2018-05-17 06:00

2018-05-17 06:00

Begränsa kungahuset

LEDARE

När Carl XVI Gustaf tillträdde som kung av Sverige rådde det en skriande brist på tronföljare. Genom icke godkända giftermål hade kretsen prinsar tunnats ut. I dag råder det omvända förhållandet, men ett flertal tronföljdsberättigade prinsar och prinsessor, vilket också kan bli ett problem.

Kung Carl XVI Gustaf och drottning Silvia har sju barnbarn, och det svenska kungahuset består nu av 15 personer, av vilka 11 har arvsrätt till tronen. I nästa generation lär skaran öka ytterligare. Detta torde inte vara en okänd konsekvens av att Sverige fick fullt kognatisk tronföljd, alltså att såväl kvinnor som män kan ärva tronen. Från en väldigt strikt manlig tronföljd fick vi motsatsen, och antalet prinsar och prinsessor har snabbt stigit.

Redan då kunde det förutspås vad det skulle leda till inom bara någon generation eller två. Med så många kungliga högheter skulle Sverige få en ny sorts bördsöverklass som på sikt riskerar att underminera legitimiteten och förtroendet för kungahuset och monarkin. Detta har nu en majoritet av partierna (utom V och SD) i riksdagens konstitutionsutskott tagit fasta på när de, i en debattartikel i Svenska Dagbladet i går, föreslår att kretsen kungliga personer som förväntas utföra officiella uppdrag, och som finansieras med apanaget i statsbudgeten, avgränsas.

I andra monarkier finns liknande regler. I till exempel Storbritannien så är man prins och kunglig höghet i två generationer efter en regerande monark. Således är till exempel drottning Elizabeths kusin Richard prins i egenskap av att vara barnbarn till George V. Men Richards son Alexander har ingen prinstitel (han kommer dock att ärva faders hertigdöme Gloucester). Skulle vi komma att tillämpa motsvarande princip i Sverige skulle Carl Philips och Madeleines framtida barnbarn inte bli prinsar och prinsessor. Men givetvis kommer de att kvarstå i själva tronföljden.

Detta vore en klok avgränsning. Att låta de kungliga personer som har närmast till tronen också vara de som utför de officiella uppdragen och därmed också får del av apanaget är helt rimligt. Varje vän av monarkin borde välkomna detta då ett alldeles för stort kungahus undergräver medborgarnas respekt och förtroende om alla dessa högheter också skall finansieras av staten.

Partierna i konstitutionsutskottet är även eniga om en reformering av det statliga belöningssystemet, och vill återinföra ordensväsendet för svenska medborgare, och då återuppväcka de vilande Svärds- och Vasaordnarna. Det avskaffades i radikal övernit på 1970-talet och förutom medlemmar av kungahuset kan i dag bara utlänningar erhålla svensk orden, vilket är en märklig form av diskriminering. Det har genom åren varit rätt pinsamt att ledande svenska representanter enbart kunnat ikläda sig utländska dekorationer vid sammankomster som Nobelfestligheter och kungliga middagar.

Förr så bar aldrig ledande socialdemokrater ordnar av princip, men på senare tid har detta oskick luckrats upp. En av de som stolt bär sina är Björn von Sydow. Det är kanske ingen tillfällighet att han nu sitter som vice ordförande i KU och har tagit initiativet till detta återupprättande av en fin gammal tradition.

Kung Carl XVI Gustaf och drottning Silvia har sju barnbarn, och det svenska kungahuset består nu av 15 personer, av vilka 11 har arvsrätt till tronen. I nästa generation lär skaran öka ytterligare. Detta torde inte vara en okänd konsekvens av att Sverige fick fullt kognatisk tronföljd, alltså att såväl kvinnor som män kan ärva tronen. Från en väldigt strikt manlig tronföljd fick vi motsatsen, och antalet prinsar och prinsessor har snabbt stigit.

Redan då kunde det förutspås vad det skulle leda till inom bara någon generation eller två. Med så många kungliga högheter skulle Sverige få en ny sorts bördsöverklass som på sikt riskerar att underminera legitimiteten och förtroendet för kungahuset och monarkin. Detta har nu en majoritet av partierna (utom V och SD) i riksdagens konstitutionsutskott tagit fasta på när de, i en debattartikel i Svenska Dagbladet i går, föreslår att kretsen kungliga personer som förväntas utföra officiella uppdrag, och som finansieras med apanaget i statsbudgeten, avgränsas.

I andra monarkier finns liknande regler. I till exempel Storbritannien så är man prins och kunglig höghet i två generationer efter en regerande monark. Således är till exempel drottning Elizabeths kusin Richard prins i egenskap av att vara barnbarn till George V. Men Richards son Alexander har ingen prinstitel (han kommer dock att ärva faders hertigdöme Gloucester). Skulle vi komma att tillämpa motsvarande princip i Sverige skulle Carl Philips och Madeleines framtida barnbarn inte bli prinsar och prinsessor. Men givetvis kommer de att kvarstå i själva tronföljden.

Detta vore en klok avgränsning. Att låta de kungliga personer som har närmast till tronen också vara de som utför de officiella uppdragen och därmed också får del av apanaget är helt rimligt. Varje vän av monarkin borde välkomna detta då ett alldeles för stort kungahus undergräver medborgarnas respekt och förtroende om alla dessa högheter också skall finansieras av staten.

Partierna i konstitutionsutskottet är även eniga om en reformering av det statliga belöningssystemet, och vill återinföra ordensväsendet för svenska medborgare, och då återuppväcka de vilande Svärds- och Vasaordnarna. Det avskaffades i radikal övernit på 1970-talet och förutom medlemmar av kungahuset kan i dag bara utlänningar erhålla svensk orden, vilket är en märklig form av diskriminering. Det har genom åren varit rätt pinsamt att ledande svenska representanter enbart kunnat ikläda sig utländska dekorationer vid sammankomster som Nobelfestligheter och kungliga middagar.

Förr så bar aldrig ledande socialdemokrater ordnar av princip, men på senare tid har detta oskick luckrats upp. En av de som stolt bär sina är Björn von Sydow. Det är kanske ingen tillfällighet att han nu sitter som vice ordförande i KU och har tagit initiativet till detta återupprättande av en fin gammal tradition.

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga samt publicera kommentar i papperstidningen.