2018-05-03 06:00

2018-05-03 06:00

Moderater är redo att regera

LEDARE

När Moderaterna presenterade sin ekonomiska vårmotion på onsdagen var det med fullt sikte på nästa mandatperiod. Satsningarna är omfattande, likaså omprioriteringarna och reformerna.

Det förekom dock inga direkta nyheter inför valet. Vårmotionen är snarare en sammanfattning av redan känd moderat ekonomisk politik. Moderaterna vill huvudsakligen finansiera reformerna genom att omprioritera statens utgifter. Partiet räknar med att spara pengar på att bland annat lägga ned Arbetsförmedlingen, avskaffa byggsubventioner och införa en bidragsreform.

Enligt den moderata modellen skall den som ansöker om bidrag möta högre krav på motprestation och det skall finnas ett bidragstak som gör att lön alltid ger en betydligt högre inkomst. En annan stor finansieringskälla som Moderaterna föreslår är höjd moms på bland annat livsmedel från 12 till 14 procent.

Det är lätt att finansieringar hamnar i skymundan när budgetar presenteras. Att bara tala om hur mycket som skall satsas på diverse välgörande ändamål låter bättre för stunden, men samtidigt vet alla att pengarna måste komma någonstans ifrån. Och när det, som i Moderaternas fall, inte handlar om att höja skatten är det dessutom något värt att skylta med. De pengar som läcker ut i ineffektiva system eller till människor som skulle kunna arbeta kan användas betydligt bättre. Moderaternas lösning ser lovande ut.

Den största utgiften i Moderaternas reformpaket för nästa mandatperiod är ytterligare ett jobbskatteavdrag. Utöver det satsar partiet knappt sex miljarder på fler poliser med högre löner och betald polisutbildning, samt tio miljarder extra i försvarsanslag till 2021. Även vården och skolan får ta del av satsningarna i form av bland annat tre miljarder för att korta vårdköerna och drygt två miljarder för att utöka barns skoltid med en timme per dag.

Arbetslinjen i Moderaternas förslag är tydlig. Både genom kravfyllda bidrag och genom skatteavdrag för den som jobbar skall fler komma i arbete. Och när fler bidrar, i stället för att bli försörjda, kan också mer pengar gå till statens kärnuppgifter som polis och försvar, samt grunderna i välfärden som skola och vård. Att dessa instanser fungerar bidrar också till människors vilja att arbeta och betala skatt. Det klassiska samhällskontraktet måste uppfyllas av både medborgare och stat.

Samtidigt som jobbskatteavdrag är ett bra sätt att få människor i arbete är det likväl ett stort inkomstbortfall för staten. Därför måste partiet hitta ytterligare besparingar eller nedskärningar i sin budget om vi också skall få polis och försvar på fötter igen. Moderaterna har visat att partiet vill prioritera dessa kärnuppgifter, men även jobbskatteavdrag är viktiga för helhetsbilden. Det finns alldeles för mycket slöseri, ineffektivitet och onödiga utgifter i statens budget. Skall vi hålla sänkta skatter som gisslan innan vi fått starkare försvar och polisväsende så blir det inga sänkta skatter inom överskådlig tid.

Moderaternas reformer för nästa mandatperiod visar att partiet gjort sig redo att ta över makten efter valet, vilket ger väljarna goda förutsättningar att bedöma partiets förmåga. Det återstår dock att se vad som görs direkt, och vad som får vänta.

Det förekom dock inga direkta nyheter inför valet. Vårmotionen är snarare en sammanfattning av redan känd moderat ekonomisk politik. Moderaterna vill huvudsakligen finansiera reformerna genom att omprioritera statens utgifter. Partiet räknar med att spara pengar på att bland annat lägga ned Arbetsförmedlingen, avskaffa byggsubventioner och införa en bidragsreform.

Enligt den moderata modellen skall den som ansöker om bidrag möta högre krav på motprestation och det skall finnas ett bidragstak som gör att lön alltid ger en betydligt högre inkomst. En annan stor finansieringskälla som Moderaterna föreslår är höjd moms på bland annat livsmedel från 12 till 14 procent.

Det är lätt att finansieringar hamnar i skymundan när budgetar presenteras. Att bara tala om hur mycket som skall satsas på diverse välgörande ändamål låter bättre för stunden, men samtidigt vet alla att pengarna måste komma någonstans ifrån. Och när det, som i Moderaternas fall, inte handlar om att höja skatten är det dessutom något värt att skylta med. De pengar som läcker ut i ineffektiva system eller till människor som skulle kunna arbeta kan användas betydligt bättre. Moderaternas lösning ser lovande ut.

Den största utgiften i Moderaternas reformpaket för nästa mandatperiod är ytterligare ett jobbskatteavdrag. Utöver det satsar partiet knappt sex miljarder på fler poliser med högre löner och betald polisutbildning, samt tio miljarder extra i försvarsanslag till 2021. Även vården och skolan får ta del av satsningarna i form av bland annat tre miljarder för att korta vårdköerna och drygt två miljarder för att utöka barns skoltid med en timme per dag.

Arbetslinjen i Moderaternas förslag är tydlig. Både genom kravfyllda bidrag och genom skatteavdrag för den som jobbar skall fler komma i arbete. Och när fler bidrar, i stället för att bli försörjda, kan också mer pengar gå till statens kärnuppgifter som polis och försvar, samt grunderna i välfärden som skola och vård. Att dessa instanser fungerar bidrar också till människors vilja att arbeta och betala skatt. Det klassiska samhällskontraktet måste uppfyllas av både medborgare och stat.

Samtidigt som jobbskatteavdrag är ett bra sätt att få människor i arbete är det likväl ett stort inkomstbortfall för staten. Därför måste partiet hitta ytterligare besparingar eller nedskärningar i sin budget om vi också skall få polis och försvar på fötter igen. Moderaterna har visat att partiet vill prioritera dessa kärnuppgifter, men även jobbskatteavdrag är viktiga för helhetsbilden. Det finns alldeles för mycket slöseri, ineffektivitet och onödiga utgifter i statens budget. Skall vi hålla sänkta skatter som gisslan innan vi fått starkare försvar och polisväsende så blir det inga sänkta skatter inom överskådlig tid.

Moderaternas reformer för nästa mandatperiod visar att partiet gjort sig redo att ta över makten efter valet, vilket ger väljarna goda förutsättningar att bedöma partiets förmåga. Det återstår dock att se vad som görs direkt, och vad som får vänta.

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga samt publicera kommentar i papperstidningen.