2018-02-10 05:59

2018-02-10 05:59

Lön för inget

Intervju: Siri Steijer

Det finns exempel på hur socialtjänsten har kommit hem och tittat i kylskåpet för att räkna kalorier för att se om man behöver extra bidrag till mat. Det ger staten och byråkrater en väldig makt över människor, säger Siri Steijer.

Liberala tankesmedjan Timbro släpper i dagarna antologin Pengar för ingenting: Essäer om medborgarlön. Svenska Nyhetsbyrån träffade Siri Steijer, ansvarig för arbetsmarknadsfrågor på Timbro samt bokens redaktör, för att få veta mer.

Låt oss börja med själva begreppet. När vi talar om medborgarlön, vad talar vi om då?

– Det finns lite olika skolor. Liberaler brukar hänvisa till nationalekonomen Milton Friedman som 1962 föreslog en negativ inkomstskatt. Det är ju lite annorlunda då det inte handlar om att ge alla medborgare en klumpsumma utbetald utan är mer en förenklad sorts bidrag. Hans resonemang byggde ju mycket på det välfärdssystem som vi har i dag som är väldigt byråkratiskt och paternalistiskt. Den andra vanliga definitionen är att alla medborgare oavsett inkomst får en viss summa utbetald utan krav på motprestationer.

Och det är då tänkt att vara det enda bidraget – inget bostadsbidrag, ekonomiskt bistånd eller pensioner?

– Ja, men det här blir ofta moralideologiska diskussioner snarare än konkreta förslag. Så det kan tänkas finnas en viss variation där också. Men som Caspian Rehbinder skriver i sin essä och vilket även förespråkades av Friedman så handlar det om att man med ett liberalt perspektiv kan basera ett dylikt förslag på att det i dagens system sitter en massa byråkrater och fattar en stor mängd ganska godtyckliga beslut. Och att den som går på bidrag i hög utsträckning blir ägd av staten. Det finns exempel på hur socialtjänsten har kommit hem och tittat i kylskåpet för att räkna kalorier för att se om man behöver extra bidrag till mat. Det ger staten och byråkrater en väldig makt över människor.

Så det handlar också om att minska välfärdsstaten?

– Ja, grundtanken är ju att det ska var ett bidrag i stället för de många olika vi har nu, vilket givetvis gör det mycket mer lättadministrerat.

En medborgarlön är dock inte nödvändigtvis något man kan leva på. Om man ser på pilotprojektet i Finland handlar det om cirka 560 euro i månaden. Det är förstås mycket pengar men inte en nivå som det går att leva på.

– Nej, och just det här med nivåerna är ju också en fråga som många har väldigt svårt att svara på. Men tanken bakom de flesta resonemangen är ju att den som inte har några inkomster ska kunna leva på medborgarlönen.

Timbro förknippas väl inte traditionellt med idéer som medborgarlön utan mer då den linje som Maria Eriksson för fram i boken att det för en liberal bör ses som omoraliskt att anse sig ha rätt till andras pengar. Hur kommer det sig att ni har valt att ge ut den här boken?

– Frågan är visserligen rätt gammal men i takt med att allt fler arbeten inte bara kan, utan faktiskt sköts av robotar och algoritmer har den blivit alltmer aktuell.

– De här idéerna skär ju genom inte bara vänstern utan också borgerligheten. Och det är intressant att det också finns liberala tänkare som har funderat på det här och kommit fram till att det är en bra idé. Och om det nu blir så att stora delar av befolkningen inte kan försörja sig genom arbete så påverkar det kanske också hur en rättighetsetiker ser på begrepp som äganderätt – centrala grundläggande delar av liberalismen. Oavsett om man tror att det blir så eller inte är det väldigt intressanta frågor. (SNB)

Daniel Persson

Liberala tankesmedjan Timbro släpper i dagarna antologin Pengar för ingenting: Essäer om medborgarlön. Svenska Nyhetsbyrån träffade Siri Steijer, ansvarig för arbetsmarknadsfrågor på Timbro samt bokens redaktör, för att få veta mer.

Låt oss börja med själva begreppet. När vi talar om medborgarlön, vad talar vi om då?

– Det finns lite olika skolor. Liberaler brukar hänvisa till nationalekonomen Milton Friedman som 1962 föreslog en negativ inkomstskatt. Det är ju lite annorlunda då det inte handlar om att ge alla medborgare en klumpsumma utbetald utan är mer en förenklad sorts bidrag. Hans resonemang byggde ju mycket på det välfärdssystem som vi har i dag som är väldigt byråkratiskt och paternalistiskt. Den andra vanliga definitionen är att alla medborgare oavsett inkomst får en viss summa utbetald utan krav på motprestationer.

Och det är då tänkt att vara det enda bidraget – inget bostadsbidrag, ekonomiskt bistånd eller pensioner?

– Ja, men det här blir ofta moralideologiska diskussioner snarare än konkreta förslag. Så det kan tänkas finnas en viss variation där också. Men som Caspian Rehbinder skriver i sin essä och vilket även förespråkades av Friedman så handlar det om att man med ett liberalt perspektiv kan basera ett dylikt förslag på att det i dagens system sitter en massa byråkrater och fattar en stor mängd ganska godtyckliga beslut. Och att den som går på bidrag i hög utsträckning blir ägd av staten. Det finns exempel på hur socialtjänsten har kommit hem och tittat i kylskåpet för att räkna kalorier för att se om man behöver extra bidrag till mat. Det ger staten och byråkrater en väldig makt över människor.

Så det handlar också om att minska välfärdsstaten?

– Ja, grundtanken är ju att det ska var ett bidrag i stället för de många olika vi har nu, vilket givetvis gör det mycket mer lättadministrerat.

En medborgarlön är dock inte nödvändigtvis något man kan leva på. Om man ser på pilotprojektet i Finland handlar det om cirka 560 euro i månaden. Det är förstås mycket pengar men inte en nivå som det går att leva på.

– Nej, och just det här med nivåerna är ju också en fråga som många har väldigt svårt att svara på. Men tanken bakom de flesta resonemangen är ju att den som inte har några inkomster ska kunna leva på medborgarlönen.

Timbro förknippas väl inte traditionellt med idéer som medborgarlön utan mer då den linje som Maria Eriksson för fram i boken att det för en liberal bör ses som omoraliskt att anse sig ha rätt till andras pengar. Hur kommer det sig att ni har valt att ge ut den här boken?

– Frågan är visserligen rätt gammal men i takt med att allt fler arbeten inte bara kan, utan faktiskt sköts av robotar och algoritmer har den blivit alltmer aktuell.

– De här idéerna skär ju genom inte bara vänstern utan också borgerligheten. Och det är intressant att det också finns liberala tänkare som har funderat på det här och kommit fram till att det är en bra idé. Och om det nu blir så att stora delar av befolkningen inte kan försörja sig genom arbete så påverkar det kanske också hur en rättighetsetiker ser på begrepp som äganderätt – centrala grundläggande delar av liberalismen. Oavsett om man tror att det blir så eller inte är det väldigt intressanta frågor. (SNB)

Daniel Persson

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.