2018-08-11 06:00

2018-08-11 06:00

Lantbrukare är trötta på att vänta

LEDARE

En skandal som har dragits i långbänk är Jordbruksverkets utbetalningar av EU-stöd till lantbrukare, som blivit rejält försenade. Detta på grund av att myndighetens datasystem varit under ombyggnad sedan 2015, då nya stödprogram infördes. En del av pengarna når mottagarna, men det är sällsynt att hela beloppet kommer ut inom en rimlig tid. Och förseningen handlar om år, inte månader. I dagsläget har en halv miljard kronor i stöd för de tre senaste åren fortfarande inte har betalats ut.

Sent utbetalade stöd är allvarligt i vanliga fall, och årets torra sommar har gjort det hela än värre för lantbrukare som räknat med att kunna använda EU-stödet. Vissa har i stället behövt ta lån för att täcka utgifter. Ändå fortsätter Jordbruksverket att lova utbetalningar i tid. Det är inte seriöst.

Att ombyggnad av ett datasystem kan ställa till problem känner de flesta till. Men när de är så här omfattande, och orsakar så stora förseningar, borde mesta möjliga resurser läggas på att få systemet att fungera. Centerpartiet har visat viss politisk vilja att åtgärda problemet och föreslagit 90 miljoner kronor extra till Jordbruksverket i år för att få ordning på datasystemet och utbetalningarna. Det är dock något som hade behövts redan 2015, då bekymren började. Ansvaret ligger dock inte på Centern utan på regeringen.

Innan årets ihållande torka var många lantbrukare ekonomiskt utsatta på grund av försenade EU-stöd. Regeringens krispaket på 1,2 miljarder kronor var på så vis än mer välbehövligt, men krispaket ska inte behövas på grund av att myndigheter inte utför sina uppdrag. Att en del av krispaketet handlar om att betala ut EU-stöd i förskott visar på det absurda i situatonen. En mer än välbehövlig krisåtgärd hade därför varit att se till att det försenade EU-stödet till slut betalades ut.

Att stödet till lantbrukare ständigt försenas visar inte bara på bristande prioriteringar från Jordbruksverket, utan också på att regeringen inte bryr sig om frågan. Det är oacceptabelt att det stöd som många lantbrukare behöver för att driva verksamheten med hopp om någon som helst lönsamhet blir flera år försenat. Inte ens under en förödande torka slås regeringen av tanken att IT-systemet måste bli klart omedelbart så att alla pengar kan betalas ut.

Att driva jordbruk i Sverige är förenat med en lång rad regler och svårigheter som i många fall är onödigt stränga. Den planerade skattehöjningen på lantbruksdiesel 2019 gör det än värre. Jordbruksstödet gör det möjligt att trots stränga regler bedriva verksamheten i mindre skala, vilket de flesta, inte minst politiker, uppskattar. Stöd som betalas ut alldeles för sent och skuldsätter många lantbrukare driver i stället utvecklingen mot storskaligt och mer industrialiserat lantbruk.

En skandal som har dragits i långbänk är Jordbruksverkets utbetalningar av EU-stöd till lantbrukare, som blivit rejält försenade. Detta på grund av att myndighetens datasystem varit under ombyggnad sedan 2015, då nya stödprogram infördes. En del av pengarna når mottagarna, men det är sällsynt att hela beloppet kommer ut inom en rimlig tid. Och förseningen handlar om år, inte månader. I dagsläget har en halv miljard kronor i stöd för de tre senaste åren fortfarande inte har betalats ut.

Sent utbetalade stöd är allvarligt i vanliga fall, och årets torra sommar har gjort det hela än värre för lantbrukare som räknat med att kunna använda EU-stödet. Vissa har i stället behövt ta lån för att täcka utgifter. Ändå fortsätter Jordbruksverket att lova utbetalningar i tid. Det är inte seriöst.

Att ombyggnad av ett datasystem kan ställa till problem känner de flesta till. Men när de är så här omfattande, och orsakar så stora förseningar, borde mesta möjliga resurser läggas på att få systemet att fungera. Centerpartiet har visat viss politisk vilja att åtgärda problemet och föreslagit 90 miljoner kronor extra till Jordbruksverket i år för att få ordning på datasystemet och utbetalningarna. Det är dock något som hade behövts redan 2015, då bekymren började. Ansvaret ligger dock inte på Centern utan på regeringen.

Innan årets ihållande torka var många lantbrukare ekonomiskt utsatta på grund av försenade EU-stöd. Regeringens krispaket på 1,2 miljarder kronor var på så vis än mer välbehövligt, men krispaket ska inte behövas på grund av att myndigheter inte utför sina uppdrag. Att en del av krispaketet handlar om att betala ut EU-stöd i förskott visar på det absurda i situatonen. En mer än välbehövlig krisåtgärd hade därför varit att se till att det försenade EU-stödet till slut betalades ut.

Att stödet till lantbrukare ständigt försenas visar inte bara på bristande prioriteringar från Jordbruksverket, utan också på att regeringen inte bryr sig om frågan. Det är oacceptabelt att det stöd som många lantbrukare behöver för att driva verksamheten med hopp om någon som helst lönsamhet blir flera år försenat. Inte ens under en förödande torka slås regeringen av tanken att IT-systemet måste bli klart omedelbart så att alla pengar kan betalas ut.

Att driva jordbruk i Sverige är förenat med en lång rad regler och svårigheter som i många fall är onödigt stränga. Den planerade skattehöjningen på lantbruksdiesel 2019 gör det än värre. Jordbruksstödet gör det möjligt att trots stränga regler bedriva verksamheten i mindre skala, vilket de flesta, inte minst politiker, uppskattar. Stöd som betalas ut alldeles för sent och skuldsätter många lantbrukare driver i stället utvecklingen mot storskaligt och mer industrialiserat lantbruk.

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga samt publicera kommentar i papperstidningen.