2013-07-26 11:30

2015-07-31 06:48

Sunnemo-Quintetten spelar igen

SUNNEMO: Återförenas till 50-års jubileum

50 år har det gått sedan de gjorde första framträdandet. Nu återförenas de och ställer sig på samma scen där allting en gång började. Tillfället i ära släpps en skiva med gamla låtar plus tidigare outgivet material.
– Det var spelglädjen, kamratskapet och kärleken till det hela som var drivkraften, säger Ebbe Sundström.

Från början var de fem som startade Sunnemo-Quintetten. Det var bröderna Sigvard och Gunnar Sundström, deras två kusiner Ebbe och Sven-Erik Sundström och deras vän Inge Henriksson. Det började på tidigt 60-tal i den lilla orten Gräs strax utanför Sunnemo. De var ett gäng ungdomar som lärde sig spela gitarr. En dag var musikanterna Sunnebröderna och spelade i missionshuset.

– En av dem hade en elgitarr i blänkande pärlemor och spelade ett solo. Då tändes det en gnista i mig, det var något nytt, berättar Sigvard.

Gjorde gitarr i slöjden

På instrumenten var kvintetten självlärda och gick på gehör borträknat från privata gitarrkurser med sin kusin. Ebbe som bara var 12 år när de började och den minsta av dem fick stå på pall för att nå upp till kontrabasen de hade fått låna. Att det var just han som fick spela den var för att han tidigare hade spelat fiol och hade bra fingersättning. Att det sen var Sigvard som blev tilldelad uppgiften att spela trummor var en slump, han hade aldrig spelat det innan.

– Det fanns alltid ambition att utveckla musiken, säger Sigvard.

För att ha råd med instrument jobbade de alla hårt och Sven-Erik gjorde till och med sin egen gitarr i träslöjden.

– Vi hade radioapparater som förstärkare, det var väldigt tunt ljud. Men vi levde med små ekonomiska resurser, berättar Gunnar.

146 spelningar

De hörde hemma i Gräs missionsförsamling och det kyrkliga genomspeglades också i musiken. När de var ute och spelade var det ofta i kyrkor och folkparker.

– Det var spelning varje helg, det var otroligt intensivt. Men man var väl ung och oförskräckt, säger Gunnar.

Under några år var de väldigt populära och åkte runt i stora delar av Sverige och även Norge och spelade. 146 spelningar hann de med under det intensivaste året. De släppte sammanlagt 3 EP, 1 singel och en LP.

– Jag var runt 15 år när vår första EP kom. Jag minns en gång när vi spelade låten Barnabön och tanterna tårades i ögonen. Efteråt fick vi biljetter till Saltkråkan som gick på bio. Det var väldigt oskyldigt på den tiden, berättar Ebbe.

En av spelningarna de var på under åren var i Lindfors-Parken där Sten & Stanley skulle uppträda. Sten & Stanley var sena så det blev Sunnemo-Quintetten som fick gå upp på scenen och agera förband. Den kvällen skapades publikrekord för parken.

Unikt ekipage

Även om tiden och musiken var oskyldig blev det många hyss emellanåt. Framförallt då de spenderade många timmar i bilen när de var ute och spelade. Kvintetten hade dessutom ett väldigt ovanligt ekipage med sig när de turnerade. De körde en Volvo Amazon och hade en avkapad Saab som orkestersläp.

– Vi blev stoppade ofta för att vi hade så unikt ekipage, det var många som ville titta på det. Men jag minns en gång när vi blev stoppade av polisen. Vi hade kört mot rött, det hade precis slagit om från gult men vi trodde vi skulle hinna. Jag sa att det var lugnt för att en till bil också körde. Det var en polis såklart, så han stannade oss. Då gick Ebbe och hämtade en av våra skivor och gav till honom, då släppte han oss, säger Sigvard och skrattar.

Släpper cd-skiva

Det var runt sju år som de var en kvintett men fick senare utökning. Först var det Thomas Ahlbäck som kom med. Han var en studiekontakt från Karlstad som spelade piano och orgel. De sista åren var även två körtjejer med, Margareta Westerberg och Marita Agnezon.

– Det förgyllde litegrann och musikaliskt blev det spetsat. Men vi behöll namnet trots att vi blev flera, det beror på att vi är förankrade här i Sunnemo, säger Ebbe.

Sunnemo-Quintetten har inte spelat allihop tillsammans sedan 1972 och det är med stor spänning de ska återförenas i helgen inför sin jubileumsföreställning på söndag. I samband med jubileet släpper de sin första cd-skiva där de blandar sina gamla låtar med helt outgivet material. De låtarna kommer från en liveupptagning som hade glömts bort från korskyrkan i Karlstad och som nu har digitaliserats för att kunna ges ut för första gången.

– Jag ska inte säga att jag är nervös men att få det att stämma mellan fingrarna och huvudet när man inte spelar längre, det är lite spännigt, säger Ebbe med ett leende.

Från början var de fem som startade Sunnemo-Quintetten. Det var bröderna Sigvard och Gunnar Sundström, deras två kusiner Ebbe och Sven-Erik Sundström och deras vän Inge Henriksson. Det började på tidigt 60-tal i den lilla orten Gräs strax utanför Sunnemo. De var ett gäng ungdomar som lärde sig spela gitarr. En dag var musikanterna Sunnebröderna och spelade i missionshuset.

– En av dem hade en elgitarr i blänkande pärlemor och spelade ett solo. Då tändes det en gnista i mig, det var något nytt, berättar Sigvard.

Gjorde gitarr i slöjden

På instrumenten var kvintetten självlärda och gick på gehör borträknat från privata gitarrkurser med sin kusin. Ebbe som bara var 12 år när de började och den minsta av dem fick stå på pall för att nå upp till kontrabasen de hade fått låna. Att det var just han som fick spela den var för att han tidigare hade spelat fiol och hade bra fingersättning. Att det sen var Sigvard som blev tilldelad uppgiften att spela trummor var en slump, han hade aldrig spelat det innan.

– Det fanns alltid ambition att utveckla musiken, säger Sigvard.

För att ha råd med instrument jobbade de alla hårt och Sven-Erik gjorde till och med sin egen gitarr i träslöjden.

– Vi hade radioapparater som förstärkare, det var väldigt tunt ljud. Men vi levde med små ekonomiska resurser, berättar Gunnar.

146 spelningar

De hörde hemma i Gräs missionsförsamling och det kyrkliga genomspeglades också i musiken. När de var ute och spelade var det ofta i kyrkor och folkparker.

– Det var spelning varje helg, det var otroligt intensivt. Men man var väl ung och oförskräckt, säger Gunnar.

Under några år var de väldigt populära och åkte runt i stora delar av Sverige och även Norge och spelade. 146 spelningar hann de med under det intensivaste året. De släppte sammanlagt 3 EP, 1 singel och en LP.

– Jag var runt 15 år när vår första EP kom. Jag minns en gång när vi spelade låten Barnabön och tanterna tårades i ögonen. Efteråt fick vi biljetter till Saltkråkan som gick på bio. Det var väldigt oskyldigt på den tiden, berättar Ebbe.

En av spelningarna de var på under åren var i Lindfors-Parken där Sten & Stanley skulle uppträda. Sten & Stanley var sena så det blev Sunnemo-Quintetten som fick gå upp på scenen och agera förband. Den kvällen skapades publikrekord för parken.

Unikt ekipage

Även om tiden och musiken var oskyldig blev det många hyss emellanåt. Framförallt då de spenderade många timmar i bilen när de var ute och spelade. Kvintetten hade dessutom ett väldigt ovanligt ekipage med sig när de turnerade. De körde en Volvo Amazon och hade en avkapad Saab som orkestersläp.

– Vi blev stoppade ofta för att vi hade så unikt ekipage, det var många som ville titta på det. Men jag minns en gång när vi blev stoppade av polisen. Vi hade kört mot rött, det hade precis slagit om från gult men vi trodde vi skulle hinna. Jag sa att det var lugnt för att en till bil också körde. Det var en polis såklart, så han stannade oss. Då gick Ebbe och hämtade en av våra skivor och gav till honom, då släppte han oss, säger Sigvard och skrattar.

Släpper cd-skiva

Det var runt sju år som de var en kvintett men fick senare utökning. Först var det Thomas Ahlbäck som kom med. Han var en studiekontakt från Karlstad som spelade piano och orgel. De sista åren var även två körtjejer med, Margareta Westerberg och Marita Agnezon.

– Det förgyllde litegrann och musikaliskt blev det spetsat. Men vi behöll namnet trots att vi blev flera, det beror på att vi är förankrade här i Sunnemo, säger Ebbe.

Sunnemo-Quintetten har inte spelat allihop tillsammans sedan 1972 och det är med stor spänning de ska återförenas i helgen inför sin jubileumsföreställning på söndag. I samband med jubileet släpper de sin första cd-skiva där de blandar sina gamla låtar med helt outgivet material. De låtarna kommer från en liveupptagning som hade glömts bort från korskyrkan i Karlstad och som nu har digitaliserats för att kunna ges ut för första gången.

– Jag ska inte säga att jag är nervös men att få det att stämma mellan fingrarna och huvudet när man inte spelar längre, det är lite spännigt, säger Ebbe med ett leende.

  • Anna Nordström

null
null
null