2018-07-11 06:00

2018-07-11 06:00

Försvarligt i Almedalen

Signerat:

Trots anmärkningsvärd frånvaro av militär representation under Almedalsveckan så fanns det ändå tillräckligt med seminarier för att hålla den försvarsintresserade på någorlunda gott humör.

Det var en händelse som såg ut som en tanke att försvarsmakten av besparingsskäl tvingades dra in på sin närvaro i Visby hamn. Under de senaste åren så har alltid något av flottans fartyg legat för ankar, redo att ta emot Almedalsbesökare, och samtidigt sprida kunskap om försvaret. I år har dock pengarna tagit slut.

En annan traditionell Almedalspunkt har varit Försvarspolitisk arena, som levererat många små och stora seminarier, men som i år tyvärr är nedlagt. Och detta när intresset för försvarsfrågor är större än på länge. Men trots det så bjöds det på flera intressanta möten och diskussioner på andra håll, ofta på atomavfallsfartyget Sigrid, vars regelbundna närvaro ännu äger rum.

Ett av dem hade rubriken framtidens försvarsmakt, där överbefälhavaren Micael Bydén fick gå en delikat balansgång med vad han kunde säga. Det är omvärldsläget som sätter ribban för försvaret och det är inte bara en risk för försvaret utan för hela samhället. Han tog upp att gråzonerna ökar och att vi måste förhålla oss till det han kallade icke-linjära hot. Att ÖB nämnde övningar som prioriterad verksamhet samtidigt som man just nu får dra in på dem var lite beklämmande. Utan förstärkningar i närtid blir det också svårt att i framtiden göra som ÖB vill och öva med större komplexitet i större förband.

Robert Dalsjö från FOI var mer rak när han sade att det råder underfinansiering och att verkligheten därför inte är som det står i det senaste försvarsbeslutet. Det rör sig om förband som inte finns på grund av avsaknaden av personal, det är förband som finns men som saknar operativ förmåga och det är förband som inte får öva. Han var kritisk till att så många talade så långsiktigt och att det kan bli bråttom. 15 år är tre världskrig.

Försvarsexperten Johan Wiktorin menade att vi kan trösta oss med att det är nästan lika uselt i andra västländer. Sverige också lärt sig en hel del av deltagandet i internationella insatser, som hur vi samverkar med andra och hur logistik kan skötas på stora avstånd.

På ett annat seminarium om hur vi får ett trovärdigt militärt försvar så presenterade brigadgeneralen Anders Carell en rapport från Kungliga Krigsvetenskapsakademien om hur vi fram till år 2030 kan skapa ett realistiskt försvar. Kost sagt så måste vi bli mer robusta och att kvantiteten måste upp. Det räcker inte med kvalitativt bra materiel om vi inte har tillräcklig numerär. För en sådan upprustning måste vi ha minst 2 procent av BNP i upptrappade försvarsanslag.

Förre försvarsministern Mikael Odenberg menade att vi måste utgå från det vi har i dag, täppa till luckor i vår förmåga och ta saker i rätt ordning. Pensionerade generalmajoren Karlis Neretnieks invände och sade att det är en felsyn att man först måste fixa det gamla, och att man måste göra saker samtidigt. Det är en bluff att säga att försvaret inte kan ta emot mycket pengar på kort tid. Likt Dalsjö tidigare så menade Neretnieks att alla pratar på 10 års sikt och struntar i vad som måste göras i närtid.

Efter att under tidigare år ha etablerat Gotland som ett strategiskt viktigt område så slog Neretnieks nu ett slag för att uppvärdera övre Norrlands roll. För att Norge och Nato skall kunna agera mot rysk aktivitet på Nordkalotten så måste de ”ha ryggen fri”, alltså övre Norrland.

Som av en händelse så påminner rapporten från Krigsvetenskapsakademien om den som Moderaterna lade fram nyligen. Förhoppningsvis kan detta bli startskottet på en bredare diskussion om framtidens försvar hos andra.

Ett ytterligare seminarium på Sigrid berörde cyberförsvaret, och där deltog självaste försvarsministern. Särskilt mycket konkret sade han inte av sekretesskäl, men avslöjande ändå att Sverige sysslar med mer aktiva cyberoperationer. Han var också självkritisk när det gällde konceptet med outsourcing av information (Transportstyrelseskandalen).

MSB:s generaldirektör Dan Eliasson showade på men sade trots det något klokt om att det offentliga och privata måste samarbeta i cyberförsvaret och betonade civilsamhällets roll. Vi får inte bara fokusera på det mest skyddsvärda utan se till helheten – hela samhället måste ju kunna fungera. I diskussionen framhölls vikten av god cyberhygien och mer och mer framstod behovet av en sorts cyber-Lubbe Nordström som tar itu med säkerhetsbristerna i hela samhället. Vi är duktiga på digitalisering men inte på IT-säkerhet.

Sammantaget var det många tankeväckande försvarsdiskussioner som fördes i Almedalen. Synd bara att regeringen inte tar försvarsfrågorna på det allvar som krävs.

Henrik L Barvå

Politisk redaktör

Det var en händelse som såg ut som en tanke att försvarsmakten av besparingsskäl tvingades dra in på sin närvaro i Visby hamn. Under de senaste åren så har alltid något av flottans fartyg legat för ankar, redo att ta emot Almedalsbesökare, och samtidigt sprida kunskap om försvaret. I år har dock pengarna tagit slut.

En annan traditionell Almedalspunkt har varit Försvarspolitisk arena, som levererat många små och stora seminarier, men som i år tyvärr är nedlagt. Och detta när intresset för försvarsfrågor är större än på länge. Men trots det så bjöds det på flera intressanta möten och diskussioner på andra håll, ofta på atomavfallsfartyget Sigrid, vars regelbundna närvaro ännu äger rum.

Ett av dem hade rubriken framtidens försvarsmakt, där överbefälhavaren Micael Bydén fick gå en delikat balansgång med vad han kunde säga. Det är omvärldsläget som sätter ribban för försvaret och det är inte bara en risk för försvaret utan för hela samhället. Han tog upp att gråzonerna ökar och att vi måste förhålla oss till det han kallade icke-linjära hot. Att ÖB nämnde övningar som prioriterad verksamhet samtidigt som man just nu får dra in på dem var lite beklämmande. Utan förstärkningar i närtid blir det också svårt att i framtiden göra som ÖB vill och öva med större komplexitet i större förband.

Robert Dalsjö från FOI var mer rak när han sade att det råder underfinansiering och att verkligheten därför inte är som det står i det senaste försvarsbeslutet. Det rör sig om förband som inte finns på grund av avsaknaden av personal, det är förband som finns men som saknar operativ förmåga och det är förband som inte får öva. Han var kritisk till att så många talade så långsiktigt och att det kan bli bråttom. 15 år är tre världskrig.

Försvarsexperten Johan Wiktorin menade att vi kan trösta oss med att det är nästan lika uselt i andra västländer. Sverige också lärt sig en hel del av deltagandet i internationella insatser, som hur vi samverkar med andra och hur logistik kan skötas på stora avstånd.

På ett annat seminarium om hur vi får ett trovärdigt militärt försvar så presenterade brigadgeneralen Anders Carell en rapport från Kungliga Krigsvetenskapsakademien om hur vi fram till år 2030 kan skapa ett realistiskt försvar. Kost sagt så måste vi bli mer robusta och att kvantiteten måste upp. Det räcker inte med kvalitativt bra materiel om vi inte har tillräcklig numerär. För en sådan upprustning måste vi ha minst 2 procent av BNP i upptrappade försvarsanslag.

Förre försvarsministern Mikael Odenberg menade att vi måste utgå från det vi har i dag, täppa till luckor i vår förmåga och ta saker i rätt ordning. Pensionerade generalmajoren Karlis Neretnieks invände och sade att det är en felsyn att man först måste fixa det gamla, och att man måste göra saker samtidigt. Det är en bluff att säga att försvaret inte kan ta emot mycket pengar på kort tid. Likt Dalsjö tidigare så menade Neretnieks att alla pratar på 10 års sikt och struntar i vad som måste göras i närtid.

Efter att under tidigare år ha etablerat Gotland som ett strategiskt viktigt område så slog Neretnieks nu ett slag för att uppvärdera övre Norrlands roll. För att Norge och Nato skall kunna agera mot rysk aktivitet på Nordkalotten så måste de ”ha ryggen fri”, alltså övre Norrland.

Som av en händelse så påminner rapporten från Krigsvetenskapsakademien om den som Moderaterna lade fram nyligen. Förhoppningsvis kan detta bli startskottet på en bredare diskussion om framtidens försvar hos andra.

Ett ytterligare seminarium på Sigrid berörde cyberförsvaret, och där deltog självaste försvarsministern. Särskilt mycket konkret sade han inte av sekretesskäl, men avslöjande ändå att Sverige sysslar med mer aktiva cyberoperationer. Han var också självkritisk när det gällde konceptet med outsourcing av information (Transportstyrelseskandalen).

MSB:s generaldirektör Dan Eliasson showade på men sade trots det något klokt om att det offentliga och privata måste samarbeta i cyberförsvaret och betonade civilsamhällets roll. Vi får inte bara fokusera på det mest skyddsvärda utan se till helheten – hela samhället måste ju kunna fungera. I diskussionen framhölls vikten av god cyberhygien och mer och mer framstod behovet av en sorts cyber-Lubbe Nordström som tar itu med säkerhetsbristerna i hela samhället. Vi är duktiga på digitalisering men inte på IT-säkerhet.

Sammantaget var det många tankeväckande försvarsdiskussioner som fördes i Almedalen. Synd bara att regeringen inte tar försvarsfrågorna på det allvar som krävs.

Henrik L Barvå

Politisk redaktör

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.