hela samhället. Det gynnar allt från idrottsklubbar till bygdegårdar och organisationer som kämpar för att människor ska få en bättre tillvaro. Det är också mer rättvist att människor får makt att förfoga över större del av sin inkomst efter eget huvud.

Att folk lägger tio gånger så mycket på julhandeln som på välgörenhet under ett helt år kan förstås ifrågasättas. Faktum är dock att det inte går att skilja julhandeln från det som i övrigt utvecklar samhället. När vi köper varor och produkter som tillverkas i utvecklingsländer leder det till att fler kan få jobb som i sin tur bidrar till en ökad välfärd. Att fler kommer i arbete bidrar i sin tur till positiva bieffekter för såväl samhälle som individen.

Ytterligare en positiv effekt av den ökade julhandeln är att momsen som staten får in skulle kunna finansiera nästan hela migrationsbudgeten för 2015, om 17 miljarder. Ibland är det kanske inte krångliga avdragsregler eller bidrag som behövs för att samhället ska bli inte bara materiellt utan även medmänskligt rikare. Ibland räcker det att sänka skatten och att låta fler människor bestämma själva över sina pengar.

Anna Sandström/SNB

Det visar siffror från detaljhandelns undersökningsföretag (HUI Research). Men det är inte bara julhandeln som ökar utan även svenskarnas gåvor till välgörenhetsorganisationer. Siffrorna för 2014 föreligger inte ännu, men enligt Svensk Insamlingskontroll gav svenskarna mer än sex miljarder kronor till olika hjälporganisationer år 2013, och man kan vara säker på att det inte blev mindre i fjol.

Anledningarna till svenskarnas givmildhet är många. Större intresse för vad som händer i omvärlden är en anledning till att välgörenhetsorganisationerna får mer pengar varje år. En annan förklaring har att göra med att Alliansregeringen införde gåvoavdraget som innebär att man får en skattereduktion om man skänker pengar till vissa organisationer.

Men faktum är att en huvudorsak till svenskarnas ökande generositet är att den disponibla inkomsten har ökat. Genom jobbskatteavdraget har alla som arbetar fått större inkomster att förfoga över och kan då själva avgöra vad de vill lägga pengarna på. Under de senaste åtta åren har dessutom nästan 300 000 fler människor tagit sig in på arbetsmarknaden och fått mer pengar att disponera över.

När människor själva får lägga sina inkomster på deras intressen främjar det inte bara handel och hjälporganisationer utan hela samhället. Det gynnar allt från idrottsklubbar till bygdegårdar och organisationer som kämpar för att människor ska få en bättre tillvaro. Det är också mer rättvist att människor får makt att förfoga över större del av sin inkomst efter eget huvud.

Att folk lägger tio gånger så mycket på julhandeln som på välgörenhet under ett helt år kan förstås ifrågasättas. Faktum är dock att det inte går att skilja julhandeln från det som i övrigt utvecklar samhället. När vi köper varor och produkter som tillverkas i utvecklingsländer leder det till att fler kan få jobb som i sin tur bidrar till en ökad välfärd. Att fler kommer i arbete bidrar i sin tur till positiva bieffekter för såväl samhälle som individen.

Ytterligare en positiv effekt av den ökade julhandeln är att momsen som staten får in skulle kunna finansiera nästan hela migrationsbudgeten för 2015, om 17 miljarder. Ibland är det kanske inte krångliga avdragsregler eller bidrag som behövs för att samhället ska bli inte bara materiellt utan även medmänskligt rikare. Ibland räcker det att sänka skatten och att låta fler människor bestämma själva över sina pengar.

Anna Sandström/SNB