2018-06-04 06:00

2018-06-04 06:00

Krisinsikt behövs på alla nivåer

LEDARE

Viktig information till Sveriges invånare, står det tryckt på broschyren ”Om krisen eller kriget kommer” från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. En broschyr som nu når alla landets hushåll med posten.

I utskicket är det raka besked: ”Om Sverige blir angripet av ett annat land kommer vi aldrig att ge upp.” Broschyren kan ses som ett sätt för regeringen och myndigheterna att uppmärksamma allmänheten på att ett allvarligt krisläge verkligen kan inträffa. De större militärövningarna under det senaste året förmedlar samma budskap.

Men det är motsägelsefullt att allmänheten skall varnas för att en svår kris är möjlig samtidigt som regeringen inte agerar med samma insikt. I stället verkar Socialdemokraterna och Miljöpartiet, understödda av Vänsterpartiet, snarare ta steg som försämrar Sveriges möjligheter att klara en kris.

Statliga Svenska kraftnät har i sina framtidsscenarier varnat för att om vintern 2020-2021 blir ovanligt kall kan det uppstå ett allvarligt effektunderskott. I ett sådant läge kommer Sverige att vara beroende av en betydande mängd importerad el alternativt tvingas att stänga ner delar av elnätet (Second Opinion, 23/4). Och att Sverige – med stora vattenkraftstillgångar i norr och kärnkraft i söder – kan behöva stänga ner delar av elnätet om det inte går att importera el beror på politiska beslut.

Under den senaste mandatperioden höjde den rödgröna regeringen effektskatten, vilket tvingade fram nedläggningar av fyra kärnkraftsreaktorer. Stängningar som är slutgiltigt genomförda under 2020. Men hur går sämre nationell elförsörjning ihop med talet om att vara förberedd om krisen eller kriget kommer?

Som lök på laxen lär det inte heller finnas varken lök eller lax vid en allvarlig kris. ”Om Sverige blir avskuret från omvärlden skulle vi inte klara matförsörjningen någon längre tid”, varnade ordföranden för Lantbrukarnas riksförbund Palle Borgström i Dagens Nyheter (27/5). Det enda Sverige är självförsörjande på är mjöl, morötter och socker. Även den produktionen är dock sårbar. Svenskt jordbruk är beroende av importerade driv- och växtskyddsmedel. Tar dieseln slut är nästan all livsmedelsproduktion som kräver en traktor utslagen.

Dagens matproduktion är också beroende av några få anläggningar – vilket än mer ökar sårbarheten. Exempelvis finns det bara ett enda sockerbruk i landet, försvinner det går självförsörjningsgraden av socker ner till noll procent.

Vad är då den rödgröna regeringens svar på den bristande livsmedelsberedskapen? Jo, att vilja skära ner kraftigt på EU:s jordbruksstöd – som om de försvinner i närtid skulle leda till en massnedläggning av svenska jordbruk.

Vad som verkar behövas är inte en broschyr till den svenska allmänheten om hur en kris skall hanteras. I stället framstår det som än mer angeläget med ett utskick till statsråden. I broschyren till regeringen bör det framgå att el och mat är bra att ha om krisen eller kriget kommer.

I utskicket är det raka besked: ”Om Sverige blir angripet av ett annat land kommer vi aldrig att ge upp.” Broschyren kan ses som ett sätt för regeringen och myndigheterna att uppmärksamma allmänheten på att ett allvarligt krisläge verkligen kan inträffa. De större militärövningarna under det senaste året förmedlar samma budskap.

Men det är motsägelsefullt att allmänheten skall varnas för att en svår kris är möjlig samtidigt som regeringen inte agerar med samma insikt. I stället verkar Socialdemokraterna och Miljöpartiet, understödda av Vänsterpartiet, snarare ta steg som försämrar Sveriges möjligheter att klara en kris.

Statliga Svenska kraftnät har i sina framtidsscenarier varnat för att om vintern 2020-2021 blir ovanligt kall kan det uppstå ett allvarligt effektunderskott. I ett sådant läge kommer Sverige att vara beroende av en betydande mängd importerad el alternativt tvingas att stänga ner delar av elnätet (Second Opinion, 23/4). Och att Sverige – med stora vattenkraftstillgångar i norr och kärnkraft i söder – kan behöva stänga ner delar av elnätet om det inte går att importera el beror på politiska beslut.

Under den senaste mandatperioden höjde den rödgröna regeringen effektskatten, vilket tvingade fram nedläggningar av fyra kärnkraftsreaktorer. Stängningar som är slutgiltigt genomförda under 2020. Men hur går sämre nationell elförsörjning ihop med talet om att vara förberedd om krisen eller kriget kommer?

Som lök på laxen lär det inte heller finnas varken lök eller lax vid en allvarlig kris. ”Om Sverige blir avskuret från omvärlden skulle vi inte klara matförsörjningen någon längre tid”, varnade ordföranden för Lantbrukarnas riksförbund Palle Borgström i Dagens Nyheter (27/5). Det enda Sverige är självförsörjande på är mjöl, morötter och socker. Även den produktionen är dock sårbar. Svenskt jordbruk är beroende av importerade driv- och växtskyddsmedel. Tar dieseln slut är nästan all livsmedelsproduktion som kräver en traktor utslagen.

Dagens matproduktion är också beroende av några få anläggningar – vilket än mer ökar sårbarheten. Exempelvis finns det bara ett enda sockerbruk i landet, försvinner det går självförsörjningsgraden av socker ner till noll procent.

Vad är då den rödgröna regeringens svar på den bristande livsmedelsberedskapen? Jo, att vilja skära ner kraftigt på EU:s jordbruksstöd – som om de försvinner i närtid skulle leda till en massnedläggning av svenska jordbruk.

Vad som verkar behövas är inte en broschyr till den svenska allmänheten om hur en kris skall hanteras. I stället framstår det som än mer angeläget med ett utskick till statsråden. I broschyren till regeringen bör det framgå att el och mat är bra att ha om krisen eller kriget kommer.

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga samt publicera kommentar i papperstidningen.