2018-05-14 06:00

2018-05-14 06:00

Vem vågar äga skog i dag?

LEDARE

Som skogsägare i Sverige riskerar man att förlora en tredjedel av egendomen utan ersättning. Det var det som hände Lennart Östlund, som äger skog i norra Västmanland, efter att länsstyrelsen bestämde sig för att omvandla en tredjedel av hans skogsareal, 22 hektar, till ett naturreservat. Till P4 Västmanland säger Östlund att det handlar om konfiskation från länsstyrelsen sida, eftersom han aldrig har velat sälja.

Men det tar inte slut där. Utöver att bli av med skogen riskerar Lennart Östlund att inte få betalt. För att han skall få ersättning krävs det att han skall ha avstått skogen ”frivilligt” genom ett avtal, vilket han inte har. Det betyder att Östlunds enda chans till ersättning i dagsläget är genom att stämma staten i mark- och miljödomstolen.

I realiteten är dessa ”frivilliga” avtal om att avsätta en del av skogen inte frivilliga. Skriver man inte på får man ingen ekonomisk ersättning. Den utpekade skogsarealen förlorar man i vilket fall som helst. Som markägare blir man bakbunden och den som inte vill avsätta sin skog har få andra val än att bita i det sura äpplet.

Statens allt mer accelererade jakt efter naturskyddsvärda områden att göra nyckelbiotoper eller naturreservat av inskränker allt fler skogsägares äganderätt. Konflikten mellan skogsägare och staten är inte unik för Västmanland utan kan ske varsomhelst i landet. Ofta handlar dispyterna om ersättningsnivåerna. I april uppmärksammades en konflikt mellan skogsägare i Västerbotten och statliga myndigheter då Skogsstyrelsen tillsammans med Naturvårdsverket hade föreslagit ett nytt ersättningssystem där skogsägarna skulle få betalt betydligt lägre summor än brukligt för avverkningsförbud.

Det råder ingen tvekan om att ekonomiska ersättningar hindrar staten från att skapa fler skyddade naturområden. Mårten Berglind, biolog i Västmanlands länsstyrelse, sade i ett radioinslag i januari att de gärna skulle vilja skydda mer skog men att det är en ekonomisk fråga. Med detta i åtanke är det ingen vild gissning att man från statens sida gärna betalar skogsägarna mindre om det är möjligt att göra det. Tydligast blev det när miljöminister Karolina Skog (MP) i en interpellationsdebatt i januari sa att det skulle bli för dyrt för staten att ersätta alla skogsägare för avverkningsförbud.

I dagsläget är det osäkert att vara skogsägare. Många lagar och regler är svåra att överblicka. Vid konflikter med staten finns få möjligheter att protestera och ersättningsnivåerna är inte alltid så självklara. Lennart Östlund, som är i 70-årsåldern, hade planer på att lämna över hela skogen till dottern. Skogen har varit i hans familjs ägo sedan mitten av 1600-talet. Men staten satte stopp för dessa planer. Vad som kommer att ske nu vet ingen.

Men det tar inte slut där. Utöver att bli av med skogen riskerar Lennart Östlund att inte få betalt. För att han skall få ersättning krävs det att han skall ha avstått skogen ”frivilligt” genom ett avtal, vilket han inte har. Det betyder att Östlunds enda chans till ersättning i dagsläget är genom att stämma staten i mark- och miljödomstolen.

I realiteten är dessa ”frivilliga” avtal om att avsätta en del av skogen inte frivilliga. Skriver man inte på får man ingen ekonomisk ersättning. Den utpekade skogsarealen förlorar man i vilket fall som helst. Som markägare blir man bakbunden och den som inte vill avsätta sin skog har få andra val än att bita i det sura äpplet.

Statens allt mer accelererade jakt efter naturskyddsvärda områden att göra nyckelbiotoper eller naturreservat av inskränker allt fler skogsägares äganderätt. Konflikten mellan skogsägare och staten är inte unik för Västmanland utan kan ske varsomhelst i landet. Ofta handlar dispyterna om ersättningsnivåerna. I april uppmärksammades en konflikt mellan skogsägare i Västerbotten och statliga myndigheter då Skogsstyrelsen tillsammans med Naturvårdsverket hade föreslagit ett nytt ersättningssystem där skogsägarna skulle få betalt betydligt lägre summor än brukligt för avverkningsförbud.

Det råder ingen tvekan om att ekonomiska ersättningar hindrar staten från att skapa fler skyddade naturområden. Mårten Berglind, biolog i Västmanlands länsstyrelse, sade i ett radioinslag i januari att de gärna skulle vilja skydda mer skog men att det är en ekonomisk fråga. Med detta i åtanke är det ingen vild gissning att man från statens sida gärna betalar skogsägarna mindre om det är möjligt att göra det. Tydligast blev det när miljöminister Karolina Skog (MP) i en interpellationsdebatt i januari sa att det skulle bli för dyrt för staten att ersätta alla skogsägare för avverkningsförbud.

I dagsläget är det osäkert att vara skogsägare. Många lagar och regler är svåra att överblicka. Vid konflikter med staten finns få möjligheter att protestera och ersättningsnivåerna är inte alltid så självklara. Lennart Östlund, som är i 70-årsåldern, hade planer på att lämna över hela skogen till dottern. Skogen har varit i hans familjs ägo sedan mitten av 1600-talet. Men staten satte stopp för dessa planer. Vad som kommer att ske nu vet ingen.

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga samt publicera kommentar i papperstidningen.