2015-06-15 06:00

2015-06-15 19:26

Frihetens grundval

Signerat:

I dag är det 800 år sedan Magna Carta undertecknades mellan den engelske kungen och hans undersåtar. Sedan dess har dokumentet blivit en kraftig symbol för början på våra fri- och rättigheter.

Västvärlden kännetecknas av konstitutionalism och lagstyre, alltså att våra länder styrs i enlighet med fastställda lagar och sedvänjor som våra härskare måste rätta sig efter, och med respekt för våra okränkbara fri- och rättigheter. Detta är något som skiljer ut vår civilisation gentemot många andra, som kan ha mer absolutistiska och totalitära anspråk.

Nu har det varit långt ifrån självklart att utvecklingen skulle ha gått i den här riktningen, och tidvis har det skett stora bakslag i historien. Ett av de första tecknen är dock det ”stora dokumentet” som skrevs under av den engelske kungen Johan och en grupp upproriska baroner den 15 juni år 1215 i Runnymede utanför Windsor. Där utlovades en kyrka fri från inblandning av kronan, respekt för och skydd av egendom, skydd mot godtyckligt fängslande (det som skulle komma att kallas habeas corpus) och begränsningar i skatteuttag.

Strängt taget handlade detta mer om dessa adelsmäns makt i förhållande till kronan än om någon sorts allmängiltiga mänskliga rättigheter, men icke desto mindre var det en början. Det begränsade kungens makt och tvingade staten att ta hänsyn till sina undersåtar. Makten reglerades och fick inte längre vara godtycklig. Magna Carta blev också en inspirationskälla för vidare reformer genom historien.

Men det hela hade som sagt sin upprinnelse i missnöjet hos många adelsmän med kungen Johan utan land (tidigare känd som prins Johan och bror till Rikard Lejonhjärta). Tillnamnet fick han sedan han förlorat arvlandet Normandie till Frankrike och gjort sig till vasall under påven. Efter att ha organiserat sig miltärt hotade de Johans maktställning när han återvände från Frankrike såg partnerna det för gott att underteckna en överenskommelse. När kungen därefter vägrade att följa Magna Carta bröt krig ut. Sedan Johan dött året därpå slöts Magna Carta på nytt med hans unge son Henrik III. Under åren som följde skulle Magna Carta utges på nytt 1217, 1225 och 1297, alltid som en konsekvens av maktspelet och maktdelningen mellan kung och adel.

Även om kungamakten under de följande århundradena inte alltid höll sig till dokumentets bokstav eller anda så blev den en del av Englands, och senare Storbritanniens, politiska liv. Parlamentet ersatte medeltidens baroner och Magna Carta blev mer och mer en symbol för alla undersåtars, alla medborgares, friheter och rättigheter gentemot statsmakten. Från slutet av 1500- och början av 1600-talet fick sig intresset för Magna Carta ett uppsving. Den användes mot Stuartkungarna under inbördeskriget på 1640-talet och under den ärorika revolutionen 1688.

Magna Carta och dess innebörd hade stor påverkan på de upproriska amerikanska kolonierna och Förenta Staternas konstitution 1787, liksom dess första tio tillägg (Bill of Rights), hämtade stor inspiration därifrån, även om det nu gällde fria medborgare gentemot den federala staten och inte baroner mot kungen. Det är ingen tillfällighet att en kopia av Magna Carta är utställd i rotundan på Capitolium i Washington D.C. och att ett exemplar av 1297 års Magna Carta finns i Nationalarkivet tillsammans med just konstitutionen och självständighetsförklaringen. Annars återstår det bara fyra exemplar av den ursprungliga Magna Carta från 1215 – två finns i British Library och ett vardera i katedralerna i Lincoln respektive Salisbury.

Magna Carta är väl värd att ihågkommas för den enorma betydelse den fått för vår västerländska civilisation och för utvecklingen av de mänskliga fri- och rättigheter som vi i dag ser som i det närmaste självklara.

Henrik L Barvå

Politisk redaktör

Västvärlden kännetecknas av konstitutionalism och lagstyre, alltså att våra länder styrs i enlighet med fastställda lagar och sedvänjor som våra härskare måste rätta sig efter, och med respekt för våra okränkbara fri- och rättigheter. Detta är något som skiljer ut vår civilisation gentemot många andra, som kan ha mer absolutistiska och totalitära anspråk.

Nu har det varit långt ifrån självklart att utvecklingen skulle ha gått i den här riktningen, och tidvis har det skett stora bakslag i historien. Ett av de första tecknen är dock det ”stora dokumentet” som skrevs under av den engelske kungen Johan och en grupp upproriska baroner den 15 juni år 1215 i Runnymede utanför Windsor. Där utlovades en kyrka fri från inblandning av kronan, respekt för och skydd av egendom, skydd mot godtyckligt fängslande (det som skulle komma att kallas habeas corpus) och begränsningar i skatteuttag.

Strängt taget handlade detta mer om dessa adelsmäns makt i förhållande till kronan än om någon sorts allmängiltiga mänskliga rättigheter, men icke desto mindre var det en början. Det begränsade kungens makt och tvingade staten att ta hänsyn till sina undersåtar. Makten reglerades och fick inte längre vara godtycklig. Magna Carta blev också en inspirationskälla för vidare reformer genom historien.

Men det hela hade som sagt sin upprinnelse i missnöjet hos många adelsmän med kungen Johan utan land (tidigare känd som prins Johan och bror till Rikard Lejonhjärta). Tillnamnet fick han sedan han förlorat arvlandet Normandie till Frankrike och gjort sig till vasall under påven. Efter att ha organiserat sig miltärt hotade de Johans maktställning när han återvände från Frankrike såg partnerna det för gott att underteckna en överenskommelse. När kungen därefter vägrade att följa Magna Carta bröt krig ut. Sedan Johan dött året därpå slöts Magna Carta på nytt med hans unge son Henrik III. Under åren som följde skulle Magna Carta utges på nytt 1217, 1225 och 1297, alltid som en konsekvens av maktspelet och maktdelningen mellan kung och adel.

Även om kungamakten under de följande århundradena inte alltid höll sig till dokumentets bokstav eller anda så blev den en del av Englands, och senare Storbritanniens, politiska liv. Parlamentet ersatte medeltidens baroner och Magna Carta blev mer och mer en symbol för alla undersåtars, alla medborgares, friheter och rättigheter gentemot statsmakten. Från slutet av 1500- och början av 1600-talet fick sig intresset för Magna Carta ett uppsving. Den användes mot Stuartkungarna under inbördeskriget på 1640-talet och under den ärorika revolutionen 1688.

Magna Carta och dess innebörd hade stor påverkan på de upproriska amerikanska kolonierna och Förenta Staternas konstitution 1787, liksom dess första tio tillägg (Bill of Rights), hämtade stor inspiration därifrån, även om det nu gällde fria medborgare gentemot den federala staten och inte baroner mot kungen. Det är ingen tillfällighet att en kopia av Magna Carta är utställd i rotundan på Capitolium i Washington D.C. och att ett exemplar av 1297 års Magna Carta finns i Nationalarkivet tillsammans med just konstitutionen och självständighetsförklaringen. Annars återstår det bara fyra exemplar av den ursprungliga Magna Carta från 1215 – två finns i British Library och ett vardera i katedralerna i Lincoln respektive Salisbury.

Magna Carta är väl värd att ihågkommas för den enorma betydelse den fått för vår västerländska civilisation och för utvecklingen av de mänskliga fri- och rättigheter som vi i dag ser som i det närmaste självklara.

Henrik L Barvå

Politisk redaktör

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.