2015-06-30 06:00

2015-06-30 14:49

Grön inledning på veckan

Början. I söndags mjukstartade årets Almedalsvecka i Visby. Först ut var centerledaren Annie Lööf och hon var ordentligt på bettet.

Annie Lööf passade på tillfället att presentera några nya om grön skatteväxling – alltså sänkta skatter på jobb och företagande och höjda skatter på miljöskadliga verksamheter. I och för sig rätt typiska centertongångar.

Förslagen i sig var det inget större fel på, men man hade möjligen kunnat önska sig rena skattesänkningar. Lööf var själv noga med att påpeka att Sverige alltjämt har ett av världens allra högsta skattetryck, även efter åtta års alliansregerande. Men blir det som C önskar så kommer ju förhoppningsvis skattetrycket att sjunka på sikt då de miljöskadliga verksamheterna (nu handlade det mest om diverse kemikalier) minskar och därmed också statens skatteinkomster.

De föreslagna skattesänkningarna handlar om att ta bort en stor del av arbetsgivaravgiften de första två åren för en- eller fåmansföretag som anställer för första gången. Brytpunkten för att betala statlig skatt vill C också höja, samt att de också vill öka investeraravdraget. Gott så, men även här hade hon kunnat våga mer, exempelvis med ytterligare jobbskatteavdrag.

Förhoppningsvis kommer det mer de kommande åren, för Annie Lööf höll ett riktigt bra och ofta ideologiskt präglat tal för frihet. Det var också befriande att höra henne upprepade gånger tala om borgerligheten och alliansens framtid. Centern är numera tryggt inne i den borgerliga famnen och i vissa stycken är det Centern som är den största bäraren av borgerliga dygder, som tron på fri företagsamhet, tillväxt och människors oberoende.

Några blinda fläckar finns det dock, och det handlar främst om migrationspolitiken, där de övriga allianspartierna så smått har inlett en omprövning. Centern talar fortfarande vackert om öppenhet men vägrar samtidigt att se de problem som en alltför storskalig och generös politik för med sig.

En annan blind fläck, som stod som elefanten på scenen bredvid Lööf, var decemberöverenskommelsen. Om man nu hyllar frihet, tillväxt och sänkta skatter så mycket varför gör man det då möjligt för att låta Löfven regera vidare och ”använda ungdomarnas jobb som en bankomat”? Och dolt i talet om borgerlig utveckling finns föreställningen om att sådant får de göra i opposition och därför är det bäst att inte försöka sig på att fälla den rödgröna regeringen.

Hyperaktuellt är annars utvecklingen i Grekland och euron, och lämpligtvis höll EU-kommissionen ett seminarium om vad den nyss avslutade toppmötet betyder för unionens framtid. Ingen vågade sig på att spå vad som händer med Grekland sedan avhoppet från förhandlingarna i helgen. Men Eskil Erlandsson (C ), som är vice ordförande i EU-nämnden menade att sista ordet inte är sagt och att det kan hända en hel del i början på veckan. Men det är i dag som ett nödlån förfaller!

Hans Dahlgren, som är statssekreterare hos Stefan Löfven, kunde heller inte ge några större besked om de krav som Storbritannien ställer om förändringar inför den folkomröstning som premiärminister David Cameron utlovar till senast 2017. Detta helt enkelt eftersom Cameron ännu inte inför ministerrådet - och inte minst den brittiska allmänheten - vill låsa fast sig i positioner det kan bli svårt att backa ifrån. Men det verkar i alla fall finnas en vilja att gå britterna till mötes och det är positivt för svenskt vidkommande, och för alla oss som inte vill att EU:s makt skall öka ytterligare.

Panelen diskuterade även EU:s migrationspolitik och där blev det klart för åhörarna vilka svårigheter som väntar. Att medlemsländerna inte ens kan ena sig kring fördelningen av de ynka 60 000 asylsökande som EU säger sig kunna ta emot säger det mesta. Samtidigt lever vi i den rosenröda föreställningen om att vi i Sverige minsann är så goda och är de enda som talar om etik i sammanhanget. Om detta var panelen rörande överens, men försök sälja in detta sätt att skriva andra på näsan till de andra EU-länderna!

Inte undra på att Sverige har problem med att ta emot flest antal asylsökande i förhållande till vår befolkning med en sådan aningslös syn på hur andra tänker och agerar. Denna bristande insikt kommer så snart att explodera i ansiktet på svenska beslutsfattare både här hemma och i EU.

På plats Almedalen

Henrik L Barvå

Politisk redaktör

Annie Lööf passade på tillfället att presentera några nya om grön skatteväxling – alltså sänkta skatter på jobb och företagande och höjda skatter på miljöskadliga verksamheter. I och för sig rätt typiska centertongångar.

Förslagen i sig var det inget större fel på, men man hade möjligen kunnat önska sig rena skattesänkningar. Lööf var själv noga med att påpeka att Sverige alltjämt har ett av världens allra högsta skattetryck, även efter åtta års alliansregerande. Men blir det som C önskar så kommer ju förhoppningsvis skattetrycket att sjunka på sikt då de miljöskadliga verksamheterna (nu handlade det mest om diverse kemikalier) minskar och därmed också statens skatteinkomster.

De föreslagna skattesänkningarna handlar om att ta bort en stor del av arbetsgivaravgiften de första två åren för en- eller fåmansföretag som anställer för första gången. Brytpunkten för att betala statlig skatt vill C också höja, samt att de också vill öka investeraravdraget. Gott så, men även här hade hon kunnat våga mer, exempelvis med ytterligare jobbskatteavdrag.

Förhoppningsvis kommer det mer de kommande åren, för Annie Lööf höll ett riktigt bra och ofta ideologiskt präglat tal för frihet. Det var också befriande att höra henne upprepade gånger tala om borgerligheten och alliansens framtid. Centern är numera tryggt inne i den borgerliga famnen och i vissa stycken är det Centern som är den största bäraren av borgerliga dygder, som tron på fri företagsamhet, tillväxt och människors oberoende.

Några blinda fläckar finns det dock, och det handlar främst om migrationspolitiken, där de övriga allianspartierna så smått har inlett en omprövning. Centern talar fortfarande vackert om öppenhet men vägrar samtidigt att se de problem som en alltför storskalig och generös politik för med sig.

En annan blind fläck, som stod som elefanten på scenen bredvid Lööf, var decemberöverenskommelsen. Om man nu hyllar frihet, tillväxt och sänkta skatter så mycket varför gör man det då möjligt för att låta Löfven regera vidare och ”använda ungdomarnas jobb som en bankomat”? Och dolt i talet om borgerlig utveckling finns föreställningen om att sådant får de göra i opposition och därför är det bäst att inte försöka sig på att fälla den rödgröna regeringen.

Hyperaktuellt är annars utvecklingen i Grekland och euron, och lämpligtvis höll EU-kommissionen ett seminarium om vad den nyss avslutade toppmötet betyder för unionens framtid. Ingen vågade sig på att spå vad som händer med Grekland sedan avhoppet från förhandlingarna i helgen. Men Eskil Erlandsson (C ), som är vice ordförande i EU-nämnden menade att sista ordet inte är sagt och att det kan hända en hel del i början på veckan. Men det är i dag som ett nödlån förfaller!

Hans Dahlgren, som är statssekreterare hos Stefan Löfven, kunde heller inte ge några större besked om de krav som Storbritannien ställer om förändringar inför den folkomröstning som premiärminister David Cameron utlovar till senast 2017. Detta helt enkelt eftersom Cameron ännu inte inför ministerrådet - och inte minst den brittiska allmänheten - vill låsa fast sig i positioner det kan bli svårt att backa ifrån. Men det verkar i alla fall finnas en vilja att gå britterna till mötes och det är positivt för svenskt vidkommande, och för alla oss som inte vill att EU:s makt skall öka ytterligare.

Panelen diskuterade även EU:s migrationspolitik och där blev det klart för åhörarna vilka svårigheter som väntar. Att medlemsländerna inte ens kan ena sig kring fördelningen av de ynka 60 000 asylsökande som EU säger sig kunna ta emot säger det mesta. Samtidigt lever vi i den rosenröda föreställningen om att vi i Sverige minsann är så goda och är de enda som talar om etik i sammanhanget. Om detta var panelen rörande överens, men försök sälja in detta sätt att skriva andra på näsan till de andra EU-länderna!

Inte undra på att Sverige har problem med att ta emot flest antal asylsökande i förhållande till vår befolkning med en sådan aningslös syn på hur andra tänker och agerar. Denna bristande insikt kommer så snart att explodera i ansiktet på svenska beslutsfattare både här hemma och i EU.

På plats Almedalen

Henrik L Barvå

Politisk redaktör

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.