2018-07-10 06:00

2018-07-10 14:58

Hård Brexit farligt för svenska banker

Signerat: Direkt från Europaparlamentet

Utan avtal om finansiella tjänster mellan EU och Storbritannien, kommer kaos utbryta på marknaden när tiotusentals kontrakt blir ogiltiga och måste skrivas om, eller sägas upp, skriver Olle Ludvigsson.

Förhandlingarna mellan Storbritannien och EU om Brexit går trögt. Alltfler bedömare menar att finansmarknaderna och andra som kan tänkas drabbas ska förbereda sig på en hård Brexit – det vill säga inget avtal alls. Förutom att EU-ländernas handel med Storbritannien kan få sig en ordentlig törn, ökar också trycket på finansmarknaderna och de svenska bankerna.

London är världens största finanscentrum, med allt vad det innebär. Banker, storföretag och finansiella institutioner från hela världen vänder sig till ”the city” för att genomföra finansiella transaktioner och utnyttja den kompetens som finns i staden. I London finns även institutioner som går under förkortningen CCP, ett slags mellanhänder som ”clearar” transaktioner mellan två parter. Det innebär att CPP tar över risken för transaktionen fram till dess att affären är genomförd.

För svensk del har en central CCP, London Clearing House (LCH), ”clearat” transaktioner i svenska kronor från januari till mars i år till ett värde av 24 000 miljarder kronor. Men vid en hård Brexit är LCH som institution inte längre godkänd för företag i EU. Unionen har förvisso avtal med ett antal tredje länder vars CCP godkänts men sådana avtal tar flera år att förhandla. Svenska banker och andra finansiella institutioner behöver då vända sig till en annan aktör inom unionen, men det blir svårt att hitta ersättare som kan axla rollen. Ett avtal mellan EU och Storbritannien är därför helt avgörande.

Inom EU pågår dessutom ett arbete som ska skärpa tillsynen och se över kraven för godkännande av CCP från tredjeländer. Så kallade systemviktiga CCP från tredje länder kommer underställas striktare krav. London Clearing House tillhör absolut denna kategori och ska då omfattas av samma tillsynskrav som gäller för CCP inom unionen, följa de krav som sätts upp av centralbanker i EU, samt tillåta att den Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten gör inspektioner på plats. Vid en hård Brexit är det högst osäkert om det finns politisk aptit att underställa sig nya påbud från EU.

Bäst vore om frågan löstes inom ordnade förhandlingar om relationen mellan EU och Storbritannien efter Brexit. I andra hand kan EU-kommissionen meddela så kallad ekvivalens, vilket innebär att EU och Storbritannien ömsesidigt erkänner varandras regelverk och tillsyn. Det kan ske då det bör ligga i båda parters intressen, men det återstår att se. Utan avtal om finansiella tjänster mellan EU och Storbritannien, kommer kaos utbryta på marknaden när tiotusentals kontrakt blir ogiltiga och måste skrivas om, eller sägas upp.

Kortsiktiga nationella intressen tycks nu styra arbetet både inom Europaparlamentet i Bryssel och på andra sidan kanalen. Svenska banker gör bäst i att förbereda sig på ett ”worst case scenario”. Annars riskerar vi att få en ny finansiell kris.

Olle Ludvigsson (S)

Europaparlamentariker

Förhandlingarna mellan Storbritannien och EU om Brexit går trögt. Alltfler bedömare menar att finansmarknaderna och andra som kan tänkas drabbas ska förbereda sig på en hård Brexit – det vill säga inget avtal alls. Förutom att EU-ländernas handel med Storbritannien kan få sig en ordentlig törn, ökar också trycket på finansmarknaderna och de svenska bankerna.

London är världens största finanscentrum, med allt vad det innebär. Banker, storföretag och finansiella institutioner från hela världen vänder sig till ”the city” för att genomföra finansiella transaktioner och utnyttja den kompetens som finns i staden. I London finns även institutioner som går under förkortningen CCP, ett slags mellanhänder som ”clearar” transaktioner mellan två parter. Det innebär att CPP tar över risken för transaktionen fram till dess att affären är genomförd.

För svensk del har en central CCP, London Clearing House (LCH), ”clearat” transaktioner i svenska kronor från januari till mars i år till ett värde av 24 000 miljarder kronor. Men vid en hård Brexit är LCH som institution inte längre godkänd för företag i EU. Unionen har förvisso avtal med ett antal tredje länder vars CCP godkänts men sådana avtal tar flera år att förhandla. Svenska banker och andra finansiella institutioner behöver då vända sig till en annan aktör inom unionen, men det blir svårt att hitta ersättare som kan axla rollen. Ett avtal mellan EU och Storbritannien är därför helt avgörande.

Inom EU pågår dessutom ett arbete som ska skärpa tillsynen och se över kraven för godkännande av CCP från tredjeländer. Så kallade systemviktiga CCP från tredje länder kommer underställas striktare krav. London Clearing House tillhör absolut denna kategori och ska då omfattas av samma tillsynskrav som gäller för CCP inom unionen, följa de krav som sätts upp av centralbanker i EU, samt tillåta att den Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten gör inspektioner på plats. Vid en hård Brexit är det högst osäkert om det finns politisk aptit att underställa sig nya påbud från EU.

Bäst vore om frågan löstes inom ordnade förhandlingar om relationen mellan EU och Storbritannien efter Brexit. I andra hand kan EU-kommissionen meddela så kallad ekvivalens, vilket innebär att EU och Storbritannien ömsesidigt erkänner varandras regelverk och tillsyn. Det kan ske då det bör ligga i båda parters intressen, men det återstår att se. Utan avtal om finansiella tjänster mellan EU och Storbritannien, kommer kaos utbryta på marknaden när tiotusentals kontrakt blir ogiltiga och måste skrivas om, eller sägas upp.

Kortsiktiga nationella intressen tycks nu styra arbetet både inom Europaparlamentet i Bryssel och på andra sidan kanalen. Svenska banker gör bäst i att förbereda sig på ett ”worst case scenario”. Annars riskerar vi att få en ny finansiell kris.

Olle Ludvigsson (S)

Europaparlamentariker

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.