2018-09-26 06:00

2018-09-26 06:00

Tillämplig men olämplig lag

ANDRALEDARE

Sverige har inte en tradition av att domstolar stoppar lagar – därför var det kanske inte helt oväntat att Migrationsöverdomstolen meddelade (25/9) att gymnasieamnestin får tillämpas. Det här trots att lagstiftningen har underkänts av två av fyra migrationsdomstolar, som har vägrat att använda den.

Lagen skall låta 9 000 ensamkommande utan skyddsskäl stanna. Beslutet – som röstades igenom riksdagen tidigare i år – säger i stort att minderåriga ensamkommande som sökt asyl i Sverige före den 24 november 2015 skall kunna ges tidsbegränsat uppehållstillstånd för gymnasiestudier, förutsatt att de har fått vänta minst 15 månader på beslut och hunnit fylla 18 år under perioden.

Att migrationsöverdomstolen nu säger att lagen är tillämplig gör den dock inte lämplig. På punkt efter punkt brister den.

Trots tung kritik från flera remissinstanser, där ibland lagrådet, gick gymnasieamnestin genom riksdagen. En situation som pekar på behovet av att stärka lagrådets ställning, genom att införa ett krav på förnyad lagrådsgranskning i de fall som ny lagstiftning har avstyrkts av rådet. Ett sådant förslag finns också från Moderaterna, som vill utreda frågan.

Vidare skickar gymnasieamnestin märkliga signaler – den gynnar en hyfsat godtyckligt utpekad grupp. När det görs avsteg från lagstiftningen för en särskild grupp uppstår också problem. Norrköpings Tidningar (16/6) rapporterade i somras att en tolvårig flicka kan utvisas till Afghanistan, eftersom hon sökt asyl en dag efter brytpunkten för gymnasielagen. Och att en ung flicka kan utvisas samtidigt som en grupp bestående till 99,4 procent av män får stanna framstår som problematiskt, särskilt om det betänks att de som får stanna i 78 procent av fallen har fått sin ålder uppskriven av Migrationsverket.

Men de ensamkommande som ges en möjlighet att få stanna för studier har också hamnat i kläm. Sveriges Radios Ekot (13/9) har rapporterat om att många ensamkommande har blivit hemlösa, då de inte längre har rätt till plats på Migrationsverkets boenden. Det har vi sett flera exempel på även i Värmland. En situation som har uppstått på grund av att de har fått avslag på sin asylansökan i alla instanser, men väntar på besked om de får studera med stöd av den nya lagen.

Att många ensamkommande har blivit hemlösa visar på ännu en besvärlig kontrast. Först lade det offentliga stora pengar på att ordna boenden åt gruppen. Sedan tar det tvärstopp.

Resultatet av gymnasieamnestin har blivit mänskligt lidande och osäkerhet. Dessutom har viktiga principer åsidosatts. Migrationsöverdomstolens beslut om tillämpningen av lagen tydliggör också var möjligheten att underkänna den nu finns – nämligen i riksdagen.

Lagen skall låta 9 000 ensamkommande utan skyddsskäl stanna. Beslutet – som röstades igenom riksdagen tidigare i år – säger i stort att minderåriga ensamkommande som sökt asyl i Sverige före den 24 november 2015 skall kunna ges tidsbegränsat uppehållstillstånd för gymnasiestudier, förutsatt att de har fått vänta minst 15 månader på beslut och hunnit fylla 18 år under perioden.

Att migrationsöverdomstolen nu säger att lagen är tillämplig gör den dock inte lämplig. På punkt efter punkt brister den.

Trots tung kritik från flera remissinstanser, där ibland lagrådet, gick gymnasieamnestin genom riksdagen. En situation som pekar på behovet av att stärka lagrådets ställning, genom att införa ett krav på förnyad lagrådsgranskning i de fall som ny lagstiftning har avstyrkts av rådet. Ett sådant förslag finns också från Moderaterna, som vill utreda frågan.

Vidare skickar gymnasieamnestin märkliga signaler – den gynnar en hyfsat godtyckligt utpekad grupp. När det görs avsteg från lagstiftningen för en särskild grupp uppstår också problem. Norrköpings Tidningar (16/6) rapporterade i somras att en tolvårig flicka kan utvisas till Afghanistan, eftersom hon sökt asyl en dag efter brytpunkten för gymnasielagen. Och att en ung flicka kan utvisas samtidigt som en grupp bestående till 99,4 procent av män får stanna framstår som problematiskt, särskilt om det betänks att de som får stanna i 78 procent av fallen har fått sin ålder uppskriven av Migrationsverket.

Men de ensamkommande som ges en möjlighet att få stanna för studier har också hamnat i kläm. Sveriges Radios Ekot (13/9) har rapporterat om att många ensamkommande har blivit hemlösa, då de inte längre har rätt till plats på Migrationsverkets boenden. Det har vi sett flera exempel på även i Värmland. En situation som har uppstått på grund av att de har fått avslag på sin asylansökan i alla instanser, men väntar på besked om de får studera med stöd av den nya lagen.

Att många ensamkommande har blivit hemlösa visar på ännu en besvärlig kontrast. Först lade det offentliga stora pengar på att ordna boenden åt gruppen. Sedan tar det tvärstopp.

Resultatet av gymnasieamnestin har blivit mänskligt lidande och osäkerhet. Dessutom har viktiga principer åsidosatts. Migrationsöverdomstolens beslut om tillämpningen av lagen tydliggör också var möjligheten att underkänna den nu finns – nämligen i riksdagen.

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga samt publicera kommentar i papperstidningen.