2014-12-19 09:31

2015-01-20 23:11

För Holmqvist (S) har allt förändrats

STOCKHOLM: EN DAG MED DALSLANDS ENDA RIKSDAGSLEDAMOT

Från Ed till Stockholm. Från undersköterska, via Kommunalordförande till riksdagsledamot.
För Paula Holmqvist (S), 50, har livet tagit en helt ny vändning efter valet.
– Allt har förändrats, precis allt. Men jag gillar det, säger Dalslands enda riksdagsledamot.

Det är onsdag förmiddag en gråmulen, regnig dag i Stockholm. Det är fyra grader varmt och 13 dagar kvar till jul. I entrén till riksdagshuset möts vi; jag och Paula Holmqvist, Dalslands enda nuvarande riksdagsledamot.

Hon är invald för Socialdemokraterna Västra Götalands norra och sitter på distriktets fjärde och sista mandat. För Paula Holmqvist är riksdagsuppdraget det första av rent politisk karaktär; det är också en ände att börja i.

– Genom min fackliga bakgrund, som mångårig ordförande för Kommunal i Dals-Ed, så har jag jobbat mycket politiskt. Men några rena politiska förtroendeuppdrag, det har jag inte haft.

För den 50-åriga undersköterskan tog livet en helt ny vändning efter valet i september.

– Allt har förändrats, precis allt. Bara ett par dagar senare var det dags att åka till Stockholm – och det kändes nästan overkligt att komma hit. Hur ska jag lära mig att hitta? var bland det första jag tänkte, berättar hon.

Bor i riksdagshuset

Nu har det gått tre månader och Holmqvist rör sig ganska vant i riksdagshusets alla korridorer och kulvertar; ett hus som numera också är hennes bostad.

– Ja här bor jag, säger Paula Holmqvist och välkomnar in i sitt 35 kvadratmeter stora övernattningsrum med trinettkök på sjätte våningen i riksdagshuset.

– Jag har allt jag behöver. Det enda jag saknade var en tv, så det köpte jag en. Jag bar den hit till rummet, till fots genom stan. Det var nog en rätt rolig syn, säger hon med ett skratt.

Trots att hon har mer än dubblerat sin lön påstår sig Holmqvist inte ha skaffat några extravaganta vanor. Som riksdagsledamot tjänar hon 61 000 kronor i månaden.

– Det är inte helt okomplicerat att plötsligt tjäna så mycket pengar, inte minst med min fackliga bakgrund. Många verkar tro att man plötsligt börjar leva ett helt annat liv, men jag är lika sparsam som jag alltid har varit. Skillnaden är att jag numera aldrig behöver bekymra mig för ekonomin, kan låna ut pengar till mina barn om det behövs och kan alltid göra medvetna val i mataffären och köpa ekologiskt och rättvisemärkt. Å andra sidan så innebär det här jobbet att man aldrig är ledig. Även om jag inte alltid har något bokat så måste jag vara tillgänglig 24 timmar om dygnet, 365 dagar om året.

Hamnade i försvarsutskottet

Paula Holmqvist fick en riksdagsplats inom försvarsutskottet; ett område hon var helt obekant med.

– Min första tanke var: Hur ska det här gå? Nu skulle jag aldrig vilja byta, det är oerhört intressant. Men visst är det mycket att sätta sig in i.

Hon kastades in i hetluften med en gång då det var hennes utskott som hanterade alla frågor kring den påstådda ryska ubåten i Stockholms skärgård i höstas. Det ledde till besök på Gotlands kustartilleriregemente, och hon har också hunnit med ett försvarsmöte i Finland. I mellandagarna väntar besök på Norrlandsregementen, och i början av januari bär det av till Sälen på konferensen Folk och försvar.

– Det blir en del resor, men det är bara kul. Tempot är hela tiden högt och förutsättningarna ändras snabbt, säger hon.

Den här eftermiddagen till exempel dyker det hastigt upp ett glöggmingel hos Frivilliga försvarsorganisationernas samarbetskommitté.

– Det är jättebra om du åker med mig dit Paula. Det är många där som du borde träffa, säger Åsa Lindestam, Socialdemokraternas gruppledare samt vice ordförande i försvarsutskottet.

Frivilligorganisationerna ligger inom Holmqvists ansvarsområden, och en kort stund senare hämtar en taxi upp oss utanför riksdagshuset.

– Jag är sällan på rummet före klockan åtta på kvällen, och sedan läser jag protokoll och förbereder mig. Det blir långa dagar, säger Paula Holmqvist, som en vanlig vecka tar tåget hemifrån Ed mot Stockholm på måndag eftermiddag, och åker tillbaka på torsdagen.

– Vi kör intensiva mötesdagar tisdagar och torsdagar, berättar hon.

Dalslands representant

Under dagens möte mellan S- och MP-grupperna inom försvars- och utrikesutskotten är det främst presentation som står på dagordningen. Stämningen är avslappnad, och utrikesutskottets ordförande, Kenneth G Forslund (S) från Kungälv, berättar skämtsamt att han gärna ”mutar” med kex från en inte helt okänd kexfabrik som ligger i hans hemstad. Paula Holmqvist är snabb med att berätta att hon kommer från Dalsland och Ed när det är hennes tur.

Känner du dig som Dalslands representant?

– Ja det klart jag gör det. Det känns väldigt viktigt för mig.

Regeringskrisen och det stundande extravalet påverkar naturligtvis riksdagens arbete, men Paula Holmqvist är positiv och menar att man måste hålla arbetstempot uppe – och se framåt.

– Jag kan ju inte tänka annat än att jag kommer att fortsätta mitt uppdrag. Nu är jag taggad på att gå in i en ny valrörelse, säger hon.

Det är onsdag förmiddag en gråmulen, regnig dag i Stockholm. Det är fyra grader varmt och 13 dagar kvar till jul. I entrén till riksdagshuset möts vi; jag och Paula Holmqvist, Dalslands enda nuvarande riksdagsledamot.

Hon är invald för Socialdemokraterna Västra Götalands norra och sitter på distriktets fjärde och sista mandat. För Paula Holmqvist är riksdagsuppdraget det första av rent politisk karaktär; det är också en ände att börja i.

– Genom min fackliga bakgrund, som mångårig ordförande för Kommunal i Dals-Ed, så har jag jobbat mycket politiskt. Men några rena politiska förtroendeuppdrag, det har jag inte haft.

För den 50-åriga undersköterskan tog livet en helt ny vändning efter valet i september.

– Allt har förändrats, precis allt. Bara ett par dagar senare var det dags att åka till Stockholm – och det kändes nästan overkligt att komma hit. Hur ska jag lära mig att hitta? var bland det första jag tänkte, berättar hon.

Bor i riksdagshuset

Nu har det gått tre månader och Holmqvist rör sig ganska vant i riksdagshusets alla korridorer och kulvertar; ett hus som numera också är hennes bostad.

– Ja här bor jag, säger Paula Holmqvist och välkomnar in i sitt 35 kvadratmeter stora övernattningsrum med trinettkök på sjätte våningen i riksdagshuset.

– Jag har allt jag behöver. Det enda jag saknade var en tv, så det köpte jag en. Jag bar den hit till rummet, till fots genom stan. Det var nog en rätt rolig syn, säger hon med ett skratt.

Trots att hon har mer än dubblerat sin lön påstår sig Holmqvist inte ha skaffat några extravaganta vanor. Som riksdagsledamot tjänar hon 61 000 kronor i månaden.

– Det är inte helt okomplicerat att plötsligt tjäna så mycket pengar, inte minst med min fackliga bakgrund. Många verkar tro att man plötsligt börjar leva ett helt annat liv, men jag är lika sparsam som jag alltid har varit. Skillnaden är att jag numera aldrig behöver bekymra mig för ekonomin, kan låna ut pengar till mina barn om det behövs och kan alltid göra medvetna val i mataffären och köpa ekologiskt och rättvisemärkt. Å andra sidan så innebär det här jobbet att man aldrig är ledig. Även om jag inte alltid har något bokat så måste jag vara tillgänglig 24 timmar om dygnet, 365 dagar om året.

Hamnade i försvarsutskottet

Paula Holmqvist fick en riksdagsplats inom försvarsutskottet; ett område hon var helt obekant med.

– Min första tanke var: Hur ska det här gå? Nu skulle jag aldrig vilja byta, det är oerhört intressant. Men visst är det mycket att sätta sig in i.

Hon kastades in i hetluften med en gång då det var hennes utskott som hanterade alla frågor kring den påstådda ryska ubåten i Stockholms skärgård i höstas. Det ledde till besök på Gotlands kustartilleriregemente, och hon har också hunnit med ett försvarsmöte i Finland. I mellandagarna väntar besök på Norrlandsregementen, och i början av januari bär det av till Sälen på konferensen Folk och försvar.

– Det blir en del resor, men det är bara kul. Tempot är hela tiden högt och förutsättningarna ändras snabbt, säger hon.

Den här eftermiddagen till exempel dyker det hastigt upp ett glöggmingel hos Frivilliga försvarsorganisationernas samarbetskommitté.

– Det är jättebra om du åker med mig dit Paula. Det är många där som du borde träffa, säger Åsa Lindestam, Socialdemokraternas gruppledare samt vice ordförande i försvarsutskottet.

Frivilligorganisationerna ligger inom Holmqvists ansvarsområden, och en kort stund senare hämtar en taxi upp oss utanför riksdagshuset.

– Jag är sällan på rummet före klockan åtta på kvällen, och sedan läser jag protokoll och förbereder mig. Det blir långa dagar, säger Paula Holmqvist, som en vanlig vecka tar tåget hemifrån Ed mot Stockholm på måndag eftermiddag, och åker tillbaka på torsdagen.

– Vi kör intensiva mötesdagar tisdagar och torsdagar, berättar hon.

Dalslands representant

Under dagens möte mellan S- och MP-grupperna inom försvars- och utrikesutskotten är det främst presentation som står på dagordningen. Stämningen är avslappnad, och utrikesutskottets ordförande, Kenneth G Forslund (S) från Kungälv, berättar skämtsamt att han gärna ”mutar” med kex från en inte helt okänd kexfabrik som ligger i hans hemstad. Paula Holmqvist är snabb med att berätta att hon kommer från Dalsland och Ed när det är hennes tur.

Känner du dig som Dalslands representant?

– Ja det klart jag gör det. Det känns väldigt viktigt för mig.

Regeringskrisen och det stundande extravalet påverkar naturligtvis riksdagens arbete, men Paula Holmqvist är positiv och menar att man måste hålla arbetstempot uppe – och se framåt.

– Jag kan ju inte tänka annat än att jag kommer att fortsätta mitt uppdrag. Nu är jag taggad på att gå in i en ny valrörelse, säger hon.