2015-10-03 06:00

2015-10-03 06:00

Kommunerna behöver bli bättre på upphandling

Intervju: Christer Östlund

Rykte. Om företagen upplever att företagsklimatet försämras kontinuerligt blir det svårare för kommunen att uppfattas som attraktiv att etablera sig i, säger Christer Östlund.

Nyligen presenterades Svenskt Näringslivs årliga ranking av företagsklimatet runt om i kommunerna. Christer Östlund är ansvarig för arbetet med rapporten Företagsklimat 2015.

Du har lett arbetet med Svenskt Näringslivs rapport om det lokala företagsklimatet. Vad är det ni mäter?

– Undersökningen är baserad på enkäter, som i år drygt 31 000 företagare svarade på. Vi frågar hur de upplever företagsklimatet i kommunen de är verksamma i, som attityden till företagande och hur kommunen tillämpar lagar och regler. Därutöver har vi sex olika statistikparametrar, exempelvis kommunalskatt.

Rapporten handlar om det lokala företagsklimatet, men samtidigt fattas många beslut som är avgörande för företagare i riksdagen. Hur stor roll spelar egentligen kommunernas arbete?

– För det enskilda företaget har det stor betydelse. Av de företag som vi har fått svar från har över 60 procent haft kontakt med sin kommun under förra året. Inte minst i ett land som Sverige, där vi har valt att lägga en stor del av det offentliga ansvaret på kommunerna, är det lokala företagsklimatet därför betydelsefullt.

Vad är den viktigaste faktorn bakom en bra miljö för företagande?

– Varje kommun har sina unika utmaningar. Det som är gemensamt för alla är att utmaningarna måste hanteras i dialog med företagen. Tyvärr förekommer det att kommuner tar fram utvecklings- och handlingsplaner utan att involvera dem det egentligen berör, och då finns en ganska stor risk att man hamnar snett.

I åtta av tio kommuner anser företagarna att kommunala upphandlingar inte fungerar godtagbart. Hur påverkar problemen med upphandling företagarna?

– För väldigt många företag är offentliga upphandlingar en viktig del av verksamheten – kommunen kan vara den viktigaste kunden – och då måste upphandlingarna ske på ett riktigt sätt. I grunden handlar det om att använda skattemedel så affärsmässigt som möjligt, men kommunerna börjar addera andra typer av mål, så kallade ”sociala krav”, till principen om bra kvalitet till bra pris. Det är väldigt svårt för leverantörerna att leva upp till de krångliga krav det ofta handlar om.

Har du något konkret exempel?

– Det senaste som har diskuterats är att vissa typer av offerter ska inkludera att företaget måste erbjuda långtidsarbetslösa jobb inom uppdraget. För det enskilda företaget kan det vara väldigt problematiskt eftersom man då måste byta ut delar av sin ordinarie arbetskraft.

Nio av kommunerna på topp-tio-listan styrs borgerligt. Hur tydligt är sambandet mellan kommunernas politiska färg och företagsklimatet?

– Någon sådan analys har inte vi gjort.

Företagsklimatet försämras kraftigt i Sveriges tre största kommuner. Kommer vi att se en trend där företag flyttar därifrån eller i lägre utsträckning etableras där?

– Om företagen upplever att företagsklimatet försämras kontinuerligt blir det svårare för kommunen att uppfattas som attraktiv att etablera sig i, men det handlar om en långsiktig process. Rörelser i rankningslistan under ett enskilt år ska man snarare ta som en varningsklocka.

Blir det lättare eller svårare att vara företagare i Sverige?

– När vi frågar företagare hur de upplever att företagsklimatet har förändrats över tid får vi fram en dubbelbottnad bild. De upplever att det lokala företagsklimatet har blivit något bättre, men när vi har ställt frågan hur man upplever förändringen på nationell nivå, då får vi svaret att företagsklimatet just det senaste året har förändrats till det sämre.

Blanche Jarn

Nyligen presenterades Svenskt Näringslivs årliga ranking av företagsklimatet runt om i kommunerna. Christer Östlund är ansvarig för arbetet med rapporten Företagsklimat 2015.

Du har lett arbetet med Svenskt Näringslivs rapport om det lokala företagsklimatet. Vad är det ni mäter?

– Undersökningen är baserad på enkäter, som i år drygt 31 000 företagare svarade på. Vi frågar hur de upplever företagsklimatet i kommunen de är verksamma i, som attityden till företagande och hur kommunen tillämpar lagar och regler. Därutöver har vi sex olika statistikparametrar, exempelvis kommunalskatt.

Rapporten handlar om det lokala företagsklimatet, men samtidigt fattas många beslut som är avgörande för företagare i riksdagen. Hur stor roll spelar egentligen kommunernas arbete?

– För det enskilda företaget har det stor betydelse. Av de företag som vi har fått svar från har över 60 procent haft kontakt med sin kommun under förra året. Inte minst i ett land som Sverige, där vi har valt att lägga en stor del av det offentliga ansvaret på kommunerna, är det lokala företagsklimatet därför betydelsefullt.

Vad är den viktigaste faktorn bakom en bra miljö för företagande?

– Varje kommun har sina unika utmaningar. Det som är gemensamt för alla är att utmaningarna måste hanteras i dialog med företagen. Tyvärr förekommer det att kommuner tar fram utvecklings- och handlingsplaner utan att involvera dem det egentligen berör, och då finns en ganska stor risk att man hamnar snett.

I åtta av tio kommuner anser företagarna att kommunala upphandlingar inte fungerar godtagbart. Hur påverkar problemen med upphandling företagarna?

– För väldigt många företag är offentliga upphandlingar en viktig del av verksamheten – kommunen kan vara den viktigaste kunden – och då måste upphandlingarna ske på ett riktigt sätt. I grunden handlar det om att använda skattemedel så affärsmässigt som möjligt, men kommunerna börjar addera andra typer av mål, så kallade ”sociala krav”, till principen om bra kvalitet till bra pris. Det är väldigt svårt för leverantörerna att leva upp till de krångliga krav det ofta handlar om.

Har du något konkret exempel?

– Det senaste som har diskuterats är att vissa typer av offerter ska inkludera att företaget måste erbjuda långtidsarbetslösa jobb inom uppdraget. För det enskilda företaget kan det vara väldigt problematiskt eftersom man då måste byta ut delar av sin ordinarie arbetskraft.

Nio av kommunerna på topp-tio-listan styrs borgerligt. Hur tydligt är sambandet mellan kommunernas politiska färg och företagsklimatet?

– Någon sådan analys har inte vi gjort.

Företagsklimatet försämras kraftigt i Sveriges tre största kommuner. Kommer vi att se en trend där företag flyttar därifrån eller i lägre utsträckning etableras där?

– Om företagen upplever att företagsklimatet försämras kontinuerligt blir det svårare för kommunen att uppfattas som attraktiv att etablera sig i, men det handlar om en långsiktig process. Rörelser i rankningslistan under ett enskilt år ska man snarare ta som en varningsklocka.

Blir det lättare eller svårare att vara företagare i Sverige?

– När vi frågar företagare hur de upplever att företagsklimatet har förändrats över tid får vi fram en dubbelbottnad bild. De upplever att det lokala företagsklimatet har blivit något bättre, men när vi har ställt frågan hur man upplever förändringen på nationell nivå, då får vi svaret att företagsklimatet just det senaste året har förändrats till det sämre.

Blanche Jarn

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.