2015-08-04 06:00

2015-08-04 06:00

Redo att sleva upp gröt

BRATTFORS: Hembygdsföreningen lockar med klassisk rätt

Tre kilo skrädmjöl och ett rejält mått av gott humör – där har du huvudingredienserna när Brattfors hembygdsförening bjuder in till nävgrötskalas på onsdagskvällen.

– Vi kokar på tre kilo mjöl, skrädmjöl från Stöpafors. Det är rostad havre, det är nyttigt! säger Birgit Ivarsson som glatt ger sig själv epitetet ”grötkärring”.

Så har hon också full koll på recept och metodik kring grötkokeriets ädla konst.

– Man kokar upp vattnet först och sen har man i mjölet. Man får aldrig röra i den, utan man ska bara stöta, säger hon och visar med grötkäppen i luften.

Hur vet du allt det här?

– Jag har lärt mig i Lekvattnet. Jag har bott däruppe, bland finnarna! säger hon och skrattar.

Det skogsfinska arvet vårdas ömt i norra Värmland så där pratar man om motti, men det värmländska namnet på rätten är nävgröt.

Nävarna i sammanhanget har att göra med hur gröten serverades förr:

– Det heter nävgröt för att de åt med nävarna. Man la upp gröten i en stor träskål och sedan tog man en näve och doppade i flottet.

Flottet är viktigt i sammanhanget, betonar Brattforsgänget.

– Det ska vara ordentligt med fläskflott, det ger smak, är de eniga om.

Vid hembygdsgården på onsdag den 5 augusti kommer alla gäster att få både flott och lingon – och varsin tallrik, kanske ska tilläggas.

Nävgrötskalaset är en av föreningens aktiviteter under året. Föreningen har även arrangerat pajcaféer och marknader höst och vår.

Föreningen har cirka 70 medlemmar; inte illa i en by med cirka 200 invånare, och föreningens ordförande Solveig Andersson tycker att man hittat en lagom nivå för hur mycket aktiviteter man mäktar med – allt sker ju ideellt.

Hus att bevara

Planerna framöver är att hålla i gång aktiviterna man brukar ha, men också att fortsätta arbeta med att bevara den fina hembygdsgården.

Den har stått på platsen sedan 1933, då den flyttades från Franstorp. Föreningen bildades 1928 och huset som skulle bli hembygdsgård köptes ganska snart efter bildandet.

Franstorp var bebott redan på 1600-talet, men exakt hur gammalt just den här byggnaden är vet man inte säkert. I en skrift föreningen har står det att det inte är yngre än 1700-tal, men sannolikt faktiskt från 1600-talet.

Och vem vet, kanske var nävgröt någon gång standardrätt i detta hus? Nu är det däremot kalasmat. När gröten bärs in på onsdagskvällen blir det fest och så blir det musik därtill med Togges, från Nykroppa. Och skulle någon hugad gäst oroa sig för vädret har Solveig lugnande besked:

– Vi kommer att ha två tält uppsatta.

– Vi kokar på tre kilo mjöl, skrädmjöl från Stöpafors. Det är rostad havre, det är nyttigt! säger Birgit Ivarsson som glatt ger sig själv epitetet ”grötkärring”.

Så har hon också full koll på recept och metodik kring grötkokeriets ädla konst.

– Man kokar upp vattnet först och sen har man i mjölet. Man får aldrig röra i den, utan man ska bara stöta, säger hon och visar med grötkäppen i luften.

Hur vet du allt det här?

– Jag har lärt mig i Lekvattnet. Jag har bott däruppe, bland finnarna! säger hon och skrattar.

Det skogsfinska arvet vårdas ömt i norra Värmland så där pratar man om motti, men det värmländska namnet på rätten är nävgröt.

Nävarna i sammanhanget har att göra med hur gröten serverades förr:

– Det heter nävgröt för att de åt med nävarna. Man la upp gröten i en stor träskål och sedan tog man en näve och doppade i flottet.

Flottet är viktigt i sammanhanget, betonar Brattforsgänget.

– Det ska vara ordentligt med fläskflott, det ger smak, är de eniga om.

Vid hembygdsgården på onsdag den 5 augusti kommer alla gäster att få både flott och lingon – och varsin tallrik, kanske ska tilläggas.

Nävgrötskalaset är en av föreningens aktiviteter under året. Föreningen har även arrangerat pajcaféer och marknader höst och vår.

Föreningen har cirka 70 medlemmar; inte illa i en by med cirka 200 invånare, och föreningens ordförande Solveig Andersson tycker att man hittat en lagom nivå för hur mycket aktiviteter man mäktar med – allt sker ju ideellt.

Hus att bevara

Planerna framöver är att hålla i gång aktiviterna man brukar ha, men också att fortsätta arbeta med att bevara den fina hembygdsgården.

Den har stått på platsen sedan 1933, då den flyttades från Franstorp. Föreningen bildades 1928 och huset som skulle bli hembygdsgård köptes ganska snart efter bildandet.

Franstorp var bebott redan på 1600-talet, men exakt hur gammalt just den här byggnaden är vet man inte säkert. I en skrift föreningen har står det att det inte är yngre än 1700-tal, men sannolikt faktiskt från 1600-talet.

Och vem vet, kanske var nävgröt någon gång standardrätt i detta hus? Nu är det däremot kalasmat. När gröten bärs in på onsdagskvällen blir det fest och så blir det musik därtill med Togges, från Nykroppa. Och skulle någon hugad gäst oroa sig för vädret har Solveig lugnande besked:

– Vi kommer att ha två tält uppsatta.