2017-06-16 09:53

2017-06-16 09:53

Fjärrvärmen ute på hal is

Kritik: Får skattebetalarna betala för fjärrvärmehaveriet i Bengtsfors?

Bengtsfors kommuns fjärrvärmehaveri har äntligen utretts av utomstående bedömare.

Kritiken är som väntat förödande. När jag hösten 2016 ställde en rad frågor till ansvariga politiker fick jag försäkran om att kostnader för fjärrvärmeverksamheten inte skulle drabba skattebetalarna. Jag upprepar nu den frågan och repeterar först bakgrunden. Kommunfastigheter – 36 procent och Bengtsforshus – 18 procent svarar tillsammans för drygt hälften av den abonnerade effekten i kommunens fjärrvärme. Privata flerbostadshus svarar för 16 procent, övriga/affärsfastigheter 15 procent, industri 8 procent och villor 7 procent.

Siffrorna är från kommunens hemsida oktober 2016. Det betyder att drygt hälften av den abonnerade effekten köps av kommunen eller kommunens eget bolag. Dessa fastigheter är piskade att vara kvar i fjärrvärmen. Privata abonnenter kan däremot, som vi redan sett, lämna fjärrvärmen för att ersätta med bergvärme.

Det betyder att kommunfastigheternas andel av skulden som idag är på 18 miljoner tenderar att öka över tid. Hur kan kommunen lösa denna skuld? Ett tillskott från skattebetalarna bryter mot fjärrvärmelagen som stadgar att alla kostnader ska bäras inom kollektivet – det vill säga av abonnenterna. Återstår då en taxehöjning. Eftersom privata fastighetsägare inte tål fler taxehöjningar så är risken uppenbar att de högre taxorna kommer att drabba kommunens egna fastigheter.

Skolor, äldreboenden och alla andra kommunala lokaler får högre driftkostnader som riskerar att äta upp utrymme för verksamheterna – om inte skatten höjs. Kan Per Eriksson, Per Jonsson och Christina Lundqvist fortfarande, liksom i november 2016, garantera att fjärrvärmekostnaderna inte på något sätt kommer att drabba skattebetalarna. Vare sig direkt genom ”ägartillskott” till fjärrvärmeverksamheten eller indirekt genom för högt satta abonnemang eller förhöjda debiteringar som drabbar de kommunala kärnverksamheternas driftbudgetar?

Tomas Torbjörnsson

 

Kritiken är som väntat förödande. När jag hösten 2016 ställde en rad frågor till ansvariga politiker fick jag försäkran om att kostnader för fjärrvärmeverksamheten inte skulle drabba skattebetalarna. Jag upprepar nu den frågan och repeterar först bakgrunden. Kommunfastigheter – 36 procent och Bengtsforshus – 18 procent svarar tillsammans för drygt hälften av den abonnerade effekten i kommunens fjärrvärme. Privata flerbostadshus svarar för 16 procent, övriga/affärsfastigheter 15 procent, industri 8 procent och villor 7 procent.

Siffrorna är från kommunens hemsida oktober 2016. Det betyder att drygt hälften av den abonnerade effekten köps av kommunen eller kommunens eget bolag. Dessa fastigheter är piskade att vara kvar i fjärrvärmen. Privata abonnenter kan däremot, som vi redan sett, lämna fjärrvärmen för att ersätta med bergvärme.

Det betyder att kommunfastigheternas andel av skulden som idag är på 18 miljoner tenderar att öka över tid. Hur kan kommunen lösa denna skuld? Ett tillskott från skattebetalarna bryter mot fjärrvärmelagen som stadgar att alla kostnader ska bäras inom kollektivet – det vill säga av abonnenterna. Återstår då en taxehöjning. Eftersom privata fastighetsägare inte tål fler taxehöjningar så är risken uppenbar att de högre taxorna kommer att drabba kommunens egna fastigheter.

Skolor, äldreboenden och alla andra kommunala lokaler får högre driftkostnader som riskerar att äta upp utrymme för verksamheterna – om inte skatten höjs. Kan Per Eriksson, Per Jonsson och Christina Lundqvist fortfarande, liksom i november 2016, garantera att fjärrvärmekostnaderna inte på något sätt kommer att drabba skattebetalarna. Vare sig direkt genom ”ägartillskott” till fjärrvärmeverksamheten eller indirekt genom för högt satta abonnemang eller förhöjda debiteringar som drabbar de kommunala kärnverksamheternas driftbudgetar?

Tomas Torbjörnsson

 

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.