2017-11-13 06:00

2017-11-13 06:00

Antibiotikaresistens ett allvarligt hot

LEDARE

Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) har rätt: ”Friska djur behöver ingen antibiotika!” Nu gäller det att övertyga resten av EU och världen om att gruppbehandling av djur i lantbruket är en dålig och farlig idé. Antibiotikaresistens är ett allvarligt hot mot mänskligheten.

Slutförhandlingarna om en ny gemensam lagstiftning för djurläkemedel pågår inom EU. Det är mycket viktigt att nya regler som kraftigt begränsar överanvändningen av antibiotika kommer på plats så snart som möjligt. Att slentrianmässigt behandla djur med antibiotika ökar risken för att antibiotikaresistenta bakteriestammar utvecklas.

Resistenta bakterier är redan i dag ett stort problem inom sjukvården som inte bara orsakar lidande utan också kostar vården stora pengar. Folkhälsomyndigheten har uppskattat de framtida kostnaderna relaterade till antibiotikaresistens åren 2015-2024 till fem miljarder kronor med 2015 års utvecklingstakt. Skulle vi ha problem motsvarade Italiens skulle kostnaden mer än femdubblas till 28 miljarder kronor.

Hotet från mikroberna är allvarligt. I dag dör omkring 700 000 människor till följd av infektioner som inte går att behandla. I en brittisk regeringsrapport ges prognosen att tio miljoner dödsfall per år väntas till år 2050 om inget görs.

Både inom human- och djurvården måste antibiotika användas med mer eftertanke. Sverige ligger långt framme i detta arbete och har EU:s lägsta antibiotikaanvändning inom lantbruket (2015). 11,8 milligram antibiotika per PKU, som motsvarar den levande vikten av ett djur i ett land. Högst förbrukning har Cypern och Spanien följt av Italien med 434,2 och 402 respektive 322 milligram/PKU.

EU-snittet är 136 milligram/PKU, alltså mer än tio gånger den svenska förbrukningen. Den viktigaste anledningen till den höga användningen är att hela djurbesättningar behandlas genom att antibiotika blandas i fodret eller dricksvattnet. Sjuka eller friska djur spelar ingen roll, alla blir behandlade. Inom EU är 90 procent av antibiotikaförbrukningen relaterad till gruppbehandling och tio procent individuell behandling, i Sverige är siffrorna omvända.

Sverige arbetar för att EU skall förbjuda gruppbehandlingar och förebyggande behandlingar med antibiotika. Tillsammans med Danmark, Finland, Nederländerna och Österrike har Sverige tidigare i år skickat ett brev till övriga medlemsländer med en uppmaning om att stödja en hårdare reglering av antibiotikaanvändningen.

Tyvärr finns risken att många medlemsländer som ger sina djur mycket antibiotika kommer bromsa striktare regler eftersom det kommer att medföra stora kostnader för att lägga om produktionen då djurhälsa till stor del beror på djurhållningen. En god och hygienisk stallmiljö håller djuren friska. Massbehandling med antibiotika är inte ett acceptabelt alternativ till undermåliga uppfödningssystem med hög djurtäthet, varken ur ett veterinärmedicinskt eller moraliskt perspektiv.

EU måste ta tag i frågan och skapa ett regelverk som kraftigt minskar antibiotikaanvändningen i unionen. Oavsett vilka regler som gäller kan alla konsumenter redan idag ställa krav på sin mat och välja bort kött från länder med en oansvarig antibiotikaanvändning. Detsamma gäller även kommuner och andra offentliga upphandlare av livsmedel. Alla måste ta ett större ansvar för att motverka antibiotikaresistens.

Slutförhandlingarna om en ny gemensam lagstiftning för djurläkemedel pågår inom EU. Det är mycket viktigt att nya regler som kraftigt begränsar överanvändningen av antibiotika kommer på plats så snart som möjligt. Att slentrianmässigt behandla djur med antibiotika ökar risken för att antibiotikaresistenta bakteriestammar utvecklas.

Resistenta bakterier är redan i dag ett stort problem inom sjukvården som inte bara orsakar lidande utan också kostar vården stora pengar. Folkhälsomyndigheten har uppskattat de framtida kostnaderna relaterade till antibiotikaresistens åren 2015-2024 till fem miljarder kronor med 2015 års utvecklingstakt. Skulle vi ha problem motsvarade Italiens skulle kostnaden mer än femdubblas till 28 miljarder kronor.

Hotet från mikroberna är allvarligt. I dag dör omkring 700 000 människor till följd av infektioner som inte går att behandla. I en brittisk regeringsrapport ges prognosen att tio miljoner dödsfall per år väntas till år 2050 om inget görs.

Både inom human- och djurvården måste antibiotika användas med mer eftertanke. Sverige ligger långt framme i detta arbete och har EU:s lägsta antibiotikaanvändning inom lantbruket (2015). 11,8 milligram antibiotika per PKU, som motsvarar den levande vikten av ett djur i ett land. Högst förbrukning har Cypern och Spanien följt av Italien med 434,2 och 402 respektive 322 milligram/PKU.

EU-snittet är 136 milligram/PKU, alltså mer än tio gånger den svenska förbrukningen. Den viktigaste anledningen till den höga användningen är att hela djurbesättningar behandlas genom att antibiotika blandas i fodret eller dricksvattnet. Sjuka eller friska djur spelar ingen roll, alla blir behandlade. Inom EU är 90 procent av antibiotikaförbrukningen relaterad till gruppbehandling och tio procent individuell behandling, i Sverige är siffrorna omvända.

Sverige arbetar för att EU skall förbjuda gruppbehandlingar och förebyggande behandlingar med antibiotika. Tillsammans med Danmark, Finland, Nederländerna och Österrike har Sverige tidigare i år skickat ett brev till övriga medlemsländer med en uppmaning om att stödja en hårdare reglering av antibiotikaanvändningen.

Tyvärr finns risken att många medlemsländer som ger sina djur mycket antibiotika kommer bromsa striktare regler eftersom det kommer att medföra stora kostnader för att lägga om produktionen då djurhälsa till stor del beror på djurhållningen. En god och hygienisk stallmiljö håller djuren friska. Massbehandling med antibiotika är inte ett acceptabelt alternativ till undermåliga uppfödningssystem med hög djurtäthet, varken ur ett veterinärmedicinskt eller moraliskt perspektiv.

EU måste ta tag i frågan och skapa ett regelverk som kraftigt minskar antibiotikaanvändningen i unionen. Oavsett vilka regler som gäller kan alla konsumenter redan idag ställa krav på sin mat och välja bort kött från länder med en oansvarig antibiotikaanvändning. Detsamma gäller även kommuner och andra offentliga upphandlare av livsmedel. Alla måste ta ett större ansvar för att motverka antibiotikaresistens.