2014-12-29 06:00

2015-01-20 22:39

Diagnos av en sjuk planet

Debatt: Klimatmålen

Mycket står på spel till nästa klimattoppmöte i Paris då planen är att skriva på ett nytt globalt klimatavtal, men frågan är om världens ledare kan komma överens, skriver Lisa Månsson.

Klimatforskarna har ringat in och börjat definiera planetens gränser med exakta mått. När en gräns överstigs är stabiliteten borta och stora förändringar sker mycket snabbt, i fritt fall. Gränsen för klimatutsläpp är så pass kraftigt överstigen att vi inte längre talar om att bevara den globala medeltemperaturen utan siktar på en ökning på max 2 grader.

Medicinen kan sammanfattas i fyra punkter:

1. Skära ner koldioxidutsläppen genom att satsa på förnyelsebara energikällor och energieffektivitet

2. Stabilisera jordens folkmängd till 8 miljarder med hjälp av familjeplanering (annars är risken att detta sker med stigande dödstal).

3. Utrota fattigdomen: för att ge kvinnor tillgång till hälsovård och familjeplanering, ge utblottade stater ett intresse av att delta i stabiliseringen av klimatet och inte minst av medmänsklighet

4. Återställ och skydda jordens ekosystem: bevara matjorden, skydda skogarna, skydda fiskbestånd och att skydda grundvattnet

De fyra målen är tätt sammanlänkade. Exempelvis är utbildade kvinnor är nyckeln till två av plan B-delarna: de föder färre barn vilket minskar födelsetalen och de satsar på sina barns utbildning vilket kan vara vägen ut ur fattigdom. Därför är det glädjande att Nobels Fredspris i år gick till Malala Yousafzai och hennes kamp för flickors rätt till utbildning.

Här är fem viktiga åtgärder, flera har förordats av Jean Tirole, som i år fick Nobels ekonomipris för sin kunskap om hur man tämjer marknadskrafterna:

1. Sätt en global koldioxidbudget som bygger på tvågradersmålet som sattes i Köpenhamn 2009.

2. Ett bindande klimatavtal – de flesta klimatforskare är eniga om att detta är ett måste. Utmaningen är att få de stora koldioxidslösarna och växande ekonomier att skriva under.

3. Ett långsiktigt och rätt uppbyggd global handel med utsläppsrätter för koldioxid eller koldioxidskatt Vi kan inte komma bort ifrån att vi lever i ett kapitalistiskt system, men vi kan göra det bättre. Det viktiga är att sätta ett pris som innebär att vi har en chans att hålla oss inom koldioxidbudgeten, vilket bedöms vara ungefär 10 gånger högre än priset inom EU i dag Men i praktiken finns stora problem och andra förordar istället en gemensam koldioxidskatt.

4. Morot och piska för att få med alla länder i en bred uppslutning. Detta skulle kunna ske genom att länder fritt kan disponera sina utsläppsrätter, som antingen kan användas eller säljas till ett högt pris. Länder skulle kunna hållas ansvariga för sina koldioxidskulder på samma sätt som andra skulder och hanteras av IMF. Koldioxidutsläppen som varje land genererar kan mätas via satellit, en teknik som är möjlig idag och som redan har satts i arbete på vissa håll.

5. Green Climate Fund (GCF). Pengarna ska använda dels för att hjälpa fattiga länder att minska sina utsläpp av växthusgaser och dels till stöd till de som drabbas allra värst av klimatkatastrofer. En risk är dock att pengarna tas från befintliga biståndsbudgetar.

Mycket står på spel till nästa klimattoppmöte i Paris då planen är att skriva på ett nytt globalt klimatavtal, men frågan är om världens ledare kan komma överens. I det senaste klimattoppmötet i Lima som nyligen avslutades fanns stora motsättningar. Är krismedvetenheten tillräckligt stor för att överbrygga motsättningarna? Eller blir den det först när det är för sent?

Lisa Månsson

Student i hållbar utveckling med fokus på klimatförändringar vid Karlstads Universitet, och bloggar på ekolisa.com

Klimatforskarna har ringat in och börjat definiera planetens gränser med exakta mått. När en gräns överstigs är stabiliteten borta och stora förändringar sker mycket snabbt, i fritt fall. Gränsen för klimatutsläpp är så pass kraftigt överstigen att vi inte längre talar om att bevara den globala medeltemperaturen utan siktar på en ökning på max 2 grader.

Medicinen kan sammanfattas i fyra punkter:

1. Skära ner koldioxidutsläppen genom att satsa på förnyelsebara energikällor och energieffektivitet

2. Stabilisera jordens folkmängd till 8 miljarder med hjälp av familjeplanering (annars är risken att detta sker med stigande dödstal).

3. Utrota fattigdomen: för att ge kvinnor tillgång till hälsovård och familjeplanering, ge utblottade stater ett intresse av att delta i stabiliseringen av klimatet och inte minst av medmänsklighet

4. Återställ och skydda jordens ekosystem: bevara matjorden, skydda skogarna, skydda fiskbestånd och att skydda grundvattnet

De fyra målen är tätt sammanlänkade. Exempelvis är utbildade kvinnor är nyckeln till två av plan B-delarna: de föder färre barn vilket minskar födelsetalen och de satsar på sina barns utbildning vilket kan vara vägen ut ur fattigdom. Därför är det glädjande att Nobels Fredspris i år gick till Malala Yousafzai och hennes kamp för flickors rätt till utbildning.

Här är fem viktiga åtgärder, flera har förordats av Jean Tirole, som i år fick Nobels ekonomipris för sin kunskap om hur man tämjer marknadskrafterna:

1. Sätt en global koldioxidbudget som bygger på tvågradersmålet som sattes i Köpenhamn 2009.

2. Ett bindande klimatavtal – de flesta klimatforskare är eniga om att detta är ett måste. Utmaningen är att få de stora koldioxidslösarna och växande ekonomier att skriva under.

3. Ett långsiktigt och rätt uppbyggd global handel med utsläppsrätter för koldioxid eller koldioxidskatt Vi kan inte komma bort ifrån att vi lever i ett kapitalistiskt system, men vi kan göra det bättre. Det viktiga är att sätta ett pris som innebär att vi har en chans att hålla oss inom koldioxidbudgeten, vilket bedöms vara ungefär 10 gånger högre än priset inom EU i dag Men i praktiken finns stora problem och andra förordar istället en gemensam koldioxidskatt.

4. Morot och piska för att få med alla länder i en bred uppslutning. Detta skulle kunna ske genom att länder fritt kan disponera sina utsläppsrätter, som antingen kan användas eller säljas till ett högt pris. Länder skulle kunna hållas ansvariga för sina koldioxidskulder på samma sätt som andra skulder och hanteras av IMF. Koldioxidutsläppen som varje land genererar kan mätas via satellit, en teknik som är möjlig idag och som redan har satts i arbete på vissa håll.

5. Green Climate Fund (GCF). Pengarna ska använda dels för att hjälpa fattiga länder att minska sina utsläpp av växthusgaser och dels till stöd till de som drabbas allra värst av klimatkatastrofer. En risk är dock att pengarna tas från befintliga biståndsbudgetar.

Mycket står på spel till nästa klimattoppmöte i Paris då planen är att skriva på ett nytt globalt klimatavtal, men frågan är om världens ledare kan komma överens. I det senaste klimattoppmötet i Lima som nyligen avslutades fanns stora motsättningar. Är krismedvetenheten tillräckligt stor för att överbrygga motsättningarna? Eller blir den det först när det är för sent?

Lisa Månsson

Student i hållbar utveckling med fokus på klimatförändringar vid Karlstads Universitet, och bloggar på ekolisa.com