2015-10-17 06:00

2015-10-17 06:00

Segrar och nederlag

På plats: Moderatstämman

Andra dagen på den moderata partistämman på Karlstad CCC bjöd på en liten överraskning i form av beslutet mot partiledningens vilja om att reformera Las.

Under tio år med Fredrik Reinfeldts nya moderater var linjen att inte röra i arbetsrätten, något som mest var taktiskt betingat. Partiet ville inte stöta bort LO-medlemmar och dessutom undvika att bråka med facket. Det räckte med förändringarna i sjukförsäkringen. Istället kunde man koncentrera sig på arbetslinjen och att sänka skatterna för vanligt folk.

Det är dock inga hänsyn Moderaterna behöver tänka på nu. Därför var beskedet om att reformera lagen om anställningsskydd också ett tecken på att partiet befinner sig i opposition, och uppenbarligen ställt in sig på det de kommande åren. Då kan de tillåta sig själv sådana markeringar, även om det så klart varit bekvämt för partiledningen att slippa stå för den här förändringen. Men trycket blev för stort. Det var inte bara Moderata Ungdomsförbundet som stod bakom detta utan även många länsförbund, och då gick det som det gick.

Lite förvånad blev jag dock ändå. Jag hade nog räknat med ett jämnare resultat som skulle ha vägt över för partiledningen. Å andra sidan behöver MUF också en seger, och i den här frågan tyckte de dessutom rätt. Det kan man inte säga om deras hållning i migrationsfrågan, som visar samma världsfrånvända och idealistiska bild som den hos vänstern och de gröna. När migrationsfrågorna behandlas i morgon kommer MUF också att åka på stryk. Då blir det de mer realistiska kommunmoderaterna som får säga sitt.

Just den eskalerande migrationskrisen är den stora snackisen i korridorerna. Det är många aktiva moderater ute i landet som ser problemen direkt i sin vardag i sina hemkommuner och som är förbannade, och ibland lätt uppgivna, över en situation som snabbt går utom kontroll. Där finns också en kritik mot hur det egna partiet, och även den tidigare alliansregeringen, bäddat för dagens situation. Något måste göras och det snabbt. Partiledningen har en del bra förslag på området, men tyvärr är de helt otillräckliga. Visst behövs det tillfälliga uppehållstillstånd och mer hjälp i närområdet, men det räcker inte. Och polisen verkar oförmögen att göra tillfälliga gränskontroller, ens om ett sådant beslut skulle fattas (se dagens huvudledare).

Sedan decemberöverenskommelsen sprack slipper partiledaren Anna Kinberg Batra i alla fall en strid om den, och fick också stämmans stöd för att i stället försöka påverka regeringens budget under behandlingen i riksdagen. Men alltjämt finns det kritiker som tycker att man direkt skulle försöka fälla budgetpropositionen. Upprorsmannen Finn Bengtsson och hans anhängare har inte gett sig. Till saken hör att Löfvenbudgeten egentligen redan är överspelad just på grund av de kraftigt ökade kostnaderna som följer i migrationskrisens spår. Bara det är en anledning så god som någon att få en annan statsbudget till stånd.

Det klingade också falskt när partisekreteraren Tomas Tobé i sitt tal i går sade att de nu efter DÖ skulle bekämpa vänsteröverenskommelsen eftersom Löfven valt samarbete på vänsterkanten. Men ursäkta, det var ju just DÖ som drev Socialdemokraterna i armarna på vänstern. Det var till och med ett uttalat krav från alliansen.

Henrik L Barvå

Politisk redaktör

Under tio år med Fredrik Reinfeldts nya moderater var linjen att inte röra i arbetsrätten, något som mest var taktiskt betingat. Partiet ville inte stöta bort LO-medlemmar och dessutom undvika att bråka med facket. Det räckte med förändringarna i sjukförsäkringen. Istället kunde man koncentrera sig på arbetslinjen och att sänka skatterna för vanligt folk.

Det är dock inga hänsyn Moderaterna behöver tänka på nu. Därför var beskedet om att reformera lagen om anställningsskydd också ett tecken på att partiet befinner sig i opposition, och uppenbarligen ställt in sig på det de kommande åren. Då kan de tillåta sig själv sådana markeringar, även om det så klart varit bekvämt för partiledningen att slippa stå för den här förändringen. Men trycket blev för stort. Det var inte bara Moderata Ungdomsförbundet som stod bakom detta utan även många länsförbund, och då gick det som det gick.

Lite förvånad blev jag dock ändå. Jag hade nog räknat med ett jämnare resultat som skulle ha vägt över för partiledningen. Å andra sidan behöver MUF också en seger, och i den här frågan tyckte de dessutom rätt. Det kan man inte säga om deras hållning i migrationsfrågan, som visar samma världsfrånvända och idealistiska bild som den hos vänstern och de gröna. När migrationsfrågorna behandlas i morgon kommer MUF också att åka på stryk. Då blir det de mer realistiska kommunmoderaterna som får säga sitt.

Just den eskalerande migrationskrisen är den stora snackisen i korridorerna. Det är många aktiva moderater ute i landet som ser problemen direkt i sin vardag i sina hemkommuner och som är förbannade, och ibland lätt uppgivna, över en situation som snabbt går utom kontroll. Där finns också en kritik mot hur det egna partiet, och även den tidigare alliansregeringen, bäddat för dagens situation. Något måste göras och det snabbt. Partiledningen har en del bra förslag på området, men tyvärr är de helt otillräckliga. Visst behövs det tillfälliga uppehållstillstånd och mer hjälp i närområdet, men det räcker inte. Och polisen verkar oförmögen att göra tillfälliga gränskontroller, ens om ett sådant beslut skulle fattas (se dagens huvudledare).

Sedan decemberöverenskommelsen sprack slipper partiledaren Anna Kinberg Batra i alla fall en strid om den, och fick också stämmans stöd för att i stället försöka påverka regeringens budget under behandlingen i riksdagen. Men alltjämt finns det kritiker som tycker att man direkt skulle försöka fälla budgetpropositionen. Upprorsmannen Finn Bengtsson och hans anhängare har inte gett sig. Till saken hör att Löfvenbudgeten egentligen redan är överspelad just på grund av de kraftigt ökade kostnaderna som följer i migrationskrisens spår. Bara det är en anledning så god som någon att få en annan statsbudget till stånd.

Det klingade också falskt när partisekreteraren Tomas Tobé i sitt tal i går sade att de nu efter DÖ skulle bekämpa vänsteröverenskommelsen eftersom Löfven valt samarbete på vänsterkanten. Men ursäkta, det var ju just DÖ som drev Socialdemokraterna i armarna på vänstern. Det var till och med ett uttalat krav från alliansen.

Henrik L Barvå

Politisk redaktör

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.