2015-09-29 13:00

2015-09-29 13:00

Grönt för världsberömda ärtor

BRÅLANDA: Toppfrys vinner på ekologisk odling

Med en allt större ekologisk odling har Toppfrys i Brålanda lyckats bygga lönsamhet. Den femte ärtsäsongen sedan omstarten i Topps gamla fabrik har gett god skörd, och företaget ser positivt på framtiden, som ser ut att bli allt grönare.

– Ekologisk odling är framtiden, det är det vi måste satsa på, säger Toppfrys vd Joakim Bratell. Det är något mer lönsamt än konventionellt odlade ärtor. Dyrare att producera, men bättre betalt.

I dag utgör den ekologiska odlingen 20 procent av Toppfrys verksamhet. Det är en förhållandevis stor andel, men om det finns möjlighet att öka så gör de gärna det, enligt Joakim Bratell. Allt handlar om tillgång och efterfrågan.

– Min känsla är att ärtätandet har ökat, och jag tror att köttätandet kommer att fortsätta minska, så då kanske det kan öka ännu mer, säger han.

Tröskar dag och natt

Toppfrys producerar cirka 4 000 ton säljbara ärtor per säsong. I år har företaget kontrakterat 71 odlare från Skara till Mellerud och fått en god skörd. Under två månader har de kört skördetröskorna, vissa veckor i princip dag och natt, för att kunna frysa in ärtorna när de har nått rätt mognad.

– Odlarna harvar, sår och plöjer. Vi säger till dem när de ska odla, och sedan kommer vi och tröskar

Transporten till fabriken får ta högst två timmar – efter tre timmar måste ärtorna vara nedfrysta – vilket gör att man behöver odla förhållandevis nära fabriken.

När ärtorna är på plats tvättas de, sorteras och rensas fria från skräp. Sedan hamnar de i en fördelningsbinge, och skickas ut i fabriken i en takt som gör att nedfrysningsprocessen kan gå för fullt hela tiden.

Frysning förebereds

Nästa steg är en blanchör, där ärtorna blancheras innan de körs i kallt vatten, rensas ännu en gång av en färgsorterare, som fotograferar ärtorna, identifierar de som inte håller måttet och skjuter bort dem med luftstrålar. Därefter fryses de ner i ett frysrum, där ett antal luftkuddar kastar om ärtorna så att de fryser en och en i stället för att bilda en stor frusen ärtklump.

Sedan sorteras de efter storlek och packas, redo att levereras till kunder i Sverige och utomlands. Hälften stannar i Sverige, och återfinns ofta under matbutikernas egna märken.

De som hamnar i utlandet säljs som svenska ärtor – en lyxvara i länder som Spanien, Italien och Portugal.

– Det är inte många ärtodlare som ligger mer norrut än vi. Det gör att vi har mycket soltimmar under den bra perioden och oftast inte alltför varmt så ärtorna inte mognar för snabbt. Det gör att vi har en världsberömd ärta här uppe, säger Joakim Bratell. Men det får inte vara många ören dyrare, för pengen styr.

Kan man konkurrera med sydligare ärtor?

– Nej, de kör hårdare ärtor än vi gör. Där finns inga pengar att hämta. Vinsten för oss ligger i ekologiska och de fina små ärtorna, de får vi lite bättre betalt för.

Sedan återstarten har Toppfrys gått med en försiktig vinst varje år. Däremot är det inte säkert att man expanderar ytterligare nästa år, trots årets goda skörd. Mycket hänger på om man kan få in en extra frys i fabriken, och därmed kan öka kapaciteten.

Det gäller att skynda långsamt.

– Det är lätt att företaget får växtvärk, att man växer för fort. Vi har försökt hålla nere takten, men det är också svårt, säger Joakim Bratell. Man måste försöka växa när det går att växa. Vi börjar komma upp i en bra nivå nu.

– Ekologisk odling är framtiden, det är det vi måste satsa på, säger Toppfrys vd Joakim Bratell. Det är något mer lönsamt än konventionellt odlade ärtor. Dyrare att producera, men bättre betalt.

I dag utgör den ekologiska odlingen 20 procent av Toppfrys verksamhet. Det är en förhållandevis stor andel, men om det finns möjlighet att öka så gör de gärna det, enligt Joakim Bratell. Allt handlar om tillgång och efterfrågan.

– Min känsla är att ärtätandet har ökat, och jag tror att köttätandet kommer att fortsätta minska, så då kanske det kan öka ännu mer, säger han.

Tröskar dag och natt

Toppfrys producerar cirka 4 000 ton säljbara ärtor per säsong. I år har företaget kontrakterat 71 odlare från Skara till Mellerud och fått en god skörd. Under två månader har de kört skördetröskorna, vissa veckor i princip dag och natt, för att kunna frysa in ärtorna när de har nått rätt mognad.

– Odlarna harvar, sår och plöjer. Vi säger till dem när de ska odla, och sedan kommer vi och tröskar

Transporten till fabriken får ta högst två timmar – efter tre timmar måste ärtorna vara nedfrysta – vilket gör att man behöver odla förhållandevis nära fabriken.

När ärtorna är på plats tvättas de, sorteras och rensas fria från skräp. Sedan hamnar de i en fördelningsbinge, och skickas ut i fabriken i en takt som gör att nedfrysningsprocessen kan gå för fullt hela tiden.

Frysning förebereds

Nästa steg är en blanchör, där ärtorna blancheras innan de körs i kallt vatten, rensas ännu en gång av en färgsorterare, som fotograferar ärtorna, identifierar de som inte håller måttet och skjuter bort dem med luftstrålar. Därefter fryses de ner i ett frysrum, där ett antal luftkuddar kastar om ärtorna så att de fryser en och en i stället för att bilda en stor frusen ärtklump.

Sedan sorteras de efter storlek och packas, redo att levereras till kunder i Sverige och utomlands. Hälften stannar i Sverige, och återfinns ofta under matbutikernas egna märken.

De som hamnar i utlandet säljs som svenska ärtor – en lyxvara i länder som Spanien, Italien och Portugal.

– Det är inte många ärtodlare som ligger mer norrut än vi. Det gör att vi har mycket soltimmar under den bra perioden och oftast inte alltför varmt så ärtorna inte mognar för snabbt. Det gör att vi har en världsberömd ärta här uppe, säger Joakim Bratell. Men det får inte vara många ören dyrare, för pengen styr.

Kan man konkurrera med sydligare ärtor?

– Nej, de kör hårdare ärtor än vi gör. Där finns inga pengar att hämta. Vinsten för oss ligger i ekologiska och de fina små ärtorna, de får vi lite bättre betalt för.

Sedan återstarten har Toppfrys gått med en försiktig vinst varje år. Däremot är det inte säkert att man expanderar ytterligare nästa år, trots årets goda skörd. Mycket hänger på om man kan få in en extra frys i fabriken, och därmed kan öka kapaciteten.

Det gäller att skynda långsamt.

– Det är lätt att företaget får växtvärk, att man växer för fort. Vi har försökt hålla nere takten, men det är också svårt, säger Joakim Bratell. Man måste försöka växa när det går att växa. Vi börjar komma upp i en bra nivå nu.