2018-06-28 06:00

2018-06-28 06:00

Miljardregn utan framgång

LEDARE

425 miljoner kronor ska i år delas ut till kommuner som regeringen bedömer har det särskilt svårt med integrationen. Bland kommunerna som kan ansöka om att få bidrag märks, utöver storstäderna, Filipstad, Örebro och Uppsala.

Bakgrunden är att Statsminister Stefan Löfven under Järvaveckan förkunnat att inga utsatta områden ska finnas. För att uppnå det lovar nu regeringen att fördela upp till 2,2 miljarder kronor per år fram till 2028 till olika kommunala integrationsprojekt. I likhet med andra löften S ger i valrörelser är satsningen utspridd över långa perioder med flera val emellan. Pengarna finns egentligen inte ännu.

Kommunerna avgör själva hur pengarna ska spenderas. Det enda kravet är att det ska syfta till att minska klyftorna och öka integrationen. Erfarenheter av kommunala integrationsprojekt pekar dock på att detta kommer att bli ytterligare ett misslyckande att lägga till handlingarna. Exempelvis nämnde socialdemokratiska kommunstyrelseordföranden i Botkyrka att de vill ge en påse frukt till skolbarn på morgonen. En kamelfarm i Angered som kostade miljoner men som föga bidrog till integration är ett annat exempel på tidigare insatser.

Det finns en uppsjö av mindre uppmärksammade men lika tvivelaktiga projekt där kommunpolitiker trott att stöket försvinner om man så bara betalar en ny fritidsgård.

Pengarullningen vittnar om en socialdemokrati i otakt med väljarna.

Enligt en färsk undersökning från Novus är invandring den näst viktigaste frågan för väljarna, och fortsätter att öka i betydelse. Hela 36 procent av väljarna anser dessutom att Sverigedemokraterna har bäst invandringspolitik, att jämföra med Socialdemokraternas 14. Även bland utrikesfödda växer stödet för SD. Vilket inte är så underligt, givet att det är de som ofta bor i utanförskapsområden och råkar mest illa ut av den misslyckade integrationspolitik.

Svenska befolkningen vill se en lösning på de uppenbart stora problem vi har. I Sverige framträder allt tydligare effekterna av den misslyckade integrationen genom minskad social tillit, ett ökat antisocialt beteende och ett stort antal utanförskapsområden – områden som polis och räddningstjänst endast har begränsat tillträde till – med ökande grov kriminalitet.

Men utvecklingen går att vända. Det finns positiva exempel. Närpolischefen i Knivsta och Uppsala Jale Poljarevius har lett lokalpolisens hårda och framgångsrika kamp mot de organiserade ligorna i Uppsalaområdet. Bland annat genom det självklara: att gripa gängmedlemmar och beslagta deras vapen.

För att kopiera detta framgångsexempel behövs det dock tydligt ledarskap och satsningar just på trygghet. Inte miljardregn på diffusa integrationsprojekt. Det som behövs är satsningar på trygghet, en fungerande skola och åtgärder som får invandrare att lära sig svenska och skaffa sig ett jobb. En starkare koppling mellan bidrag och egen ansträngning likaså. Det Löfvens regering presenterar är motsatsen, mer snack och mindre verkstad.

Hugo Selling / SNB

Bakgrunden är att Statsminister Stefan Löfven under Järvaveckan förkunnat att inga utsatta områden ska finnas. För att uppnå det lovar nu regeringen att fördela upp till 2,2 miljarder kronor per år fram till 2028 till olika kommunala integrationsprojekt. I likhet med andra löften S ger i valrörelser är satsningen utspridd över långa perioder med flera val emellan. Pengarna finns egentligen inte ännu.

Kommunerna avgör själva hur pengarna ska spenderas. Det enda kravet är att det ska syfta till att minska klyftorna och öka integrationen. Erfarenheter av kommunala integrationsprojekt pekar dock på att detta kommer att bli ytterligare ett misslyckande att lägga till handlingarna. Exempelvis nämnde socialdemokratiska kommunstyrelseordföranden i Botkyrka att de vill ge en påse frukt till skolbarn på morgonen. En kamelfarm i Angered som kostade miljoner men som föga bidrog till integration är ett annat exempel på tidigare insatser.

Det finns en uppsjö av mindre uppmärksammade men lika tvivelaktiga projekt där kommunpolitiker trott att stöket försvinner om man så bara betalar en ny fritidsgård.

Pengarullningen vittnar om en socialdemokrati i otakt med väljarna.

Enligt en färsk undersökning från Novus är invandring den näst viktigaste frågan för väljarna, och fortsätter att öka i betydelse. Hela 36 procent av väljarna anser dessutom att Sverigedemokraterna har bäst invandringspolitik, att jämföra med Socialdemokraternas 14. Även bland utrikesfödda växer stödet för SD. Vilket inte är så underligt, givet att det är de som ofta bor i utanförskapsområden och råkar mest illa ut av den misslyckade integrationspolitik.

Svenska befolkningen vill se en lösning på de uppenbart stora problem vi har. I Sverige framträder allt tydligare effekterna av den misslyckade integrationen genom minskad social tillit, ett ökat antisocialt beteende och ett stort antal utanförskapsområden – områden som polis och räddningstjänst endast har begränsat tillträde till – med ökande grov kriminalitet.

Men utvecklingen går att vända. Det finns positiva exempel. Närpolischefen i Knivsta och Uppsala Jale Poljarevius har lett lokalpolisens hårda och framgångsrika kamp mot de organiserade ligorna i Uppsalaområdet. Bland annat genom det självklara: att gripa gängmedlemmar och beslagta deras vapen.

För att kopiera detta framgångsexempel behövs det dock tydligt ledarskap och satsningar just på trygghet. Inte miljardregn på diffusa integrationsprojekt. Det som behövs är satsningar på trygghet, en fungerande skola och åtgärder som får invandrare att lära sig svenska och skaffa sig ett jobb. En starkare koppling mellan bidrag och egen ansträngning likaså. Det Löfvens regering presenterar är motsatsen, mer snack och mindre verkstad.

Hugo Selling / SNB

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga samt publicera kommentar i papperstidningen.