2018-05-04 06:00

2018-05-04 06:00

Ge inte upp

TANKAR INFÖR HELGEN THOMAS HOLMSTRÖM, KONTRAKTSPROST

Uppmuntran till bön. Det är vad det handlar om i kyrkan på söndag. Där får vi höra Jesus berätta en liknelse ”för att lära dem att alltid be och inte ge upp”, som det står i texten.

Är det inte svårt att be? Nej, det är lika enkelt som att tala till en människa. Ja, faktiskt ännu enklare. Gud kan höra också den bön som viskas tyst i en människas hjärta. Det behövs inga fina ord eller formuleringar.

Men är det inte onödigt att be? Gud vet ju i alla fall. Ja, Gud vet. Men han har också inbjudit oss människor att få bära fram våra behov och önskningar till honom. Det lättar våra bördor. Och öppnar på något sätt för oss att ta emot den hjälp som Gud vill ge.

Gud svarar ändå inte, säger någon. Nej, kanske inte direkt. Och kanske inte precis på det sättet som vi tänkt ut. Men den som gjort det till en vana att be, kan i backspegeln se att svaren faktiskt kommer. Det gör skillnad att be.

Men det är så trögt att be, tycker många. Det är svårt att hålla koncentrationen och jag vet inte riktigt vad jag ska be om. Då vill jag ge några råd till dig som bedjare:

Fundera över vilken tid på dagen du skulle kunna ta dig några minuter i stillhet. En stund när du kan stänga av alla intryck som annars sköljer över oss. En tid, gärna på en bestämd plats, när du kan göra till en vana att be. Sedan kan man förstås be när som helst och var som helst, men det är ändå bra att varje dag ha en fast punkt avskild för bön.

Börja med att be om att få lära känna Gud lite mer personligt. Genom Jesus är vägen öppen till vår himmelske Far. När vi nalkas Gud i Jesu namn och ber honom vara oss nära så kommer han. Gud längtar efter att få ha en nära gemenskap med oss. Det är vad vi är skapade till.

För att hålla ut i bön kan det vara bra att ha en eller ett par bönevänner. Det är gott att ha någon att dela böneämnen med. Någon som ber för mig. Och som jag kan bära i bön. Allra bäst är om vi ibland kan ses och be enkelt tillsammans.

Vad ska vi då be för? Här är några tips:

Många av oss har en mobiltelefon. Den behövs inte för att få kontakt med Gud. Däremot kan man använda kontaktlistan som en bönelista. När du får en stund över kan du ta fram din telefon och be för namnen som står där. Det kan tänkas att där också finns nummer till vårdcentralen och några hantverkare. De kan väl också behöva lite förbön!

Även dagens tidning kan fungera som bönelista. Varje nyhet, stor som liten, också familjesida och annonser kan förvandlas till böneämnen. Till Gud får vi bära fram vår oro inför situationen i världen. Till honom får vi be för både offer och förövare när det varit inbrott eller begåtts våldsbrott. Till Gud får vi bära fram människor nära och långt borta som tidningen påminner om. Det vi får veta om företag och föreningsliv får vi också vara med och bära i våra böner.

En speciell del i tidningen kan vara värd att särskilt nämna om: När helgen närmar ger predikoturerna hjälp att be för stundande gudstjänster och dem som ska tjänstgöra i de olika kyrkorna. Jag önskar att några särskilt kunde se detta böneämne som sin kallelse. Det gör skillnad när en gudstjänst är förberedd i bön.

Idag kallar Gud dig och alla andra dalslänningar till bön. Ja, det är dags för hela vårt svenska folk att börja be för nära och kära, grannar, vänner och arbetskamrater, vår bygd och vårt landskap, vårt land och vår värld. Nöden är stor och behoven många.

Bön börjar med att vi ödmjukar oss inför Gud och erkänner att vi behöver hans hjälp. Vårt hopp står till honom. Om vi håller ut och fortsätter att be så kommer det att göra skillnad. Så: Ge inte upp!

Thomas Holmström, kontraktsprost

Är det inte svårt att be? Nej, det är lika enkelt som att tala till en människa. Ja, faktiskt ännu enklare. Gud kan höra också den bön som viskas tyst i en människas hjärta. Det behövs inga fina ord eller formuleringar.

Men är det inte onödigt att be? Gud vet ju i alla fall. Ja, Gud vet. Men han har också inbjudit oss människor att få bära fram våra behov och önskningar till honom. Det lättar våra bördor. Och öppnar på något sätt för oss att ta emot den hjälp som Gud vill ge.

Gud svarar ändå inte, säger någon. Nej, kanske inte direkt. Och kanske inte precis på det sättet som vi tänkt ut. Men den som gjort det till en vana att be, kan i backspegeln se att svaren faktiskt kommer. Det gör skillnad att be.

Men det är så trögt att be, tycker många. Det är svårt att hålla koncentrationen och jag vet inte riktigt vad jag ska be om. Då vill jag ge några råd till dig som bedjare:

Fundera över vilken tid på dagen du skulle kunna ta dig några minuter i stillhet. En stund när du kan stänga av alla intryck som annars sköljer över oss. En tid, gärna på en bestämd plats, när du kan göra till en vana att be. Sedan kan man förstås be när som helst och var som helst, men det är ändå bra att varje dag ha en fast punkt avskild för bön.

Börja med att be om att få lära känna Gud lite mer personligt. Genom Jesus är vägen öppen till vår himmelske Far. När vi nalkas Gud i Jesu namn och ber honom vara oss nära så kommer han. Gud längtar efter att få ha en nära gemenskap med oss. Det är vad vi är skapade till.

För att hålla ut i bön kan det vara bra att ha en eller ett par bönevänner. Det är gott att ha någon att dela böneämnen med. Någon som ber för mig. Och som jag kan bära i bön. Allra bäst är om vi ibland kan ses och be enkelt tillsammans.

Vad ska vi då be för? Här är några tips:

Många av oss har en mobiltelefon. Den behövs inte för att få kontakt med Gud. Däremot kan man använda kontaktlistan som en bönelista. När du får en stund över kan du ta fram din telefon och be för namnen som står där. Det kan tänkas att där också finns nummer till vårdcentralen och några hantverkare. De kan väl också behöva lite förbön!

Även dagens tidning kan fungera som bönelista. Varje nyhet, stor som liten, också familjesida och annonser kan förvandlas till böneämnen. Till Gud får vi bära fram vår oro inför situationen i världen. Till honom får vi be för både offer och förövare när det varit inbrott eller begåtts våldsbrott. Till Gud får vi bära fram människor nära och långt borta som tidningen påminner om. Det vi får veta om företag och föreningsliv får vi också vara med och bära i våra böner.

En speciell del i tidningen kan vara värd att särskilt nämna om: När helgen närmar ger predikoturerna hjälp att be för stundande gudstjänster och dem som ska tjänstgöra i de olika kyrkorna. Jag önskar att några särskilt kunde se detta böneämne som sin kallelse. Det gör skillnad när en gudstjänst är förberedd i bön.

Idag kallar Gud dig och alla andra dalslänningar till bön. Ja, det är dags för hela vårt svenska folk att börja be för nära och kära, grannar, vänner och arbetskamrater, vår bygd och vårt landskap, vårt land och vår värld. Nöden är stor och behoven många.

Bön börjar med att vi ödmjukar oss inför Gud och erkänner att vi behöver hans hjälp. Vårt hopp står till honom. Om vi håller ut och fortsätter att be så kommer det att göra skillnad. Så: Ge inte upp!

Thomas Holmström, kontraktsprost

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga samt publicera kommentar i papperstidningen.