2014-12-17 12:04

2015-01-20 23:11

På Järven hjälper skolan till

LÄXOR I SKOLAN: Järvenskolan erbjuder eleverna läxhjälp på torsdagar

Extrahjälp. Hemma är det kanske för mycket som distraherar, för lite disciplin eller för lite föräldrastöd. Eller så har man varit sjuk och behöver ta igen. Eller så krävs det lärarhjälp för att förstå. Oavsett anledning, är Järvenskolans högstadieelever välkomna att stanna kvar i skolan en eftermiddag i veckan för läxhjälp.

Eller studiehjälp, snarare.

– Man kan använda tiden som man vill, det behöver inte vara regelrätta läxor, säger Järvenskolans rektor Carin Gannholt.

Ämneslärare på plats

Det är främst för att få hjälp med uppgifter i SO, engelska, matematik, svenska och NO som eleverna stannar kvar på torsdagseftermiddagarna, berättar Carin Gannholt och försteläraren Britt Persson. Oftast inte för övningsämnena, utom idrott där eleven kan ta igen exempelvis simning eller orientering.

Klockan 14-16 finns fika uppdukat (för en mysigare stämning) och lärare tillgängliga. Eleverna anmäler sitt deltagande i förväg så att respektive ämneslärare är på plats.

– Det är den stora vinsten, för det är ämnesläraren som vet vad som behövs. Sedan sitter vi inte med eleverna hela tiden, utan går runt lite, säger Britt Persson.

Vad säger eleverna om läxhjälpen?

– Första gången kan de säga: ”Ska jag få kvarsittning?” och raljera lite. Men när de väl sitter där, ser att det ger resultat, och får fika– då upplevs det inte som så farligt, säger Britt Persson.

En till tio elever

Antalet elever som nyttjar möjligheten till studiehjälp varierar. Någon gång kanske det bara är en elev, nästa gång kanske tio.

– Det brukar vara fler när de har större uppgifter som kräver lite mer. Exempelvis när de skriver rapporter som de vill fortsätta med efter lektionstid, säger Britt Persson.

– Och inför våra elevledda utvecklingssamtal är det en del som stannar kvar på skolan och får hjälp att förebereda sig. Eleven sammanställer vad den är bra på respektive behöver öva mer på i varje ämne, och presenterar det inför föräldrarna och mentorn. Niorna är vana vid det här, men för de yngre är det nytt och ovant, säger Carin Gannholt.

Det kan också någon som har varit sjuk och som behöver ta igen; någon som behöver extra stöd i skolan eller som behöver hjälp med en särskild uppgift. Det kan även vara något prov eleven inte har klarat, där det finns någon detalj som har varit svår och som eleven inte har förstått. Då kan det vara bra att sitta ned tillsammans med ämnesläraren och få det förklarat för sig.

Olika förutsättningar

Järvenskolans läxhjälp har funnits i åtminstone tre år.

– Vi kände oss inte riktigt bekväma med att skicka hem eleverna med läxor, när de sitter ensamma utan stöd från föräldrarna, säger Britt Persson.

Detta trots att lärarnas inriktning är att läxorna ska individualiseras och att de bara ska utgöra repetition av sådant som redan är genomgånget på lektion.

– Eleverna har rätt att få så mycket hjälp och stöd som möjligt. Skolan ska vara garant för att eleverna får väldigt mycket lika, säger Carin Gannholt. Vissa barn får hjälp med läxor hemma, vissa inte alls. Det måste man alltid tänka på, säger Carin Gannholt.

Både Britt Persson och Carin Gannholt säger att det märks på skolresultaten vilka elever som har föräldrar som tycker att skolan är viktig.

– Samtidigt finns det de som inte får någon stöttning alls hemma, som klarar sig väldigt bra ändå. Så det är inte helt avgörande, även om det märks, säger Carin Gannholt.

Ska vurma för läxhjälp

Både rektor och försteläraren är nöjda med läxhjälpen som den är utformad i dag. Om förutsättningarna hade funnits, hade Carin Gannholt gärna erbjudit läxhjälp två gånger i veckan, för de elever vars fritidsaktiviteter krockar med torsdagens läxhjälp.

– Men vi ska även bli bättre på att påminna i hemmen om att läxhjälpen finns, och slå ett slag extra för att det här är bra för eleverna. Jag ska vurma för läxhjälpen i nästa brevutskick till föräldrarna, säger Carin Gannholt.

Ordinarie budget

Det finns i dagsläget inga extra resurser för läxhjälp i skolans regi; den måste rymmas inom respektive skolas budget, berättar Arvika kommuns grundskolechef Christian Persman.

– Det står varje skola fritt att själv disponera sina pengar. Men vi skulle kunna lösa det här på ett bättre sätt än i dag. Statsbidrag är något som skulle kunna vara möjligt men vi har ännu inte ansökt om något sådant, säger han.

Eller studiehjälp, snarare.

– Man kan använda tiden som man vill, det behöver inte vara regelrätta läxor, säger Järvenskolans rektor Carin Gannholt.

Ämneslärare på plats

Det är främst för att få hjälp med uppgifter i SO, engelska, matematik, svenska och NO som eleverna stannar kvar på torsdagseftermiddagarna, berättar Carin Gannholt och försteläraren Britt Persson. Oftast inte för övningsämnena, utom idrott där eleven kan ta igen exempelvis simning eller orientering.

Klockan 14-16 finns fika uppdukat (för en mysigare stämning) och lärare tillgängliga. Eleverna anmäler sitt deltagande i förväg så att respektive ämneslärare är på plats.

– Det är den stora vinsten, för det är ämnesläraren som vet vad som behövs. Sedan sitter vi inte med eleverna hela tiden, utan går runt lite, säger Britt Persson.

Vad säger eleverna om läxhjälpen?

– Första gången kan de säga: ”Ska jag få kvarsittning?” och raljera lite. Men när de väl sitter där, ser att det ger resultat, och får fika– då upplevs det inte som så farligt, säger Britt Persson.

En till tio elever

Antalet elever som nyttjar möjligheten till studiehjälp varierar. Någon gång kanske det bara är en elev, nästa gång kanske tio.

– Det brukar vara fler när de har större uppgifter som kräver lite mer. Exempelvis när de skriver rapporter som de vill fortsätta med efter lektionstid, säger Britt Persson.

– Och inför våra elevledda utvecklingssamtal är det en del som stannar kvar på skolan och får hjälp att förebereda sig. Eleven sammanställer vad den är bra på respektive behöver öva mer på i varje ämne, och presenterar det inför föräldrarna och mentorn. Niorna är vana vid det här, men för de yngre är det nytt och ovant, säger Carin Gannholt.

Det kan också någon som har varit sjuk och som behöver ta igen; någon som behöver extra stöd i skolan eller som behöver hjälp med en särskild uppgift. Det kan även vara något prov eleven inte har klarat, där det finns någon detalj som har varit svår och som eleven inte har förstått. Då kan det vara bra att sitta ned tillsammans med ämnesläraren och få det förklarat för sig.

Olika förutsättningar

Järvenskolans läxhjälp har funnits i åtminstone tre år.

– Vi kände oss inte riktigt bekväma med att skicka hem eleverna med läxor, när de sitter ensamma utan stöd från föräldrarna, säger Britt Persson.

Detta trots att lärarnas inriktning är att läxorna ska individualiseras och att de bara ska utgöra repetition av sådant som redan är genomgånget på lektion.

– Eleverna har rätt att få så mycket hjälp och stöd som möjligt. Skolan ska vara garant för att eleverna får väldigt mycket lika, säger Carin Gannholt. Vissa barn får hjälp med läxor hemma, vissa inte alls. Det måste man alltid tänka på, säger Carin Gannholt.

Både Britt Persson och Carin Gannholt säger att det märks på skolresultaten vilka elever som har föräldrar som tycker att skolan är viktig.

– Samtidigt finns det de som inte får någon stöttning alls hemma, som klarar sig väldigt bra ändå. Så det är inte helt avgörande, även om det märks, säger Carin Gannholt.

Ska vurma för läxhjälp

Både rektor och försteläraren är nöjda med läxhjälpen som den är utformad i dag. Om förutsättningarna hade funnits, hade Carin Gannholt gärna erbjudit läxhjälp två gånger i veckan, för de elever vars fritidsaktiviteter krockar med torsdagens läxhjälp.

– Men vi ska även bli bättre på att påminna i hemmen om att läxhjälpen finns, och slå ett slag extra för att det här är bra för eleverna. Jag ska vurma för läxhjälpen i nästa brevutskick till föräldrarna, säger Carin Gannholt.

Ordinarie budget

Det finns i dagsläget inga extra resurser för läxhjälp i skolans regi; den måste rymmas inom respektive skolas budget, berättar Arvika kommuns grundskolechef Christian Persman.

– Det står varje skola fritt att själv disponera sina pengar. Men vi skulle kunna lösa det här på ett bättre sätt än i dag. Statsbidrag är något som skulle kunna vara möjligt men vi har ännu inte ansökt om något sådant, säger han.

  • Charlotte Årling

De här skolorna erbjuder också läxhjälp:

Centralskolan

1. Läxhjälp, onsdagar kl. 15-16:30. I samarbete med Pingst- och Missionskyrkans ungdomscoacher.

2. Elevens eget studieval. Klassen har 40 min/vecka med mentor, där läxläsning kan vara en del av innehållet.

3. Elevens val, fredagar kl. 13:30-15:10. Väljs studiefördjupning kan man göra läxor, träna inför prov, göra ämnesfördjupning.

4. Möjlighet till hjälp med läxor på håltimmar för enstaka elever.

Dotteviks- och Rinnens skola

Läxhjälp anordnas vid behov.

Gateskolan

En timme varje måndag för mellanstadiet, brukar vara cirka 10-20 elever. Läxhjälp för lågstadiet är på väg att startas upp.

Estetiska skolan (friskola)

Individuellt arbetspass, varje morgon kl. 8-9 samt vissa eftermiddagar. Eleverna bestämmer i samråd med mentor vilket ämne de behöver jobba med.

Källa: