2018-02-14 06:01

2018-02-14 06:01

Vilseledande om försvaret

LEDARE

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) har gett Statskontoret i uppdrag att granska hur försvaret hanterar sin budget. När han intervjuades i Sveriges radio Ekot (13/2) tog han tillfället i akt att påtala att ”stora belopp går in i ekonomin”. Lyssnaren får intrycket av att försvaret inte förväntas kunna sköta sin ekonomi.

Utspelet är en orättvis och vilseledande signalering från landets försvarsminister. Försvarsmakten har under årtionden varit underfinansierat i förhållande till uppdragen man haft. Samtidigt har politikerna gått in och tagit många beslut om till exempel materielinköp som gått mot Försvarets materielverk (FMV) och Försvarsmaktens önskemål, och som bakbundit myndigheten.

Ett talande sammanträffande var att SR Ekot bildsatte nyheten om Hultqvists utspel med en bild på helikopter 14. Den är ett bra exempel på ett dyrt projekt som Försvarsmakten aldrig ville ha. Då beslutet togs 2001 avrådde FMV eftersom man såg det som ett ”högriskprojekt”. Militären hade velat köpa ett billigare, beprövat och framförallt existerande system från USA. Det politiska beslutet ledde till sämre förmåga och större kostnader vilket nyligen har uppmärksammats i debatten.

Peter Hultqvists nya utspel handlar egentligen om partipolitik. Regeringen har noterat kritiken från företrädare inom försvaret som vågat stå upp och säga att man saknar de ekonomiska medlen för att försvara Sverige. Det är en debatt som passar Socialdemokraterna dåligt i en valrörelse där de önskar framstå som regeringsdugliga. Därför försöker de nu vrida debatten och få den att handla om hur försvaret hanterar pengar och inte om att regeringen har underfinansierad försvaret.

Att skylla på försvarets ekonomer är att spela bort korten. Visst ska regeringen alltid eftersträva god hushållning hos sina myndigheter, det ingår liksom i grunduppdraget. Men försvarets situation kan inte lösas enbart med bättre ekonomisk kontroll. Försvaret har varit underfinansierat under årtionden. Dagens försvar har för liten volym för att kunna freda Sverige och det saknar materiel för att kunna självständigt hävda sig i en modern konflikt. Till exempel fattas luftvärn, som under höstens övning Aurora fick tillhandahållas av Frankrike och USA.

Länder som vill kunna hävda sin självständighet måste lägga pengar på sitt försvar. Försvarsteknologi är dyrt eftersom den ofta är ny, då länder hela tiden moderniserar krigsmateriel för att få ett försprång. Personalkostnader är höga då staten måste konkurrera om kvalificerad arbetskraft som är efterfrågad på den privata marknaden.

Vid kalla krigets slut gick tre procent av Sveriges BNP till försvaret. Nato anser att två procent är en rimlig miniminivå för sina medlemmar. Sverige kommer hjälpligt upp i en procent. Det är här grundproblemet finns. Sveriges försvar har underfinansierats av en hel generation politiker.

Uppdraget till Statskontoret är ett försök att blanda bort korten och snedvrida debatten. Samtidigt är det bara ytterligare en påminnelse om hur styvmoderligt just försvaret behandlas av svenska politiker. Skulle man till exempel kunna tänka sig att regeringen gjorde likadant då Migrationsverket under snabb tid ökade sina utgifter med miljardbelopp? Skulle regeringen då ha kommit undan med att ge Statskontoret i uppdrag att granska hur myndigheten använde sina pengar?

Utspelet är en orättvis och vilseledande signalering från landets försvarsminister. Försvarsmakten har under årtionden varit underfinansierat i förhållande till uppdragen man haft. Samtidigt har politikerna gått in och tagit många beslut om till exempel materielinköp som gått mot Försvarets materielverk (FMV) och Försvarsmaktens önskemål, och som bakbundit myndigheten.

Ett talande sammanträffande var att SR Ekot bildsatte nyheten om Hultqvists utspel med en bild på helikopter 14. Den är ett bra exempel på ett dyrt projekt som Försvarsmakten aldrig ville ha. Då beslutet togs 2001 avrådde FMV eftersom man såg det som ett ”högriskprojekt”. Militären hade velat köpa ett billigare, beprövat och framförallt existerande system från USA. Det politiska beslutet ledde till sämre förmåga och större kostnader vilket nyligen har uppmärksammats i debatten.

Peter Hultqvists nya utspel handlar egentligen om partipolitik. Regeringen har noterat kritiken från företrädare inom försvaret som vågat stå upp och säga att man saknar de ekonomiska medlen för att försvara Sverige. Det är en debatt som passar Socialdemokraterna dåligt i en valrörelse där de önskar framstå som regeringsdugliga. Därför försöker de nu vrida debatten och få den att handla om hur försvaret hanterar pengar och inte om att regeringen har underfinansierad försvaret.

Att skylla på försvarets ekonomer är att spela bort korten. Visst ska regeringen alltid eftersträva god hushållning hos sina myndigheter, det ingår liksom i grunduppdraget. Men försvarets situation kan inte lösas enbart med bättre ekonomisk kontroll. Försvaret har varit underfinansierat under årtionden. Dagens försvar har för liten volym för att kunna freda Sverige och det saknar materiel för att kunna självständigt hävda sig i en modern konflikt. Till exempel fattas luftvärn, som under höstens övning Aurora fick tillhandahållas av Frankrike och USA.

Länder som vill kunna hävda sin självständighet måste lägga pengar på sitt försvar. Försvarsteknologi är dyrt eftersom den ofta är ny, då länder hela tiden moderniserar krigsmateriel för att få ett försprång. Personalkostnader är höga då staten måste konkurrera om kvalificerad arbetskraft som är efterfrågad på den privata marknaden.

Vid kalla krigets slut gick tre procent av Sveriges BNP till försvaret. Nato anser att två procent är en rimlig miniminivå för sina medlemmar. Sverige kommer hjälpligt upp i en procent. Det är här grundproblemet finns. Sveriges försvar har underfinansierats av en hel generation politiker.

Uppdraget till Statskontoret är ett försök att blanda bort korten och snedvrida debatten. Samtidigt är det bara ytterligare en påminnelse om hur styvmoderligt just försvaret behandlas av svenska politiker. Skulle man till exempel kunna tänka sig att regeringen gjorde likadant då Migrationsverket under snabb tid ökade sina utgifter med miljardbelopp? Skulle regeringen då ha kommit undan med att ge Statskontoret i uppdrag att granska hur myndigheten använde sina pengar?

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga samt publicera kommentar i papperstidningen.