2018-06-05 06:00

2018-06-05 06:00

Ofullständigt om väg och järnväg

ANDRALEDARE

Den största satsningen i modern tid, skryter infrastrukturministern Tomas Eneroth (S) om den nationella infrastrukturplanen. Det låter ju bra men det är en högst ofärdig plan som inte heller tar hänsyn till flera stora behov.

För åren 2018-2029 vill regeringen spendera 700 miljarder kronor på vägar, järnvägar, sjöfart och andra transporter. Tilldelningen till Värmland blir dock blygsam, bara runt miljarden. Man kan förvisso också räkna in de nya slussarna i Trollhättan för 3,2 miljarder, men det blir ändå inte så mycket. Vi får väl glädja oss åt det lilla.

Nu är nya slussar oerhört välkomna och Vänersjöfarten, som under lång tid levt i stor ovisshet, kan andas ut. Framtiden för de viktiga sjötransporterna på Vänern är tryggade. Det känns dock lite fantasilöst att man inte ens diskuterat möjligheterna till en helt ny kanal mellan Vänersborg och Trollhättan, och alternativa finansieringsmodeller. Men slussarna i Trollhättan behövs förstås också.

Järnvägen i Värmland är även den satt på undantag. Sträckan Stockholm-Oslo har hamnat på den så kallade bristlistan, men inga pengar sätts av. Bara om det sker förändringar så kan det bli aktuellt. Lobbyarbetet får fortsätta för att få med regeringarna på båda sidor gränsen, och varför inte externa finansiärer också. Nu får vi nöja oss med ytterligare mötesstationer på Värmlandsbanan och spårbyten på Fryksdalsbanan.

E45 i Värmland och Dalsland får förstärkningar, men inte den olycksdrabbade E18-sträckan mellan Töcksfors och Valnäs. Överhuvudtaget är det alldeles för klent med vägsatsningar, särskilt när det gäller underhållsbiten, i den nationella planen. Men vad annat är att vänta när det är Miljöpartiet som är med och håller i taktpinnen.

Fast då kunde man förväntat sig lite mer seriösa satsningar på järnvägen. Nu har regeringen av valtaktiska skäl pytsat ut lite här och lite där. Ena dagen är det ny järnväg mellan Borås och Göteborg och andra dagen är det Norrbotniabanan mellan Umeå och Skellefteå. Detta samtidigt som Sverige återkommande drabbas av tågkaos för att det är för varmt eller för kallt, det blir signalfel eller kontaktledningar rivs ned.

Den allra största elefanten i rummet berörs inte alls – frågan om det skall bli höghastighetståg eller ej. De rödgröna driver på och vill komma överens med alliansen, helst innan midsommar, men lite har hänt. Det handlar om svindlande summor så det är inget att ta lättvindigt på. Särskilda höghastighetsjärnvägar skulle äta upp alla infrastruktursatsningar inom överskådlig tid, och de planerna måste alliansen stoppa. Då skulle man kunna satsa mer på drift- och underhåll av befintliga spår, och till och med kunna bygga nya, vanliga spår, exempelvis mellan Stockholm och Oslo.

Vi får hoppas på en ny regering och en ny riksdagsmajoritet som förmår göra en mer fullständig och framåtblickande nationell infrastrukturplan.

För åren 2018-2029 vill regeringen spendera 700 miljarder kronor på vägar, järnvägar, sjöfart och andra transporter. Tilldelningen till Värmland blir dock blygsam, bara runt miljarden. Man kan förvisso också räkna in de nya slussarna i Trollhättan för 3,2 miljarder, men det blir ändå inte så mycket. Vi får väl glädja oss åt det lilla.

Nu är nya slussar oerhört välkomna och Vänersjöfarten, som under lång tid levt i stor ovisshet, kan andas ut. Framtiden för de viktiga sjötransporterna på Vänern är tryggade. Det känns dock lite fantasilöst att man inte ens diskuterat möjligheterna till en helt ny kanal mellan Vänersborg och Trollhättan, och alternativa finansieringsmodeller. Men slussarna i Trollhättan behövs förstås också.

Järnvägen i Värmland är även den satt på undantag. Sträckan Stockholm-Oslo har hamnat på den så kallade bristlistan, men inga pengar sätts av. Bara om det sker förändringar så kan det bli aktuellt. Lobbyarbetet får fortsätta för att få med regeringarna på båda sidor gränsen, och varför inte externa finansiärer också. Nu får vi nöja oss med ytterligare mötesstationer på Värmlandsbanan och spårbyten på Fryksdalsbanan.

E45 i Värmland och Dalsland får förstärkningar, men inte den olycksdrabbade E18-sträckan mellan Töcksfors och Valnäs. Överhuvudtaget är det alldeles för klent med vägsatsningar, särskilt när det gäller underhållsbiten, i den nationella planen. Men vad annat är att vänta när det är Miljöpartiet som är med och håller i taktpinnen.

Fast då kunde man förväntat sig lite mer seriösa satsningar på järnvägen. Nu har regeringen av valtaktiska skäl pytsat ut lite här och lite där. Ena dagen är det ny järnväg mellan Borås och Göteborg och andra dagen är det Norrbotniabanan mellan Umeå och Skellefteå. Detta samtidigt som Sverige återkommande drabbas av tågkaos för att det är för varmt eller för kallt, det blir signalfel eller kontaktledningar rivs ned.

Den allra största elefanten i rummet berörs inte alls – frågan om det skall bli höghastighetståg eller ej. De rödgröna driver på och vill komma överens med alliansen, helst innan midsommar, men lite har hänt. Det handlar om svindlande summor så det är inget att ta lättvindigt på. Särskilda höghastighetsjärnvägar skulle äta upp alla infrastruktursatsningar inom överskådlig tid, och de planerna måste alliansen stoppa. Då skulle man kunna satsa mer på drift- och underhåll av befintliga spår, och till och med kunna bygga nya, vanliga spår, exempelvis mellan Stockholm och Oslo.

Vi får hoppas på en ny regering och en ny riksdagsmajoritet som förmår göra en mer fullständig och framåtblickande nationell infrastrukturplan.

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga samt publicera kommentar i papperstidningen.