2017-11-07 17:50

2017-11-07 18:26

Datorer har ersatt papper och penna

GRUMS: Först i Värmland och bland de första i Sverige

Från och med skolstarten i höst har alla elever på de kommunala skolorna i Grums fått en egen dator. Den är den nya läroboken och ersätter papper och penna.

Grums är bland de första i Sverige och den enda kommun i Värmland som nu helt digitaliserat undervisningen i skolan.

Det innebär att alla elever, från årskurs ett till årskurs nio, har fått en egen dator. Där finns allt arbetsmaterial, uppgifter och läxor för eleverna i årskurs 4-9. Borta är mappar med böcker och papper, lappar till föräldrar, papper och penna. För eleverna i F-3 finns ännu bara digitalt läromedel i tre ämnen, svenska, engelska och matematik, och deras datorer förvaras på skolan.

Beslutet är kommunpolitiskt och drivande i projektet är bland andra Göran Gustafsson, IT-strateg i Grums kommun, som började titta på systemet redan 2013.

– Regeringen har tagit fram en nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet, så alla skolor i Sverige kommer att behöva göra en anpassning till digitaliserad undervisning. Vi har tagit det hela vägen och är stolta över att vi infört en dator till varje elev, för en likvärdig och demokratisk skola och en god framtidsberedskap, säger han.

Fyra skolor

De skolor det gäller i Grums kommun är lågstadieskolorna Södra skolan, Slottsbrons skola och Skruvstads skola och mellan- och högstadieskolan Jättestenskolan.

De två friskolorna Sparnäs och Liljenäs F-6 är inte inräknade.

Kostnaden för de 605 Chromebook-datorerna och de 111 HP-datorerna ska inte utgöra någon extra kostnad för kommunen.

– Vår budget för den IT-verksamhet vi har täcker den kostnaden så det har inte blivit dyrare, säger Thomas Nilsson, biträdande verksamhetschef inom skola.

Eleverna Moa Malmgren och Dennis Sundin i 6B och Farah Hassan och Julia Andersson i 8A på Jättestenskolan ser många fördelar.

– Det är lätt att jobba med, lätt att hitta fakta och lätt att hålla koll på allt. Nu behöver man inte ta med sig en massa mappar och det är roligare att jobba med datorn. På bilden gjorde vi ett bokomslag i en app till exempel, säger Farah Hassan.

Är det något som blivit sämre?

– Det var lättare att anteckna stödord under lektionen och så är det jobbigt om man glömt att ladda datorn och måste göra det på lektionen, fortsätter hon.

För lärarna har det också varit en omställning, som pågår löpande.

– Vi har olika kompetenser som lärare så det är olika hur lärarna tagit till sig det här. Det är en inkörningsperiod och vi är några som är coacher i det arbetet så vi jobbar väldigt kollegialt. Googles miljö är relativt enkel att jobba i och vi tar det ett steg i taget, ämne för ämne. Men vi upplever att alla är positiva till att lära sig. Det är nytt, fräscht och uppdaterat och ju längre vi jobbar med det desto mer material bygger vi upp som vi kan använda oss av, säger läraren och coachen Linda Gull.

Dator i alla ämnen

– Fler elever väljer att lyssna på det digitala läromedlet i hörlurar samtidigt som de läser. Och är man sjuk finns allt material från en lektion sparat i det digitala molnet så man kan se vad klassen har gjort. Och som vikarie kan man lätt ta del av den ordinarie lärarens planering och bara köra i gång, säger Laila Lennartsson, även hon lärare och coach.

Böcker, papper och penna är dock inte helt bannlyst på skolan.

– Att arbeta med datorn speglar mer hur samhället ser ut och det är bra träning inför gymnasiet. Jag upplever att det blir mer gjort på en lektion än när eleverna skrev ner allt på papper. Men det ena utesluter inte det andra, eleverna gör både och. Även om vi använder datorn på något sätt i alla ämnen måste ju en del estetiska och praktiska delar fortsatt göras utan den, säger Linda Gull.

Grums är bland de första i Sverige och den enda kommun i Värmland som nu helt digitaliserat undervisningen i skolan.

Det innebär att alla elever, från årskurs ett till årskurs nio, har fått en egen dator. Där finns allt arbetsmaterial, uppgifter och läxor för eleverna i årskurs 4-9. Borta är mappar med böcker och papper, lappar till föräldrar, papper och penna. För eleverna i F-3 finns ännu bara digitalt läromedel i tre ämnen, svenska, engelska och matematik, och deras datorer förvaras på skolan.

Beslutet är kommunpolitiskt och drivande i projektet är bland andra Göran Gustafsson, IT-strateg i Grums kommun, som började titta på systemet redan 2013.

– Regeringen har tagit fram en nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet, så alla skolor i Sverige kommer att behöva göra en anpassning till digitaliserad undervisning. Vi har tagit det hela vägen och är stolta över att vi infört en dator till varje elev, för en likvärdig och demokratisk skola och en god framtidsberedskap, säger han.

Fyra skolor

De skolor det gäller i Grums kommun är lågstadieskolorna Södra skolan, Slottsbrons skola och Skruvstads skola och mellan- och högstadieskolan Jättestenskolan.

De två friskolorna Sparnäs och Liljenäs F-6 är inte inräknade.

Kostnaden för de 605 Chromebook-datorerna och de 111 HP-datorerna ska inte utgöra någon extra kostnad för kommunen.

– Vår budget för den IT-verksamhet vi har täcker den kostnaden så det har inte blivit dyrare, säger Thomas Nilsson, biträdande verksamhetschef inom skola.

Eleverna Moa Malmgren och Dennis Sundin i 6B och Farah Hassan och Julia Andersson i 8A på Jättestenskolan ser många fördelar.

– Det är lätt att jobba med, lätt att hitta fakta och lätt att hålla koll på allt. Nu behöver man inte ta med sig en massa mappar och det är roligare att jobba med datorn. På bilden gjorde vi ett bokomslag i en app till exempel, säger Farah Hassan.

Är det något som blivit sämre?

– Det var lättare att anteckna stödord under lektionen och så är det jobbigt om man glömt att ladda datorn och måste göra det på lektionen, fortsätter hon.

För lärarna har det också varit en omställning, som pågår löpande.

– Vi har olika kompetenser som lärare så det är olika hur lärarna tagit till sig det här. Det är en inkörningsperiod och vi är några som är coacher i det arbetet så vi jobbar väldigt kollegialt. Googles miljö är relativt enkel att jobba i och vi tar det ett steg i taget, ämne för ämne. Men vi upplever att alla är positiva till att lära sig. Det är nytt, fräscht och uppdaterat och ju längre vi jobbar med det desto mer material bygger vi upp som vi kan använda oss av, säger läraren och coachen Linda Gull.

Dator i alla ämnen

– Fler elever väljer att lyssna på det digitala läromedlet i hörlurar samtidigt som de läser. Och är man sjuk finns allt material från en lektion sparat i det digitala molnet så man kan se vad klassen har gjort. Och som vikarie kan man lätt ta del av den ordinarie lärarens planering och bara köra i gång, säger Laila Lennartsson, även hon lärare och coach.

Böcker, papper och penna är dock inte helt bannlyst på skolan.

– Att arbeta med datorn speglar mer hur samhället ser ut och det är bra träning inför gymnasiet. Jag upplever att det blir mer gjort på en lektion än när eleverna skrev ner allt på papper. Men det ena utesluter inte det andra, eleverna gör både och. Även om vi använder datorn på något sätt i alla ämnen måste ju en del estetiska och praktiska delar fortsatt göras utan den, säger Linda Gull.

Nationell strategi för skolans digitalisering

Regeringen beslutade i oktober i år om en nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet.

Regeringens övergripande mål för strategin är att det svenska skolväsendet ska vara världsledande i att ta vara på de möjligheter som digitaliseringen av samhället medför.

Barn och elever ska uppnå en hög digital kompetens och kunskapsutvecklingen och likvärdigheten ska stärkas.

Digitaliseringsstrategin innehåller tre fokusområden för åtgärder som sammantaget ska leda till att det övergripande målet uppnås.

Varje fokusområde innefattar ett huvudmål och flera delmål som ska uppnås till 2022. Dessa områden är digital kompetens för alla i skolväsendet, likvärdig tillgång och användning, samt forskning och uppföljning kring digitaliseringens möjligheter.

Regeringen kommer tillsammans med SKL att bryta ned strategins delmål till initiativ och aktiviteter.

Källa: regeringen.se

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga samt publicera kommentar i papperstidningen.