2014-12-24 06:00

2015-01-20 22:45

Många fördelar att arbeta med tillgänglighet

Debatt: Skolor

Nu måste arbetet för att utveckla förskolors och skolors tillgänglighet bli bättre så att barn och elever får samma förutsättningar att vara delaktiga, oavsett funktionsförmåga, skriver Greger Bååth.

Bristande tillgänglighet i skolan klassas från och med 1 januari 2015 som diskriminering. Tillägget i diskrimineringslagen sänder en viktig signal: Samhället ska erbjuda alla barn och elever en tillgänglig förskola och skola. Den målsättningen bidrar till att verksamheterna blir bättre för alla barn.

Det finns många tillgängliga förskolor och skolor runt om i landet. Men vi på Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) vet också att det finns verksamheter där det inte fungerar tillfredsställande. Det kan till exempel handla om bullriga ljudmiljöer där barn och elever med hörselnedsättning varken hör lärare eller kamrater tillräckligt bra. Det handlar om låg kunskap om hur man anpassar undervisningen till alla elevers olika behov, eller om bristande kamratgemenskap där barn och unga med en funktionsnedsättning ställs utanför på grund av otillgänglig social, pedagogisk och fysisk miljö.

Nu måste arbetet för att utveckla förskolors och skolors tillgänglighet bli bättre så att barn och elever får samma förutsättningar att vara delaktiga, oavsett funktionsförmåga. Den nya lagen visar att det är viktigt och att det måste ske nu. En tillgänglig verksamhet innebär flera fördelar.

• Barn och unga får förutsättningar att bli trygga och självständiga individer.

• Eleverna får lättare att tillgodogöra sig kunskaper som gör det möjligt att studera vidare och få ett arbete.

• Lärarnas arbetsuppgifter blir mer hanterbara när fler elever får möjlighet att klara skolan.

Genom att minimera barns och elevers fysiska, pedagogiska och sociala utanförskap i förskolor och skolor frigörs mer tid för lärandet, något som gynnar alla. Men det kan vara svårt för förskolechefer och skolhuvudmän att se HUR de ska utveckla en mer tillgänglig verksamhet. Därför har SPSM tagit fram ett verktyg som konkret visar hur de kan komma igång med och fördjupa sitt tillgänglighetsarbete. Verktyget hjälper förskolor och skolor att kartlägga verksamheten, och ger svar på frågorna: Vilka områden måste utvecklas och var är behoven störst?

Det nya förbudet mot diskriminering innebär att barn och unga ska ha en bättre möjlighet att hävda sin rätt att kunna delta på likvärdiga villkor, utan hinder i form av bristande tillgänglighet. Men arbetet för tillgänglighet är ingen pålaga som förskolor och skolor ska bäva inför. Det är ett led i det långsiktiga utvecklings- och kvalitetsarbete som gör svensk förskola och skola bättre. En verksamhet som aktivt arbetar med tillgänglighet löper inte risk att ge barn och unga bristande stöd. Den kan möta deras olika behov.

Greger Bååth

Generaldirektör, Specialpedagogiska skolmyndigheten

Bristande tillgänglighet i skolan klassas från och med 1 januari 2015 som diskriminering. Tillägget i diskrimineringslagen sänder en viktig signal: Samhället ska erbjuda alla barn och elever en tillgänglig förskola och skola. Den målsättningen bidrar till att verksamheterna blir bättre för alla barn.

Det finns många tillgängliga förskolor och skolor runt om i landet. Men vi på Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) vet också att det finns verksamheter där det inte fungerar tillfredsställande. Det kan till exempel handla om bullriga ljudmiljöer där barn och elever med hörselnedsättning varken hör lärare eller kamrater tillräckligt bra. Det handlar om låg kunskap om hur man anpassar undervisningen till alla elevers olika behov, eller om bristande kamratgemenskap där barn och unga med en funktionsnedsättning ställs utanför på grund av otillgänglig social, pedagogisk och fysisk miljö.

Nu måste arbetet för att utveckla förskolors och skolors tillgänglighet bli bättre så att barn och elever får samma förutsättningar att vara delaktiga, oavsett funktionsförmåga. Den nya lagen visar att det är viktigt och att det måste ske nu. En tillgänglig verksamhet innebär flera fördelar.

• Barn och unga får förutsättningar att bli trygga och självständiga individer.

• Eleverna får lättare att tillgodogöra sig kunskaper som gör det möjligt att studera vidare och få ett arbete.

• Lärarnas arbetsuppgifter blir mer hanterbara när fler elever får möjlighet att klara skolan.

Genom att minimera barns och elevers fysiska, pedagogiska och sociala utanförskap i förskolor och skolor frigörs mer tid för lärandet, något som gynnar alla. Men det kan vara svårt för förskolechefer och skolhuvudmän att se HUR de ska utveckla en mer tillgänglig verksamhet. Därför har SPSM tagit fram ett verktyg som konkret visar hur de kan komma igång med och fördjupa sitt tillgänglighetsarbete. Verktyget hjälper förskolor och skolor att kartlägga verksamheten, och ger svar på frågorna: Vilka områden måste utvecklas och var är behoven störst?

Det nya förbudet mot diskriminering innebär att barn och unga ska ha en bättre möjlighet att hävda sin rätt att kunna delta på likvärdiga villkor, utan hinder i form av bristande tillgänglighet. Men arbetet för tillgänglighet är ingen pålaga som förskolor och skolor ska bäva inför. Det är ett led i det långsiktiga utvecklings- och kvalitetsarbete som gör svensk förskola och skola bättre. En verksamhet som aktivt arbetar med tillgänglighet löper inte risk att ge barn och unga bristande stöd. Den kan möta deras olika behov.

Greger Bååth

Generaldirektör, Specialpedagogiska skolmyndigheten