2018-08-03 06:00

2018-08-03 06:00

Nödvändigt nytt luftvärn

LEDARE

I går beslöt regeringen på sitt sammanträde att Sverige skall införskaffa det amerikanska luftvärnssystemet Patriot. Det blir en stor förmågehöjning för den svenska försvarsmakten, men regeringen duckade samtidigt när det gällde finansieringen. Det blir nu upp till nästa regering att se till att Patriot inte blir en gökunge i försvaret.

Det är inte så mycket bevänt med den svenska luftvärnsförmågan, som bygger på det 50 år gamla Hawksystemet och våra Gripenplan. Det är fullkomligt otillräckligt i dag när det finns ballistiska kort- och medeldistansrobotar, till exempel ryska Iskander som finns utplacerad i S:t Petersburgs-området och Kaliningradenklaven. Patriot är ett beprövat medel att mota sådana hot.

Ändå har det rests frågetecken kring Patriot, framför allt på grund av kostnaden. I inledningsskedet handlar det om 10 miljarder kronor, men slutnotan, inklusive själva luftvärnsrobotarna, kommer att landa på bortåt 25 miljarder, lite beroende på dollarkursens utveckling framöver. Det är oerhört mycket pengar och om inte försvarsmakten får extra anslag så kommer det garanterat att gröpa ur en redan underfinansierad försvarsbudget. Det betyder mindre pengar till övningar, utrustning och soldater.

Det tog också Liberalerna och Kristdemokraterna fasta på när de under försvarsutskottets extrainkallade möte i onsdags ville skjuta på beslutet tills man löst finansieringen. Det är en förståelig ståndpunkt, men de fick inte med sig Moderaterna och Centern, och därmed var den så kallade försvarsgruppen enig och regeringen kunde fatta sitt beslut.

Istället så kommer finansieringsfrågan att hamna på nästa regerings bord, och då kommer pressen på den att vara stor att skjuta till de extra miljarder som krävs. Samtliga allianspartier har ju utlovat kraftigt ökade försvarsanslag, och sannolikheten för en borgerlig statsminister efter valet är stor. Att skjuta på beslutet var svårt också av en annan anledning. Den amerikanska offerten går nämligen ut den 10 augusti, och skulle man förhandla fram en ny offert senare kunde den mycket väl ha blivit dyrare.

Det är dock lätt att förstå oron hos kritikerna. Det har funnits många bra men dyra system inom försvaret som slukat pengar på bekostnad av de mer vardagliga uppgifterna. Men det måste det bli slut på nu. Överbefälhavaren har själv krävt 18 miljarder extra de kommande tre åren bara för att uppfylla redan fattade beslut. Lägg till det Patriot, nästa generation Gripen, mobila artillerisystemet Archer och det nya A26-ubåtarna.

Allt detta behövs, men smakar det så kostar det också. Därför måste Sverige snabbt växla upp så att vi når en försvarsbudget på 2 procent av BNP. Innan dess borde man följa rådet från den moderate Europaparlamentarikern Gunnar Hökmark (DN Debatt 16/7) och göra en omedelbar engångsfinansiering om 40 miljarder till försvaret. Då skulle man snabbt göra en återhämtning och komma i kapp när det gäller materielförnyelse. Det låter som mycket pengar, men utslaget på de gångna årens kroniska underfinansiering så blir det egentligen inte särskilt mycket.

Det är inte så mycket bevänt med den svenska luftvärnsförmågan, som bygger på det 50 år gamla Hawksystemet och våra Gripenplan. Det är fullkomligt otillräckligt i dag när det finns ballistiska kort- och medeldistansrobotar, till exempel ryska Iskander som finns utplacerad i S:t Petersburgs-området och Kaliningradenklaven. Patriot är ett beprövat medel att mota sådana hot.

Ändå har det rests frågetecken kring Patriot, framför allt på grund av kostnaden. I inledningsskedet handlar det om 10 miljarder kronor, men slutnotan, inklusive själva luftvärnsrobotarna, kommer att landa på bortåt 25 miljarder, lite beroende på dollarkursens utveckling framöver. Det är oerhört mycket pengar och om inte försvarsmakten får extra anslag så kommer det garanterat att gröpa ur en redan underfinansierad försvarsbudget. Det betyder mindre pengar till övningar, utrustning och soldater.

Det tog också Liberalerna och Kristdemokraterna fasta på när de under försvarsutskottets extrainkallade möte i onsdags ville skjuta på beslutet tills man löst finansieringen. Det är en förståelig ståndpunkt, men de fick inte med sig Moderaterna och Centern, och därmed var den så kallade försvarsgruppen enig och regeringen kunde fatta sitt beslut.

Istället så kommer finansieringsfrågan att hamna på nästa regerings bord, och då kommer pressen på den att vara stor att skjuta till de extra miljarder som krävs. Samtliga allianspartier har ju utlovat kraftigt ökade försvarsanslag, och sannolikheten för en borgerlig statsminister efter valet är stor. Att skjuta på beslutet var svårt också av en annan anledning. Den amerikanska offerten går nämligen ut den 10 augusti, och skulle man förhandla fram en ny offert senare kunde den mycket väl ha blivit dyrare.

Det är dock lätt att förstå oron hos kritikerna. Det har funnits många bra men dyra system inom försvaret som slukat pengar på bekostnad av de mer vardagliga uppgifterna. Men det måste det bli slut på nu. Överbefälhavaren har själv krävt 18 miljarder extra de kommande tre åren bara för att uppfylla redan fattade beslut. Lägg till det Patriot, nästa generation Gripen, mobila artillerisystemet Archer och det nya A26-ubåtarna.

Allt detta behövs, men smakar det så kostar det också. Därför måste Sverige snabbt växla upp så att vi når en försvarsbudget på 2 procent av BNP. Innan dess borde man följa rådet från den moderate Europaparlamentarikern Gunnar Hökmark (DN Debatt 16/7) och göra en omedelbar engångsfinansiering om 40 miljarder till försvaret. Då skulle man snabbt göra en återhämtning och komma i kapp när det gäller materielförnyelse. Det låter som mycket pengar, men utslaget på de gångna årens kroniska underfinansiering så blir det egentligen inte särskilt mycket.

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga samt publicera kommentar i papperstidningen.