2015-01-03 06:00

2015-01-20 23:18

Arne gläds åt varje dag

FILIPSTAD: Ett fint år har gått och ett nytt står för dörren

Författaren, musikern, entreprenören – helt enkelt mångsysslaren Arne Stjernlöf, finner glädjen i varje ögonblick.
Trots kampen mot en tuff sjukdom har 2014 varit ett fantastiskt år berättar han.
– Jag är så privilegierad!

Med sann känsla och vördnad för livets storhet och bräcklighet, berättar Arne Stjernlöf med passionerad inlevelse om ännu ett år som läggs åt historien. Med hans mått mätt har 2014 varit ett magnifikt år – den sjukdom han länge brottats med, och som i många fall utgör fara för livet, är under kontroll, sommaren bjöd på rekordväder och skogen var generös med blåbärsskörden.

– Tänk, jag ut i skogen och hittade på så mycket blåbär! Jag satt där på min stol, för den måste jag ha med mig, och så tänkte jag på alla de i rullstol som inte får uppleva sådant. Ledsamt. Skog och natur vet du, det är viktigt!

Sommarljumna skogspromenader är inte att förakta, men den händelse som står ut lite extra när Arne minns tillbaka är hans egen dag under Filibjurveckan i juli.

– Det var tomt på fredagen den veckan, det var inget på programmet, och så kunde det ju inte vara tyckte jag. Därför drog jag ihop ett gäng som hjälpte mig att kompa. Det blev Elvis och lite allt möjligt.

Succé

Sammanfattningen av dagen stavas succé.

– Ja, det blev det verkligen! Det var fantastiskt! Och vi hade riktig Saharavärme, gud så varmt det var!

Arne, som hållit på med musik i 60 år, fick efter uppträdandet i somras blodad tand och har beslutat att köra en favorit i repris.

– Jag har redan bokat samma dag i kommande Filibjurvecka. Tänk att ha sådana vänner som ställer upp så. Dessutom var min son med. Det var helt magnifikt.

Under hösten deltog Arne också i Författarfestivalen på Folkets hus i Filipstad, där han visade upp sin debutbok, självbiografin Två lösa Boy i Backelinas kiosk. En slags uppföljare är på gång då Arne sedan en tid tillbaka håller på att samla material till en ny bok som ska bringa liv i gamla berättelser och människor som levt och verkat i vår bygd.

– I slutet av den ska det vara med en del om idrott, tyngdlyftning och sånt där. Jag vill att folk ska få veta om händelser här i kring som de inte hade en aning om.

Blir det som Arne önskar dröjer det inte allt för länge innan han kan fatta pennan och börja printa ner historierna.

– Får jag bara vara frisk så. Du vet, jag vill gärna skriva för hand och direkt från hjärtat. Jag brukar säga att jag tar en paus när det ryker från pennan.

Väntar på tussilagon

Året som kommer ser Arne mycket fram emot – varje dag har guldkorn att bjuda på menar han.

– Tänk till våren när vi kan åka och plocka tussilago i Persberg, eller när vitsipporna kommer bakom skithuset! Eller när jag får åka till Limtjärn å fiska och lommen kommer fram och hälsar. För mig betyder det mycket att bara kunna ta rullatorn och gå bort till vår fantastiska granne Per. Jag är så privilegierad att få bor här på Storhöjden, platsen som jag älskar så!

För ska man tro Arne, och det ska man, är det i det lilla som det stora bor.

Med sann känsla och vördnad för livets storhet och bräcklighet, berättar Arne Stjernlöf med passionerad inlevelse om ännu ett år som läggs åt historien. Med hans mått mätt har 2014 varit ett magnifikt år – den sjukdom han länge brottats med, och som i många fall utgör fara för livet, är under kontroll, sommaren bjöd på rekordväder och skogen var generös med blåbärsskörden.

– Tänk, jag ut i skogen och hittade på så mycket blåbär! Jag satt där på min stol, för den måste jag ha med mig, och så tänkte jag på alla de i rullstol som inte får uppleva sådant. Ledsamt. Skog och natur vet du, det är viktigt!

Sommarljumna skogspromenader är inte att förakta, men den händelse som står ut lite extra när Arne minns tillbaka är hans egen dag under Filibjurveckan i juli.

– Det var tomt på fredagen den veckan, det var inget på programmet, och så kunde det ju inte vara tyckte jag. Därför drog jag ihop ett gäng som hjälpte mig att kompa. Det blev Elvis och lite allt möjligt.

Succé

Sammanfattningen av dagen stavas succé.

– Ja, det blev det verkligen! Det var fantastiskt! Och vi hade riktig Saharavärme, gud så varmt det var!

Arne, som hållit på med musik i 60 år, fick efter uppträdandet i somras blodad tand och har beslutat att köra en favorit i repris.

– Jag har redan bokat samma dag i kommande Filibjurvecka. Tänk att ha sådana vänner som ställer upp så. Dessutom var min son med. Det var helt magnifikt.

Under hösten deltog Arne också i Författarfestivalen på Folkets hus i Filipstad, där han visade upp sin debutbok, självbiografin Två lösa Boy i Backelinas kiosk. En slags uppföljare är på gång då Arne sedan en tid tillbaka håller på att samla material till en ny bok som ska bringa liv i gamla berättelser och människor som levt och verkat i vår bygd.

– I slutet av den ska det vara med en del om idrott, tyngdlyftning och sånt där. Jag vill att folk ska få veta om händelser här i kring som de inte hade en aning om.

Blir det som Arne önskar dröjer det inte allt för länge innan han kan fatta pennan och börja printa ner historierna.

– Får jag bara vara frisk så. Du vet, jag vill gärna skriva för hand och direkt från hjärtat. Jag brukar säga att jag tar en paus när det ryker från pennan.

Väntar på tussilagon

Året som kommer ser Arne mycket fram emot – varje dag har guldkorn att bjuda på menar han.

– Tänk till våren när vi kan åka och plocka tussilago i Persberg, eller när vitsipporna kommer bakom skithuset! Eller när jag får åka till Limtjärn å fiska och lommen kommer fram och hälsar. För mig betyder det mycket att bara kunna ta rullatorn och gå bort till vår fantastiska granne Per. Jag är så privilegierad att få bor här på Storhöjden, platsen som jag älskar så!

För ska man tro Arne, och det ska man, är det i det lilla som det stora bor.