2014-12-12 09:25

2015-01-20 22:44

En skola där alla elever och alla lärare trivs

skola

Det stora felet med den svenska grundskolan är att de praktiskt begåvade eleverna försummasoch tvingas in i en teoretisk utbildning där de vantrivs och förstör arbetsron för de teoretiskt begåvade eleverna.

Vi människor är olika. Vi har olika talanger. Om vi får chans att utveckla våra talanger, att göra det som vi är bra på eller intresserade av, då trivs vi och har möjlighet att förbättra tillvaron runt omkring oss.

Nu får de teoretiskt begåvade eleverna stora utvecklingsmöjligheter i skolan, medan de praktiskt och estetiskt begåvade eleverna försummas. De praktiskt begåvade eleverna vill inte sitta stilla på en stol, de vill göra något praktiskt med händer och fötter och därför blir de oroliga och förstör arbetsron för de teoretiskt begåvade.

De viktigaste orden som jag kommer ihåg från den första läroplanen för grundskolan, 1962 års läroplan, var, att man skulle ge alla elever möjlighet att utveckla sina talanger. „Den yttre organisationen och det inre arbetet måste därför formas så, att det blir möjligt för varje enskild elev att under uppväxtåren med skolans hjälp tillvarata sina anlag och möjligheter och finna studievägar och arbetssätt, som främjar den personliga utvecklingen.” (Citat från LGR 1962)

När jag började som högstadielärare, i Centralskolan i Gunnarskog, numera Järvenskolan i Arvika kommun, höstterminen 1966, gällde fortfarande 1962 års läroplan för grundskolan. Då fanns 9tp, teknisk-praktisk linje, och 9 ht, hushållsteknisk linje, för de praktiskt begåvade eleverna. „Toppenpojkarna” (tp) stortrivdes, och fick idel beröm av sina lärare, de dagar i veckan då de hade undervisning på Verkstadsskolan i Charlottenberg, men de vantrivdes, och var skolans värsta busar, de dagar som de hade de vanliga teoretiska ämnena i „Centralfängelset” (Centralskolan) i Gunnarskog.

Sedan den tiden har min stora dröm varit attge eleverna möjlighet att välja mellan en praktisk och en teoretisk linje från och med årskurs 8 i grundskolan. Då skulle de praktiskt begåvade eleverna få möjlighet att utveckla sina talanger och sin begåvning, samtidigt som de teoretiskt begåvade finge arbetsro och trivsel.

Enligt min uppfattning, efter 30 år som lärare på grundskolans högstadium, är arbetsron i en sammanhållen klass för det mesta acceptabel till och med årskurs 7 (jämför med arbetsron i en 7-årig folkskola). Men årskurs 8 brukar vara den oroligaste på högstadiet och därför skulle vi kunna få förbättrad arbetsro på högstadiet om det funnes möjlighet för eleverna att välja en praktisk eller estetisk linje från och med årskurs 8.

Erik Torstensson, Arvika

Det stora felet med den svenska grundskolan är att de praktiskt begåvade eleverna försummasoch tvingas in i en teoretisk utbildning där de vantrivs och förstör arbetsron för de teoretiskt begåvade eleverna.

Vi människor är olika. Vi har olika talanger. Om vi får chans att utveckla våra talanger, att göra det som vi är bra på eller intresserade av, då trivs vi och har möjlighet att förbättra tillvaron runt omkring oss.

Nu får de teoretiskt begåvade eleverna stora utvecklingsmöjligheter i skolan, medan de praktiskt och estetiskt begåvade eleverna försummas. De praktiskt begåvade eleverna vill inte sitta stilla på en stol, de vill göra något praktiskt med händer och fötter och därför blir de oroliga och förstör arbetsron för de teoretiskt begåvade.

De viktigaste orden som jag kommer ihåg från den första läroplanen för grundskolan, 1962 års läroplan, var, att man skulle ge alla elever möjlighet att utveckla sina talanger. „Den yttre organisationen och det inre arbetet måste därför formas så, att det blir möjligt för varje enskild elev att under uppväxtåren med skolans hjälp tillvarata sina anlag och möjligheter och finna studievägar och arbetssätt, som främjar den personliga utvecklingen.” (Citat från LGR 1962)

När jag började som högstadielärare, i Centralskolan i Gunnarskog, numera Järvenskolan i Arvika kommun, höstterminen 1966, gällde fortfarande 1962 års läroplan för grundskolan. Då fanns 9tp, teknisk-praktisk linje, och 9 ht, hushållsteknisk linje, för de praktiskt begåvade eleverna. „Toppenpojkarna” (tp) stortrivdes, och fick idel beröm av sina lärare, de dagar i veckan då de hade undervisning på Verkstadsskolan i Charlottenberg, men de vantrivdes, och var skolans värsta busar, de dagar som de hade de vanliga teoretiska ämnena i „Centralfängelset” (Centralskolan) i Gunnarskog.

Sedan den tiden har min stora dröm varit attge eleverna möjlighet att välja mellan en praktisk och en teoretisk linje från och med årskurs 8 i grundskolan. Då skulle de praktiskt begåvade eleverna få möjlighet att utveckla sina talanger och sin begåvning, samtidigt som de teoretiskt begåvade finge arbetsro och trivsel.

Enligt min uppfattning, efter 30 år som lärare på grundskolans högstadium, är arbetsron i en sammanhållen klass för det mesta acceptabel till och med årskurs 7 (jämför med arbetsron i en 7-årig folkskola). Men årskurs 8 brukar vara den oroligaste på högstadiet och därför skulle vi kunna få förbättrad arbetsro på högstadiet om det funnes möjlighet för eleverna att välja en praktisk eller estetisk linje från och med årskurs 8.

Erik Torstensson, Arvika