2018-05-12 06:00

2018-05-12 06:00

Tår på riksdagstand

LEDARE

Ett stort steg för människan, om än ett litet steg för mänskligheten, togs när allianspartierna nyligen enades i en kompromiss om gårdsförsäljning av alkohol och fick med sig Sverigedemokraterna. Nyligen röstade riksdagen, med 151 röster mot 140, för ett tillkännagivande om att regeringen borde verka för en lagstiftning som gör detta möjligt.

Kompromissen kan sammanfattas med att gårdsförsäljning skall tillåtas så länge Systembolagets monopol samtidigt kan bevaras. Centerpartiet och Moderaterna har varit för gårdsförsäljning av alkohol en längre tid. Det kan dock inte sägas om Kristdemokraterna och Liberalerna som har bjudit ett rätt hårdnackat motstånd. En av Alliansens styrkor är dock att den har en grundläggande vilja till produktiva kompromisser. Detta är i högsta grad en sådan.

Lars Hjälmered är Moderaternas näringspolitiska talesperson. För Svenska Nyhetsbyrån beskriver han gårdsförsäljning av alkohol som ”en jätteviktig reform för företag och jobb – i städer men också på landsbygden”. Det är en riktig beskrivning, även om den faktiskt inte gör reformen rättvisa fullt ut.

Den svenska dryckeskulturen har utvecklats med stormsteg. Det är länge sedan svensk ölkultur kunde beskrivas som ett enahanda hinkande av Pripps Blå. Och det är långt ifrån enbart en importfråga. Mikrobryggerier har etablerats över hela landet och berikat det svenska öldrickandet på ett sätt som ingen hade kunnat ana för tjugo år sedan. Det har skett i städerna, men kanske framförallt på många mindre orter runtom i landet. Därtill finns det numera även flera svenska producenter av vin och whisky.

Att möjliggöra för dessa företag att sälja sina produkter där de tillverkas borde vara självklart. Det är en ekonomiskt viktig fråga. Det är dyrt och krångligt både att få in sina produkter i Systembolagets sortiment och att ha dem kvar där. Att kunna sälja några flaskor till människor som kommer på exempelvis en ölprovning eller liknande aktivitet utgör inget som helst hot mot alkoholmonopolet men skulle erbjuda en välbehövd extra inkomstkälla, dessutom med lite bättre marginaler.

Att tillåta gårdsförsäljning är dock mer än en fråga om ekonomi, det handlar också om kultur. Det som alliansen lanserade som matlandet Sverige är faktiskt en sak att ta på allvar. Vår kulinariska driftighet har en kulturell betydelse som går långt bortom ettor och nollor. Och lika väl som vi skall ta vara på de småskaliga matproducenter som förgyller våra middagar och festbord skall vi givetvis även se till att bygdens bryggerier kan fortsätta att fylla våra glas. Låt oss inte bara äta utan också dricka lokalt.

Nu är tillkännagivanden vad de är, och regeringen kan och brukar ofta förhala dem. Icke desto mindre är det en välkommen viljeyttring och regeringen bör skyndsamt tillsätta en utredning för att se hur detta kan förverkligas.

Kompromissen kan sammanfattas med att gårdsförsäljning skall tillåtas så länge Systembolagets monopol samtidigt kan bevaras. Centerpartiet och Moderaterna har varit för gårdsförsäljning av alkohol en längre tid. Det kan dock inte sägas om Kristdemokraterna och Liberalerna som har bjudit ett rätt hårdnackat motstånd. En av Alliansens styrkor är dock att den har en grundläggande vilja till produktiva kompromisser. Detta är i högsta grad en sådan.

Lars Hjälmered är Moderaternas näringspolitiska talesperson. För Svenska Nyhetsbyrån beskriver han gårdsförsäljning av alkohol som ”en jätteviktig reform för företag och jobb – i städer men också på landsbygden”. Det är en riktig beskrivning, även om den faktiskt inte gör reformen rättvisa fullt ut.

Den svenska dryckeskulturen har utvecklats med stormsteg. Det är länge sedan svensk ölkultur kunde beskrivas som ett enahanda hinkande av Pripps Blå. Och det är långt ifrån enbart en importfråga. Mikrobryggerier har etablerats över hela landet och berikat det svenska öldrickandet på ett sätt som ingen hade kunnat ana för tjugo år sedan. Det har skett i städerna, men kanske framförallt på många mindre orter runtom i landet. Därtill finns det numera även flera svenska producenter av vin och whisky.

Att möjliggöra för dessa företag att sälja sina produkter där de tillverkas borde vara självklart. Det är en ekonomiskt viktig fråga. Det är dyrt och krångligt både att få in sina produkter i Systembolagets sortiment och att ha dem kvar där. Att kunna sälja några flaskor till människor som kommer på exempelvis en ölprovning eller liknande aktivitet utgör inget som helst hot mot alkoholmonopolet men skulle erbjuda en välbehövd extra inkomstkälla, dessutom med lite bättre marginaler.

Att tillåta gårdsförsäljning är dock mer än en fråga om ekonomi, det handlar också om kultur. Det som alliansen lanserade som matlandet Sverige är faktiskt en sak att ta på allvar. Vår kulinariska driftighet har en kulturell betydelse som går långt bortom ettor och nollor. Och lika väl som vi skall ta vara på de småskaliga matproducenter som förgyller våra middagar och festbord skall vi givetvis även se till att bygdens bryggerier kan fortsätta att fylla våra glas. Låt oss inte bara äta utan också dricka lokalt.

Nu är tillkännagivanden vad de är, och regeringen kan och brukar ofta förhala dem. Icke desto mindre är det en välkommen viljeyttring och regeringen bör skyndsamt tillsätta en utredning för att se hur detta kan förverkligas.

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga samt publicera kommentar i papperstidningen.