2017-10-27 12:00

2017-10-27 12:00

Så var skolan förr – bättre eller sämre?

BENGTSFORS: Ny utställning i konsthallen

Den svenska folkskolan fyller 175 år. Det firas med en utställning över dess historia i konsthallen.

Den som kliver in i konsthallen tar omedelbart steget in i en annan tid. Här finns allt från gamla skolbänkar, tidstypiska kläder och spelkulorna i skolgårdens grus till matematikböcker och Martin Luthers lilla katekes.

Ur grammofonen strömmar musik från Alice Tegnérs klassiska sångbok Nu ska vi sjunga, insjungen av Pernilla Bogö Bryntesson.

Landsbygdsskola

Utställningen har tidigare visats i Steneby bygdegård i samband med Bengtsfors kommuns kulturvecka. Även den gången var den numera pensionerade fritidspedagogen Ingela Westling ansvarig.

– Utställningen går ut på att skildra en landsbygdsskola. Det är ett hopplock av skolans utveckling under 175 år, berättar hon.

Tre avdelningar

Det var också i samband med utställningen i Steneby som dåvarande kulturchefen Roland Jernberg fick frågan om han ville ha en utställning även i Bengtsfors konsthall.

Det ville han.

Främst är det Ingela Westling själv och Birgitta Hellman, lärare på Bengtsgården, som har arbetat med utställningen. Några elever från Bengtsgården har också bidragit.

Utställningen är uppdelad i tre avdelningar – skolsalen, lärarinnebostaden och skolgården.

Den som vill kan beställa en guidad visning av Birgitta Hellman, då hon även berättar lite anekdoter ur folkskolans historia.

– Kyrkan och kristendomen var grunden till folkskolan. Det var först på 1940-talet som religion infördes som ett ämne, tidigare var det ju bara kristendom. Det var även då som biologi, gymnastik och slöjd infördes, säger hon.

Var det bättre förr?

– I och med införandet av folkskola så fick alla gå i skola. Det var också väldigt personligt med småskolorna. Skolan blev även viktig som mötesplats där barnen kunde träffas. Det var de goda delarna, tycker de båda lärarna.

– Det som inte var bra var det hårda reglementet med bestraffningar i form av att läraren slog eleverna med pekpinnen över fingrarna, slog dem riset och förpassade dem i skamvrån, fortsätter de.

Vad säger ni till dem som tycker att det är alltför stojigt i dagens skola?

– Att det finns sätt att hantera detta på. På Bengtsgården har vi numera ett väldigt framgångsrikt koncept med backup i form av extraresurser som hjälper till när eleverna känner att de inte får arbetstro. Då får de sätta sig i backup-rummet som alltid är bemannat, säger Birgitta Hellman.

Något annat som tillhörde gångna tider var utantill-lärandet.

– Man skulle kunna Martin Luthers lilla katekes, mycket gick ut på att rabbla saker, berättar Ingela Westling.

Utställningen om folkskolans 175-årsjubileum pågår fram till den 17 november.

Den som kliver in i konsthallen tar omedelbart steget in i en annan tid. Här finns allt från gamla skolbänkar, tidstypiska kläder och spelkulorna i skolgårdens grus till matematikböcker och Martin Luthers lilla katekes.

Ur grammofonen strömmar musik från Alice Tegnérs klassiska sångbok Nu ska vi sjunga, insjungen av Pernilla Bogö Bryntesson.

Landsbygdsskola

Utställningen har tidigare visats i Steneby bygdegård i samband med Bengtsfors kommuns kulturvecka. Även den gången var den numera pensionerade fritidspedagogen Ingela Westling ansvarig.

– Utställningen går ut på att skildra en landsbygdsskola. Det är ett hopplock av skolans utveckling under 175 år, berättar hon.

Tre avdelningar

Det var också i samband med utställningen i Steneby som dåvarande kulturchefen Roland Jernberg fick frågan om han ville ha en utställning även i Bengtsfors konsthall.

Det ville han.

Främst är det Ingela Westling själv och Birgitta Hellman, lärare på Bengtsgården, som har arbetat med utställningen. Några elever från Bengtsgården har också bidragit.

Utställningen är uppdelad i tre avdelningar – skolsalen, lärarinnebostaden och skolgården.

Den som vill kan beställa en guidad visning av Birgitta Hellman, då hon även berättar lite anekdoter ur folkskolans historia.

– Kyrkan och kristendomen var grunden till folkskolan. Det var först på 1940-talet som religion infördes som ett ämne, tidigare var det ju bara kristendom. Det var även då som biologi, gymnastik och slöjd infördes, säger hon.

Var det bättre förr?

– I och med införandet av folkskola så fick alla gå i skola. Det var också väldigt personligt med småskolorna. Skolan blev även viktig som mötesplats där barnen kunde träffas. Det var de goda delarna, tycker de båda lärarna.

– Det som inte var bra var det hårda reglementet med bestraffningar i form av att läraren slog eleverna med pekpinnen över fingrarna, slog dem riset och förpassade dem i skamvrån, fortsätter de.

Vad säger ni till dem som tycker att det är alltför stojigt i dagens skola?

– Att det finns sätt att hantera detta på. På Bengtsgården har vi numera ett väldigt framgångsrikt koncept med backup i form av extraresurser som hjälper till när eleverna känner att de inte får arbetstro. Då får de sätta sig i backup-rummet som alltid är bemannat, säger Birgitta Hellman.

Något annat som tillhörde gångna tider var utantill-lärandet.

– Man skulle kunna Martin Luthers lilla katekes, mycket gick ut på att rabbla saker, berättar Ingela Westling.

Utställningen om folkskolans 175-årsjubileum pågår fram till den 17 november.

Fakta

Folkskola var förr den obligatoriska grundläggande skolan i Sverige. Den infördes 1842 och fanns kvar till 1971. Det rådde skolplikt, och alla barn var tvungna att gå i skolan sex år. Till en början fanns det ingen enhetlig läroplan för hela landet utan varje kommun hade sin egen. Eleverna fick främst lära sig läsning, skrivning, räkning och kristendomskunskap.

Källa: Nationalencyklopedin