2018-07-31 06:00

2018-07-31 06:00

Krisstödet räcker inte

LEDARE

När Sveriges bönder går på knäna i den rådande torkan så är det inte mer än rätt att de får särskilt stöd för att överleva. Men regeringens krispaket, som presenterades i går, är dessvärre otillräckligt. Det måste göras mer för att trygga att de öppna landskapen inte bara blir torra landskap.

Det extremt torra och varma vädret har inte bara resulterat i flera omfattande bränder i skog och mark. Det har också ställt till det ordentligt för lantbruket. Med få och magra skördar blir det foderbrist för djuren, och det har tvingat fram nödslakt av boskap. Men det har i sin tur lett till långa köer till slakterierna som inte förmår ta emot så många djur. Många jordbruk står inför stora ekonomiska svårigheter.

Att regeringen var på gång med ett krisstödspaket var väntat, men det når tyvärr inte hela vägen fram. 1,2 miljarder kronor skall man nu satsa för att hjälpa bönderna. En normal mjölkgård kommer att kunna få 60 000 kronor i stöd, enligt landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S). Detta för att bönderna skall kunna köpa grovfoder till djuren. Slakteriavgiften skall också sänkas med 60 miljoner kronor, och man skall också undersöka möjligheten att kunna betala ut EU-stöd på 250 miljoner i förskott.

Det är inget fel på dessa åtgärder, men de är helt otillräckliga, och förhoppningsvis inser regeringen också det och återkommer med nya åtgärder. Visst är det akuta insatser som måste göras nu, men det går inte att bortse från de mer långsiktigt ogynnsamma villkor som svenska bönder lever under. Ta bara en sådan sak som att regeringen med vett och vilja tänker höja skatten på jordbruksdiesel från och med årsskiftet. Enligt Moderaternas Maria Malmer Stenergard kommer gårdagens krispaket att till stor del ätas upp av denna orimliga skattehöjning.

Moderaterna kom själva med ett antal kloka förslag till ett krisstödspaket i förra veckan. Istället för att höja dieselskatten för bönderna vill de tvärtom sänka den, dessutom retroaktivt för inköp gjorde under andra halvåret 2018. Partiet föreslår också jordbrukssektorns momsinbetalningar under hösten får skjutas upp. Även Centern vill sänka dieselskatten och dessutom sänka arbetsgivaravgifterna för jordbruket. Men eftersom de här förslagen handlar om skatter så är väl inte Socialdemokraterna särskilt pigga på det, ens i en nödsituation.

Vidare finns det fler saker man kan göra för att underlätta för jordbruket, som till exempel att minska kravet på halm i grisstallar så att den kan användas som foder istället, ett annat moderatförslag. Liksom att underlätta för användning av skogs- och standbete.

Tråkigt nog så ser det ut som att det blir svårt att få medel från EU:s krisfond. Här missade regeringen en chans att trycka på när landsbygdsministern tidigare i sommar var nere i Bryssel för att förhandla om det. Han gav sig alldeles för enkelt och kom hem tomhänt. Det är just för sådana här saker som EU har en krisfond, och stödet för EU-samarbetet lär ju inte bli bättre av om vi inte får använda den. Då får Sverige i så fall inrätta en egen.

Det värt också att påpeka att det inte bara är djuruppfödningen som lider av torkan. Framöver lär det behövas krispaket också för andra än nötköttsproducenter. Sedan har vi de skogsägare som förlorat stora värden till följd av bränderna. De borde också ersättas på något sätt.

Det extremt torra och varma vädret har inte bara resulterat i flera omfattande bränder i skog och mark. Det har också ställt till det ordentligt för lantbruket. Med få och magra skördar blir det foderbrist för djuren, och det har tvingat fram nödslakt av boskap. Men det har i sin tur lett till långa köer till slakterierna som inte förmår ta emot så många djur. Många jordbruk står inför stora ekonomiska svårigheter.

Att regeringen var på gång med ett krisstödspaket var väntat, men det når tyvärr inte hela vägen fram. 1,2 miljarder kronor skall man nu satsa för att hjälpa bönderna. En normal mjölkgård kommer att kunna få 60 000 kronor i stöd, enligt landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S). Detta för att bönderna skall kunna köpa grovfoder till djuren. Slakteriavgiften skall också sänkas med 60 miljoner kronor, och man skall också undersöka möjligheten att kunna betala ut EU-stöd på 250 miljoner i förskott.

Det är inget fel på dessa åtgärder, men de är helt otillräckliga, och förhoppningsvis inser regeringen också det och återkommer med nya åtgärder. Visst är det akuta insatser som måste göras nu, men det går inte att bortse från de mer långsiktigt ogynnsamma villkor som svenska bönder lever under. Ta bara en sådan sak som att regeringen med vett och vilja tänker höja skatten på jordbruksdiesel från och med årsskiftet. Enligt Moderaternas Maria Malmer Stenergard kommer gårdagens krispaket att till stor del ätas upp av denna orimliga skattehöjning.

Moderaterna kom själva med ett antal kloka förslag till ett krisstödspaket i förra veckan. Istället för att höja dieselskatten för bönderna vill de tvärtom sänka den, dessutom retroaktivt för inköp gjorde under andra halvåret 2018. Partiet föreslår också jordbrukssektorns momsinbetalningar under hösten får skjutas upp. Även Centern vill sänka dieselskatten och dessutom sänka arbetsgivaravgifterna för jordbruket. Men eftersom de här förslagen handlar om skatter så är väl inte Socialdemokraterna särskilt pigga på det, ens i en nödsituation.

Vidare finns det fler saker man kan göra för att underlätta för jordbruket, som till exempel att minska kravet på halm i grisstallar så att den kan användas som foder istället, ett annat moderatförslag. Liksom att underlätta för användning av skogs- och standbete.

Tråkigt nog så ser det ut som att det blir svårt att få medel från EU:s krisfond. Här missade regeringen en chans att trycka på när landsbygdsministern tidigare i sommar var nere i Bryssel för att förhandla om det. Han gav sig alldeles för enkelt och kom hem tomhänt. Det är just för sådana här saker som EU har en krisfond, och stödet för EU-samarbetet lär ju inte bli bättre av om vi inte får använda den. Då får Sverige i så fall inrätta en egen.

Det värt också att påpeka att det inte bara är djuruppfödningen som lider av torkan. Framöver lär det behövas krispaket också för andra än nötköttsproducenter. Sedan har vi de skogsägare som förlorat stora värden till följd av bränderna. De borde också ersättas på något sätt.

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga samt publicera kommentar i papperstidningen.