2017-12-21 06:00

2017-12-21 06:00

Varning för insektsdöden

Signerat: Direkt från Europaparlamentet

Själv är jag övertygad om att det finns ett samband mellan den så kallade cocktaileffekt vi ser när olika kemikalier blandas i naturen och utdöendet av insekter, skriver Jytte Guteland.

Precis som de flesta, ägnar jag slutet av året åt att reflektera över det som varit. Vad som har gått bra och dåligt, vilka förändringar som har skett i politiken och vilka frågor som har dominerat dagordningen. Det här året har varit politiskt intensivt; Brexit, Trumps olika utspel, antisemitism och xenofobi, #MeToo och nya tragedier för flyktingarna på vägen till Europa är några av de stora frågor hösten har handlat om.

Men det har också funnits mer hoppfulla politiska trender och beslut. EU går bättre igen. Jobben blir fler, ekonomin växer och Sverige är ett av de länder som får bäst betyg i världen på en rad områden. I början av året presenterade World Economic Forum en rapport med den talande rubriken ”Why Sweden beats other countries at just about everything”. Det var roligt och uppmuntrande, inte minst för alla oss som tror på en svensk modell där välfärd, trygghet och en modern arbetsmarknad är grundpelare.

Nu i slutet av året tänker jag dock framförallt på något som inte genererat de största rubrikerna i tidningarna, men som forskare har larmat om – nämligen insektsdöden. Ett tyskt forskarteam har samlat på insekter i 63 naturreservat sedan år 1989. De vill nu uppmärksamma oss på att mängden insekter har minskat radikalt. Det handlar om 82 procent färre insekter under sommaren och 76 procent färre utslaget på hela året.

Själv minns jag min barndoms somrar som fyllda av spring i grönskan bland surrande insekter. Givetvis är det en något överdriven efterhandskonstruktion av barndomen som hjärnan hjälper till att forma i vuxen ålder, men jag är ändå ganska säker på att jag stöter på färre insekter under somrarna nuförtiden.

Insekterna är livsviktiga för våra ekosystem. De pollinerar 80 procent av alla vilda växter. Vår livsmedelsförsörjning är helt beroende av insekter som bin, humlor och fjärilar. Småfåglar livnär sig på insekter. Den ekonomiska betydelsen är nästan inte greppbar om insekterna skulle försvinna.

Forskarna som presenterat studien om insektsdöden tror inte att klimat och landskap är orsaken bakom denna katastrof. De pekar istället ut den omfattande användningen av kemiska bekämpningsmedel som ett område som måste studeras noggrannare.

Själv är jag övertygad om att det finns ett samband mellan den så kallade cocktaileffekt vi ser när olika kemikalier blandas i naturen och utdöendet av insekter. Vi använder i dag bekämpningsmedel som förgiftar exempelvis bin och som biodlare sedan länge har vittnat om bidrar till att bina minskar i alla länder som använder höga nivåer av bekämpningsmedel.

Själv är jag glad över att Europaparlamentet nyligen beslutade att vi vill att glyfosat ska fasas ut (om fem år), samt förslaget att neonikotinoider ska förbjudas permanent. Tyvärr är medlemsländerna, som genom tekniska kommittéer beslutar om dessa frågor, inte lika tydlig. Tvärtom vattnade de ur beslutet om glyfosat så att det kan få förnyat tillstånd om fem år. Hur de beslutar om neonikotinoider är inte klart, men även här vacklar de. Frågan är vad som ska vara viktigast – billiga bekämpningsmedel eller insekternas överlevnad? I jul ska iallafall jag köpa min son ett bihotell som vi kan installera i vår.

Jytte Guteland

Europaparlamentariker (S)

Precis som de flesta, ägnar jag slutet av året åt att reflektera över det som varit. Vad som har gått bra och dåligt, vilka förändringar som har skett i politiken och vilka frågor som har dominerat dagordningen. Det här året har varit politiskt intensivt; Brexit, Trumps olika utspel, antisemitism och xenofobi, #MeToo och nya tragedier för flyktingarna på vägen till Europa är några av de stora frågor hösten har handlat om.

Men det har också funnits mer hoppfulla politiska trender och beslut. EU går bättre igen. Jobben blir fler, ekonomin växer och Sverige är ett av de länder som får bäst betyg i världen på en rad områden. I början av året presenterade World Economic Forum en rapport med den talande rubriken ”Why Sweden beats other countries at just about everything”. Det var roligt och uppmuntrande, inte minst för alla oss som tror på en svensk modell där välfärd, trygghet och en modern arbetsmarknad är grundpelare.

Nu i slutet av året tänker jag dock framförallt på något som inte genererat de största rubrikerna i tidningarna, men som forskare har larmat om – nämligen insektsdöden. Ett tyskt forskarteam har samlat på insekter i 63 naturreservat sedan år 1989. De vill nu uppmärksamma oss på att mängden insekter har minskat radikalt. Det handlar om 82 procent färre insekter under sommaren och 76 procent färre utslaget på hela året.

Själv minns jag min barndoms somrar som fyllda av spring i grönskan bland surrande insekter. Givetvis är det en något överdriven efterhandskonstruktion av barndomen som hjärnan hjälper till att forma i vuxen ålder, men jag är ändå ganska säker på att jag stöter på färre insekter under somrarna nuförtiden.

Insekterna är livsviktiga för våra ekosystem. De pollinerar 80 procent av alla vilda växter. Vår livsmedelsförsörjning är helt beroende av insekter som bin, humlor och fjärilar. Småfåglar livnär sig på insekter. Den ekonomiska betydelsen är nästan inte greppbar om insekterna skulle försvinna.

Forskarna som presenterat studien om insektsdöden tror inte att klimat och landskap är orsaken bakom denna katastrof. De pekar istället ut den omfattande användningen av kemiska bekämpningsmedel som ett område som måste studeras noggrannare.

Själv är jag övertygad om att det finns ett samband mellan den så kallade cocktaileffekt vi ser när olika kemikalier blandas i naturen och utdöendet av insekter. Vi använder i dag bekämpningsmedel som förgiftar exempelvis bin och som biodlare sedan länge har vittnat om bidrar till att bina minskar i alla länder som använder höga nivåer av bekämpningsmedel.

Själv är jag glad över att Europaparlamentet nyligen beslutade att vi vill att glyfosat ska fasas ut (om fem år), samt förslaget att neonikotinoider ska förbjudas permanent. Tyvärr är medlemsländerna, som genom tekniska kommittéer beslutar om dessa frågor, inte lika tydlig. Tvärtom vattnade de ur beslutet om glyfosat så att det kan få förnyat tillstånd om fem år. Hur de beslutar om neonikotinoider är inte klart, men även här vacklar de. Frågan är vad som ska vara viktigast – billiga bekämpningsmedel eller insekternas överlevnad? I jul ska iallafall jag köpa min son ett bihotell som vi kan installera i vår.

Jytte Guteland

Europaparlamentariker (S)

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.