2018-03-12 06:00

2018-03-12 06:00

Hårdare tag mot elnätsbolag

LEDARE

Regeringen planerar att strypa flödet av pengar ur elnätsföretagens sedelpress. Ökningen av nätavgifterna på runt 60 procent de senaste sju åren är orimligt stor. Det krävs hårda tag för att återställa elabonnenternas förtroende för elnätsmonopolet.

I torsdags aviserade regeringen en lagrådsremiss med flera förslag för att stärka elnätskundernas ställning gentemot elnätsföretagen. Det handlar bland annat om en annan struktur på nätavgifterna som gynnar efterfrågeflexibilitet, olika priser vid olika tider och mer traditionellt konsumentskydd vid avstängning.

Den stora matchen mot elnätsföretagen är äntligen på gång. Regeringen lovar en proposition under våren och ett riksdagsbeslut om nätavgifterna innan valet. Energiminister Ibrahim Baylan (S) har upprepade gånger kritiserat elnätsbolagen för deras ständiga höjningar av nätavgifterna. 60 procent på de senaste sju åren står inte i proportion till de faktiska investeringarna i elnäten.

Energimarknadsinspektionen hävdar att investeringarna som utförts snarare motsvarar en procentenhet av de senaste årens höjningar om 7-8 procent. Det är Energimarknadsinspektionen som har i uppgift att övervaka den monopolmarknad som elnätet utgör. Det gör man bland annat genom att sätta intäktsramar för elnätsbolagen så att de inte kan missbruka sina monopolställningar.

En anledning till att priserna ökat så mycket de senaste åren är att intäktsramarna framgångsrikt överklagats, främst av de stora energijättarna som vunnit i domstol och fått möjlighet att ta ut 36 miljarder kronor extra av sina abonnenter.

Vart har pengarna tagit vägen kan man undra. Med tanke på att elnäten svårligen har gått med förlust lär pengarna gått åt till utdelningar och att finansiera dåliga affärer.

I P1:s lördagsintervju (3/3) gladde sig statliga Vattenfalls vd Magnus Hall åt att affärerna har återhämtat sig så pass att man kan göra en utdelning på två miljarder kronor till ägaren. Under intervjun pressades Hall i fråga om nätavgifterna. Han lovade att varenda krona från höjningarna ska investeras i näten.

Förhoppningsvis kommer propositionen att rätta till monopolmarknaden och skydda elabonnenterna, som faktiskt inte kan byta leverantör av elnät. Det är uppenbart att dagens lagstiftning inte har tillräckligt bett.

Något som borde övervägas är att isolera elnätsbolagen i de koncerner de ingå, på så sätt att så kallade koncernbidrag inte kan ges (det vill säga skicka pengar mellan olika bolag inom samma bolagskoncern). Det skulle innebära att alla pengar som abonnenterna betalar in stannar i bolaget som äger elnätet och inte försvinner för att täcka förluster i andra koncernbolag. Skälig avkastning skulle enkelt kunna bestämmas i form av utdelning från elnätsbolaget.

Det är inte bara energijättarna som behöver begränsas. Elabonnenterna i Borås kommunala elnätsbolag har med sina elnätsavgifter hjälpt till att finansierat förra årets förluster i andra kommunala bolag på 44 miljoner kronor, bland annat i Borås djurpark. En form av dold skatt skulle man kunna säga.

Elnätsmonopolet måste ses över ordentligt. Det är inte orimligt att tillsätta en utredning som går igenom i detalj hur elnätsbolagen historiskt hanterat inkomsterna från elnätsavgifter. Om elnäten används som sedelpress borde det återspeglas i sänkta framtida intäktsramar.

I torsdags aviserade regeringen en lagrådsremiss med flera förslag för att stärka elnätskundernas ställning gentemot elnätsföretagen. Det handlar bland annat om en annan struktur på nätavgifterna som gynnar efterfrågeflexibilitet, olika priser vid olika tider och mer traditionellt konsumentskydd vid avstängning.

Den stora matchen mot elnätsföretagen är äntligen på gång. Regeringen lovar en proposition under våren och ett riksdagsbeslut om nätavgifterna innan valet. Energiminister Ibrahim Baylan (S) har upprepade gånger kritiserat elnätsbolagen för deras ständiga höjningar av nätavgifterna. 60 procent på de senaste sju åren står inte i proportion till de faktiska investeringarna i elnäten.

Energimarknadsinspektionen hävdar att investeringarna som utförts snarare motsvarar en procentenhet av de senaste årens höjningar om 7-8 procent. Det är Energimarknadsinspektionen som har i uppgift att övervaka den monopolmarknad som elnätet utgör. Det gör man bland annat genom att sätta intäktsramar för elnätsbolagen så att de inte kan missbruka sina monopolställningar.

En anledning till att priserna ökat så mycket de senaste åren är att intäktsramarna framgångsrikt överklagats, främst av de stora energijättarna som vunnit i domstol och fått möjlighet att ta ut 36 miljarder kronor extra av sina abonnenter.

Vart har pengarna tagit vägen kan man undra. Med tanke på att elnäten svårligen har gått med förlust lär pengarna gått åt till utdelningar och att finansiera dåliga affärer.

I P1:s lördagsintervju (3/3) gladde sig statliga Vattenfalls vd Magnus Hall åt att affärerna har återhämtat sig så pass att man kan göra en utdelning på två miljarder kronor till ägaren. Under intervjun pressades Hall i fråga om nätavgifterna. Han lovade att varenda krona från höjningarna ska investeras i näten.

Förhoppningsvis kommer propositionen att rätta till monopolmarknaden och skydda elabonnenterna, som faktiskt inte kan byta leverantör av elnät. Det är uppenbart att dagens lagstiftning inte har tillräckligt bett.

Något som borde övervägas är att isolera elnätsbolagen i de koncerner de ingå, på så sätt att så kallade koncernbidrag inte kan ges (det vill säga skicka pengar mellan olika bolag inom samma bolagskoncern). Det skulle innebära att alla pengar som abonnenterna betalar in stannar i bolaget som äger elnätet och inte försvinner för att täcka förluster i andra koncernbolag. Skälig avkastning skulle enkelt kunna bestämmas i form av utdelning från elnätsbolaget.

Det är inte bara energijättarna som behöver begränsas. Elabonnenterna i Borås kommunala elnätsbolag har med sina elnätsavgifter hjälpt till att finansierat förra årets förluster i andra kommunala bolag på 44 miljoner kronor, bland annat i Borås djurpark. En form av dold skatt skulle man kunna säga.

Elnätsmonopolet måste ses över ordentligt. Det är inte orimligt att tillsätta en utredning som går igenom i detalj hur elnätsbolagen historiskt hanterat inkomsterna från elnätsavgifter. Om elnäten används som sedelpress borde det återspeglas i sänkta framtida intäktsramar.

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga samt publicera kommentar i papperstidningen.