2018-06-27 06:00

2018-06-27 06:00

Väktare kan inte ersätta poliser

LEDARE

Sverige har brist på poliser. Sju av tio poliser funderar på att sluta, visar en enkät av Polisförbundet. Var femte letar dessutom aktivt nytt jobb. Detta samtidigt som den upplevda otryggheten i Sverige ökar. Många kommuner försöker tappert lösa problemen genom att anställa fler väktare. Utvecklingen är förståelig men kommer inte att hålla i längden. Sverige bör tillåta kommunerna att själva anställa poliser.

Centralt för varje fungerande stat är att medborgarna kan lita på att ordningsmakten finns när man behöver den - att polispatrullen är ett telefonsamtal bort men också att ingripanden och förundersökningar är professionella. Poliser åtnjuter en helt annan auktoritet när det kommer till att upprätthålla ordning än väktare. Samtidigt som väktarna fyller en viktig roll som komplement till ordningsmakten, kan de aldrig ersätta den. Utbildningen är betydligt kortare och den offentliga insynen mer begränsad.

Den ökade förekomsten av väktare leder givetvis till ökade kostnader för kommunerna. Dagens Samhälle kunde i slutet på förra året visa att kommunernas kostnader för väktare uppgick till kring en miljard kronor. Det är en ökning med 50 procent sedan 2014. Detta riskerar på sikt att bli en ohanterlig kostnad för många kommuner i Sverige.

Hur man än vänder och vrider på saken måste det till fler poliser. Nya och fler betonggrisar för att hindra terrordåd är en bra lösning vid platser med många fotgängare. Sveriges trygghet måste dock ytterst garanteras av människor och detta för med sig personalkostnader. Här måste organiseringen av polisen tänkas om och nya lösningar inte blockeras.

Staten har idag monopol på att anställa poliser. Detta krånglar till det ordentligt för många kommuner. Som Krister Thellin räknade på i en rapport från Timbro (2016) bör även ett kommunalt polissystem bli billigare även om lönerna var de samma. I det exempel han räknar på, Landskrona kommun, skulle kostnaderna uppgå till cirka fyra procent att kommunens budget. Samtidigt som synergieffekter med socialtjänst och volontärer och färre väktare skulle minska kostnaderna ytterligare. Han landar därför i att kommunerna inte bör ha något krav att anställa poliser, men att detta bör vara möjligt om de så önskar.

Parallella polisorganisationer är långtifrån ett problem. Till skillnad från de flesta andra europeiska länder har Sverige bara en statlig polisorganisation. Ett av förslagen inför polisens omorganisering var att införa kommunala poliser, men det förpassades till papperskorgen. Detta trots att kommunala polislösningar fungerar bra i andra länder, och borde kunna tillämpas även här.

Ska förtroendet stärkas för polisen är det av största vikt att polisen också förblir synlig ute i alla landets kommuner. Med kommunala poliser ökar möjligheten att man känner en polis i sin närhet.

Centralt för varje fungerande stat är att medborgarna kan lita på att ordningsmakten finns när man behöver den - att polispatrullen är ett telefonsamtal bort men också att ingripanden och förundersökningar är professionella. Poliser åtnjuter en helt annan auktoritet när det kommer till att upprätthålla ordning än väktare. Samtidigt som väktarna fyller en viktig roll som komplement till ordningsmakten, kan de aldrig ersätta den. Utbildningen är betydligt kortare och den offentliga insynen mer begränsad.

Den ökade förekomsten av väktare leder givetvis till ökade kostnader för kommunerna. Dagens Samhälle kunde i slutet på förra året visa att kommunernas kostnader för väktare uppgick till kring en miljard kronor. Det är en ökning med 50 procent sedan 2014. Detta riskerar på sikt att bli en ohanterlig kostnad för många kommuner i Sverige.

Hur man än vänder och vrider på saken måste det till fler poliser. Nya och fler betonggrisar för att hindra terrordåd är en bra lösning vid platser med många fotgängare. Sveriges trygghet måste dock ytterst garanteras av människor och detta för med sig personalkostnader. Här måste organiseringen av polisen tänkas om och nya lösningar inte blockeras.

Staten har idag monopol på att anställa poliser. Detta krånglar till det ordentligt för många kommuner. Som Krister Thellin räknade på i en rapport från Timbro (2016) bör även ett kommunalt polissystem bli billigare även om lönerna var de samma. I det exempel han räknar på, Landskrona kommun, skulle kostnaderna uppgå till cirka fyra procent att kommunens budget. Samtidigt som synergieffekter med socialtjänst och volontärer och färre väktare skulle minska kostnaderna ytterligare. Han landar därför i att kommunerna inte bör ha något krav att anställa poliser, men att detta bör vara möjligt om de så önskar.

Parallella polisorganisationer är långtifrån ett problem. Till skillnad från de flesta andra europeiska länder har Sverige bara en statlig polisorganisation. Ett av förslagen inför polisens omorganisering var att införa kommunala poliser, men det förpassades till papperskorgen. Detta trots att kommunala polislösningar fungerar bra i andra länder, och borde kunna tillämpas även här.

Ska förtroendet stärkas för polisen är det av största vikt att polisen också förblir synlig ute i alla landets kommuner. Med kommunala poliser ökar möjligheten att man känner en polis i sin närhet.

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga samt publicera kommentar i papperstidningen.