2015-09-05 06:00

2015-09-05 13:01

"Vi lever i en värld med mer än två kön"

GENUSVETARE WIBKE STRAUBE: Transpersoner har lämnat birollerna

Transpersoner har de senaste åren blivit allt mer synliga i film och tv-serier. Ofta innehåller filmerna våld och förnedring. Genusvetaren Wibke Straube vid Karlstads universitet vill belysa det motsatta, ögonblick där transpersoner vinner acceptans och kan hämta styrka och glädje.

I sin avhandling Trans Cinema and It's Exit Scapes analyserar hen ett tiotal filmer från 1990-talet fram till 2013.

– Jag blev nyfiken på varför transkaraktärer blivit mer synliga i konventionella filmer samtidigt som samhället inte fullt ut accepterar den som går utanför normen, säger hen.

På film, som i verkligheten, möts transpersoner av mycket våld, diskriminering och misstänksamhet. Karaktärerna får inte vara med på sina egna villkor.

– Jag ville fokusera på det positiva och valde att analysera korta sekvenser i filmerna där transkaraktären blir sedda av andra, hämtar styrka och får vara sig själva.

Ofta är ögonblicken sammanvävda med dans, sång och drömmar.

En av filmerna i avhandlingen är Mitt rosa liv där det sjuåriga transbarnet Ludo drömmer sig bort och flyger iväg över grannskapet tillsammans med en fe. Bort från föräldrarna som vill att hen ska vara pojke, som inte accepterar att hen kallar sig flickpojke och en dag kommer att bli en kvinna.

– Scenen öppnar upp till en annan värld, den visar hur livet kan bli utan förtryck, säger Wibke Straube.

Icke-binär

För två år sedan gick Wibke över till att kalla sig hen.

– Jag identifierar mig varken som man eller kvinna, jag är icke-binär.

Många i hens vänkrets är trans eller queer och diskussionerna om könsidentitet och hur människor uppfattas har varit många.

Har det påverkat hur människor bemött dig?

– Nej, säger hen.

Det var när hen såg filmen Hedwig and the Angry Inch i början av 2000-talet som hen själv upptäckte det värdefulla med de positiva ögonblicken.

– Det är en musikal med mycket sång och dans, men jag blev verkligen tagen av vissa sekvenser i filmen.

Vad betyder det att transpersoner blivit mer synliga på film och i tv-serier?

– Det har alltid funnits transkaraktärer, men tidigare var de sidokaraktärer. Ofta skildrades de avvikande och demoniserande, som mördaren i Psycho. Den allt större synligheten på film och i tv-serier har påverkats av en allt starkare transrörelse och det faktum att det väcker intresse hos dem som gör filmerna. Filmerna i sin tur har en stor publik och det skapar en större medvetenhet om vissa frågor.

Konventionella filmer

Flera decennier med lågbudgetfilmer och på senare tid bland annat Laverne Cox genombrott i tv-serien Orange is the new black har banat vägen för konventionella storbudgetfilmer med transpersoner i fokus.

– Den här månaden har About Ray premiär i USA med bland andra Susan Sarandon. Filmen handlar om en tonåring som vill byta från kvinnlig könstillhörighet till manlig, eftersom hon inte är vuxen måste hon ha föräldrarnas samtycke.

Trots att transpersoner blir allt med synliga inom kulturen är det en utsatt grupp i samhället. Självmordsfrekvensen är hög.

– Barn och tonåringar har det extra svårt. Pressen att vara som alla andra i skolan är stor, säger Wibke.

Hon efterlyser en ökad medvetenhet hos lärare och andra vuxna.

Argentina föregångare

Argentina blev det första landet i världen som tog bort kravet på att genomgå en psykologisk utredning före en könskorrigering. Förra året följde Danmark som första land i Europa efter.

Efter massiva protester tog Sverige 2013 bort kravet på tvångssterilisering för den som vill göra en könskorrigering.

– Det första steget är taget men samtidigt måste samhället få upp ögonen för praktiska svårigheter som möter transpersoner. Fängelser, sjukhus och andra institutioner måste börja anpassa sig till verkligheten. Vi lever i en värld med mer än två kön. Samhället måste acceptera det som det normala, säger hen.

Wibke Straube flyttade nyligen till Karlstad och en tjänst som lektor vid Centrum för genusforskning på universitetet. Hen kommer att undervisa och koordinera forskningsnätverket Gexcel som är ett samarbete mellan universiteten i Karlstad, Örebro och Linköping.

Hur ser du på framtiden?

– Som politisk person och aktivist anser jag att det är viktigt att vara optimistisk. Att titta på områden där det skett förändring, där människor kämpat för sina rättigheter och vunnit, säger hen.

I sin avhandling Trans Cinema and It's Exit Scapes analyserar hen ett tiotal filmer från 1990-talet fram till 2013.

– Jag blev nyfiken på varför transkaraktärer blivit mer synliga i konventionella filmer samtidigt som samhället inte fullt ut accepterar den som går utanför normen, säger hen.

På film, som i verkligheten, möts transpersoner av mycket våld, diskriminering och misstänksamhet. Karaktärerna får inte vara med på sina egna villkor.

– Jag ville fokusera på det positiva och valde att analysera korta sekvenser i filmerna där transkaraktären blir sedda av andra, hämtar styrka och får vara sig själva.

Ofta är ögonblicken sammanvävda med dans, sång och drömmar.

En av filmerna i avhandlingen är Mitt rosa liv där det sjuåriga transbarnet Ludo drömmer sig bort och flyger iväg över grannskapet tillsammans med en fe. Bort från föräldrarna som vill att hen ska vara pojke, som inte accepterar att hen kallar sig flickpojke och en dag kommer att bli en kvinna.

– Scenen öppnar upp till en annan värld, den visar hur livet kan bli utan förtryck, säger Wibke Straube.

Icke-binär

För två år sedan gick Wibke över till att kalla sig hen.

– Jag identifierar mig varken som man eller kvinna, jag är icke-binär.

Många i hens vänkrets är trans eller queer och diskussionerna om könsidentitet och hur människor uppfattas har varit många.

Har det påverkat hur människor bemött dig?

– Nej, säger hen.

Det var när hen såg filmen Hedwig and the Angry Inch i början av 2000-talet som hen själv upptäckte det värdefulla med de positiva ögonblicken.

– Det är en musikal med mycket sång och dans, men jag blev verkligen tagen av vissa sekvenser i filmen.

Vad betyder det att transpersoner blivit mer synliga på film och i tv-serier?

– Det har alltid funnits transkaraktärer, men tidigare var de sidokaraktärer. Ofta skildrades de avvikande och demoniserande, som mördaren i Psycho. Den allt större synligheten på film och i tv-serier har påverkats av en allt starkare transrörelse och det faktum att det väcker intresse hos dem som gör filmerna. Filmerna i sin tur har en stor publik och det skapar en större medvetenhet om vissa frågor.

Konventionella filmer

Flera decennier med lågbudgetfilmer och på senare tid bland annat Laverne Cox genombrott i tv-serien Orange is the new black har banat vägen för konventionella storbudgetfilmer med transpersoner i fokus.

– Den här månaden har About Ray premiär i USA med bland andra Susan Sarandon. Filmen handlar om en tonåring som vill byta från kvinnlig könstillhörighet till manlig, eftersom hon inte är vuxen måste hon ha föräldrarnas samtycke.

Trots att transpersoner blir allt med synliga inom kulturen är det en utsatt grupp i samhället. Självmordsfrekvensen är hög.

– Barn och tonåringar har det extra svårt. Pressen att vara som alla andra i skolan är stor, säger Wibke.

Hon efterlyser en ökad medvetenhet hos lärare och andra vuxna.

Argentina föregångare

Argentina blev det första landet i världen som tog bort kravet på att genomgå en psykologisk utredning före en könskorrigering. Förra året följde Danmark som första land i Europa efter.

Efter massiva protester tog Sverige 2013 bort kravet på tvångssterilisering för den som vill göra en könskorrigering.

– Det första steget är taget men samtidigt måste samhället få upp ögonen för praktiska svårigheter som möter transpersoner. Fängelser, sjukhus och andra institutioner måste börja anpassa sig till verkligheten. Vi lever i en värld med mer än två kön. Samhället måste acceptera det som det normala, säger hen.

Wibke Straube flyttade nyligen till Karlstad och en tjänst som lektor vid Centrum för genusforskning på universitetet. Hen kommer att undervisa och koordinera forskningsnätverket Gexcel som är ett samarbete mellan universiteten i Karlstad, Örebro och Linköping.

Hur ser du på framtiden?

– Som politisk person och aktivist anser jag att det är viktigt att vara optimistisk. Att titta på områden där det skett förändring, där människor kämpat för sina rättigheter och vunnit, säger hen.