2018-05-11 11:18

2018-05-11 11:18

Dalslands skogsägare förtjänar uppskattning

Skogsbruk: Svar till Inge Haraldsson

Miljö

Inge Haraldsson påstår i Dalslänningen den 2 maj att den svenska modellen i skogen inte fungerar. Att svenskt skogsbruk inte är hållbart. Jag är av rak motsatt uppfattning. Virkesförrådet växer samtidigt som miljöhänsynen utvecklas i brukandet. Dessutom avsätter Sveriges skogsägare frivilligt och utan ersättning enorma arealer produktiv skogsmark med höga naturvärden. För detta arbete förtjänar Dalslands och Sveriges skogsägare beröm och uppskattning.

Dagens skogsvårdslag trädde i kraft 1994. Då gick vi från en rätt klåfingrig statlig reglering och styrning till dagens modell med frihet under ansvar. Nuvarande lagstiftning ställer höga krav på alla skogsägare att ta omfattande miljöhänsyn i syfte att nå en rik biologisk mångfald, en god vattenkvalité och för att också värna skogens sociala och kulturmässiga värden. Hur hänsynen bäst skall tas och utformas i detalj lämnas dock över till den enskilde skogsägaren att besluta om. Det är bra. Varje skogsfastighet är unik och olika skogsägare har också olika målsättningar. Just friheten bidrar till en mångfald i brukande och därigenom också i naturen. Haraldsson lyfter att många skogslevande arter är hotade trots utvecklingen av miljöhänsynen inom skogsbruket vilket han tar som intäkt för att det är dagens brukande som är problemet. Dagens skogsbruk måste självfallet fortsätta att utvecklas men jag vill påminna om att dagens skogsvårdslag i ett skogligt perspektiv är ung. Att vi idag har hotade arter härrör till stor del till gamla försyndelser och till ett skogsbruk som såg helt annorlunda ut jämfört med dagens. Som jag nämnde i min ursprungliga artikel ser vi nu t.ex. hur mängden hård död ved och hur andelen löv ökar i de svenska skogarna. Därmed skapas bättre förutsättningar för många av de arter som är hotade och som både jag och Haraldsson är måna om.

Haraldsson vill se mer av kontinuitetsskogsbruk och det står skogsägarna fritt att välja någon av de många sköteselmetoder som ryms under det paraplybegreppet om man så önskar. Enligt Haraldsson finns det visst bara uppsidor av kontinuitetsskogsbruk. Jag delar förvisso inte den bilden men jag ser det inte heller som min uppgift att som politiker peka på den ena eller andra skötselmetoden utan jag är trygg med att Sveriges 330 000 skogsägare inom ramen för skogsvårdslagen fattar kloka beslut utifrån principen om frihet med ansvar. Det man äger det vårdar man. Därför har jag tilltro till Dalslands skogsägare.

Jag vill avslutningsvis betona vikten av att upprätthålla en hög skoglig tillväxt. Vi behöver öka uttaget ur skogen för att kunna ersätta mer av fossila och energikrävande material och produkter. Ska tillväxten i skogen hållas uppe måste Sveriges skogsägare ges goda och långsiktiga villkor men med nuvarande regering har oron och osäkerheten vuxit hos Sveriges skogsägare. Det är förödande och bakgrunden till min ursprungliga artikel och till att riksdagen riktat fyra skarpa uppmaningar till regeringen. Moderaterna och Alliansen är tydliga med att ägande- och brukanderätten måste respekteras och att skogen genom ett hållbart brukande är en klimathjälte som kan bidra till fler jobb och ökad ekonomisk tillväxt. Skogen har mer att ge.

Johan Hultberg (M)

Riksdagsledamot och ledamot av riksdagens Miljö- och jordbruksutskottet

Inge Haraldsson påstår i Dalslänningen den 2 maj att den svenska modellen i skogen inte fungerar. Att svenskt skogsbruk inte är hållbart. Jag är av rak motsatt uppfattning. Virkesförrådet växer samtidigt som miljöhänsynen utvecklas i brukandet. Dessutom avsätter Sveriges skogsägare frivilligt och utan ersättning enorma arealer produktiv skogsmark med höga naturvärden. För detta arbete förtjänar Dalslands och Sveriges skogsägare beröm och uppskattning.

Dagens skogsvårdslag trädde i kraft 1994. Då gick vi från en rätt klåfingrig statlig reglering och styrning till dagens modell med frihet under ansvar. Nuvarande lagstiftning ställer höga krav på alla skogsägare att ta omfattande miljöhänsyn i syfte att nå en rik biologisk mångfald, en god vattenkvalité och för att också värna skogens sociala och kulturmässiga värden. Hur hänsynen bäst skall tas och utformas i detalj lämnas dock över till den enskilde skogsägaren att besluta om. Det är bra. Varje skogsfastighet är unik och olika skogsägare har också olika målsättningar. Just friheten bidrar till en mångfald i brukande och därigenom också i naturen. Haraldsson lyfter att många skogslevande arter är hotade trots utvecklingen av miljöhänsynen inom skogsbruket vilket han tar som intäkt för att det är dagens brukande som är problemet. Dagens skogsbruk måste självfallet fortsätta att utvecklas men jag vill påminna om att dagens skogsvårdslag i ett skogligt perspektiv är ung. Att vi idag har hotade arter härrör till stor del till gamla försyndelser och till ett skogsbruk som såg helt annorlunda ut jämfört med dagens. Som jag nämnde i min ursprungliga artikel ser vi nu t.ex. hur mängden hård död ved och hur andelen löv ökar i de svenska skogarna. Därmed skapas bättre förutsättningar för många av de arter som är hotade och som både jag och Haraldsson är måna om.

Haraldsson vill se mer av kontinuitetsskogsbruk och det står skogsägarna fritt att välja någon av de många sköteselmetoder som ryms under det paraplybegreppet om man så önskar. Enligt Haraldsson finns det visst bara uppsidor av kontinuitetsskogsbruk. Jag delar förvisso inte den bilden men jag ser det inte heller som min uppgift att som politiker peka på den ena eller andra skötselmetoden utan jag är trygg med att Sveriges 330 000 skogsägare inom ramen för skogsvårdslagen fattar kloka beslut utifrån principen om frihet med ansvar. Det man äger det vårdar man. Därför har jag tilltro till Dalslands skogsägare.

Jag vill avslutningsvis betona vikten av att upprätthålla en hög skoglig tillväxt. Vi behöver öka uttaget ur skogen för att kunna ersätta mer av fossila och energikrävande material och produkter. Ska tillväxten i skogen hållas uppe måste Sveriges skogsägare ges goda och långsiktiga villkor men med nuvarande regering har oron och osäkerheten vuxit hos Sveriges skogsägare. Det är förödande och bakgrunden till min ursprungliga artikel och till att riksdagen riktat fyra skarpa uppmaningar till regeringen. Moderaterna och Alliansen är tydliga med att ägande- och brukanderätten måste respekteras och att skogen genom ett hållbart brukande är en klimathjälte som kan bidra till fler jobb och ökad ekonomisk tillväxt. Skogen har mer att ge.

Johan Hultberg (M)

Riksdagsledamot och ledamot av riksdagens Miljö- och jordbruksutskottet

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga samt publicera kommentar i papperstidningen.