2018-06-15 09:37

2018-06-15 09:37

Ska vi byta kassar med varann?

Plastskräpet håller oss i sitt grepp. Ingen gillar de mängder av plastskräp vi regelbundet kör till återvinningsstationer. Viljan till en omställning tycks vara stor. Företag efter företag fasar ut plasten. Andra lösningar behövs.

 

De gamla muggarna av vaxat papper som tillverkades av Dalslandsföretaget Duni Bilå, vilka många av oss äldre tågresenärer minns från kupéerna, dyker upp som en klok lösning. Såvitt vaxet inte är miljöskadligt borde någon kanske starta tillverkning av dessa genialiska muggar igen. En gammal maskin är bevarad så det torde inte vara så svårt. Rätt utformade kanske det går att göra byttor i materialet, som kan användas till bär och grönsaker?

En annan sak som tynger oss är alla dessa plastkassar. Vi vill verkligen använda flergångskassar när vi handlar, men hur många gånger händer det inte att man står och ska betala och har glömt tygkassen hemma eller i bilen? För hemma brukar det ligga flergångskassar i massor här och där.

Under en resa i utlandet stötte undertecknad på en smart lösning. Det gick ut på att butikerna ställer ut en låda där folk kan lägga överskottskassar. De som glömt en kasse lånar en, och om alla kan förmås att ta med de använda kassarna tillbaka med viss regelbundenhet - ungefär som vid pantning - så finns det kassar att tillgå. En slags recycling av tyg- och flergångskassar. Nu ska vi dock lägga in brasklappen att inte heller tygkassar nödvändigtvis är miljövänligt tillverkade. Men de går i alla fall att använda under lång tid.

Att få butiker att ställa ut lådor för ändamålet, ungefär som IKEA har sina inköpskassar man lånar i varuhusen, är troligen inte så svårt. Företag - även vi på Dalslänningen - kan bidra med reklamkassar, utöver alla de tusentals som säkert ligger oanvända i många hem.

Bäst skulle det vara om någon förening eller kanske verksamhet som dagcenter eller arbetsträning och liknande, kunde ha viss tillsyn. Kassar kunde sorteras ut eller tvättas.

Idén är inte dum, och fungerar bevisligen. Är det något att starta i Dalslandskommunerna?

Thomas Wallin

 

De gamla muggarna av vaxat papper som tillverkades av Dalslandsföretaget Duni Bilå, vilka många av oss äldre tågresenärer minns från kupéerna, dyker upp som en klok lösning. Såvitt vaxet inte är miljöskadligt borde någon kanske starta tillverkning av dessa genialiska muggar igen. En gammal maskin är bevarad så det torde inte vara så svårt. Rätt utformade kanske det går att göra byttor i materialet, som kan användas till bär och grönsaker?

En annan sak som tynger oss är alla dessa plastkassar. Vi vill verkligen använda flergångskassar när vi handlar, men hur många gånger händer det inte att man står och ska betala och har glömt tygkassen hemma eller i bilen? För hemma brukar det ligga flergångskassar i massor här och där.

Under en resa i utlandet stötte undertecknad på en smart lösning. Det gick ut på att butikerna ställer ut en låda där folk kan lägga överskottskassar. De som glömt en kasse lånar en, och om alla kan förmås att ta med de använda kassarna tillbaka med viss regelbundenhet - ungefär som vid pantning - så finns det kassar att tillgå. En slags recycling av tyg- och flergångskassar. Nu ska vi dock lägga in brasklappen att inte heller tygkassar nödvändigtvis är miljövänligt tillverkade. Men de går i alla fall att använda under lång tid.

Att få butiker att ställa ut lådor för ändamålet, ungefär som IKEA har sina inköpskassar man lånar i varuhusen, är troligen inte så svårt. Företag - även vi på Dalslänningen - kan bidra med reklamkassar, utöver alla de tusentals som säkert ligger oanvända i många hem.

Bäst skulle det vara om någon förening eller kanske verksamhet som dagcenter eller arbetsträning och liknande, kunde ha viss tillsyn. Kassar kunde sorteras ut eller tvättas.

Idén är inte dum, och fungerar bevisligen. Är det något att starta i Dalslandskommunerna?

Thomas Wallin

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga samt publicera kommentar i papperstidningen.