2017-05-05 06:01

2017-05-05 06:01

Brist på arbetskraft trots invandring

LEDARE

Fackförbundet Unionen befarar i en undersökning att brist på kvalificerad arbetskraft gör att svenska företag inte växer. Även arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv ser i en rapport hur små företag inte växer i Sverige. Detta trots ”löften” om att flyktinginvandringen skulle ge massa kompetent arbetskraft.

Var tredje företag uppger att brist på kompetent arbetskraft utgör ett tillväxthinder. Var tionde har tackat nej till en order senaste året på grund av arbetskraftsbrist. Detta enligt en enkätundersökning från fackförbundet Unionen som tidigare i veckan föreslog mer arbetskraftsinvandring som en lösning. Detta samtidigt som flyktinginvandringen till Sverige varit historiskt hög senaste åren.

För några år sedan talades det mycket om flyktingar som en ekonomisk tillgång. Fyra av tio syriska flyktingar påstods vara högutbildade i en artikel från Aftonbladet i slutet av 2015. Sverige hade genom flyktingvågen fått ”sin största akademiska tillströmning hittills.” Problemet var att man feltolkat siffrorna och ofta rörde det sig inte alls om akademisk utbildning.

Men idén om hur flyktingar gav Sverige välbehövlig och kvalificerad arbetskraft som behövdes på svensk arbetsmarknad levde kvar. Och den som vågade påpeka att det gick dåligt att integrera de flesta flyktingar riskerade en kritikstorm.

När Stefan Löfven (S) under våren 2012 hävdade att Sverige hade ”massarbetslöshet” fick han ett svar av statsminister Fredrik Reinfeldt (M) som rönte stor uppmärksamhet: ”Om man tittar på etniska svenskar mitt i livet så har vi mycket låg arbetslöshet.” Löfven sade då till TT att han tyckte det var ”otäckt att en statsminister i Sverige pekar ut vissa grupper och särar ut dem i vi-och-dom”.

Numera, själv statsminister, kan han inte kosta på sig att säga sådant. ”Utrikesfödda med förgymnasial utbildning har en arbetslöshet på ungefär 35 procent medan arbetslösheten bland dem som är födda här och har en högskoleutbildning är väldigt låg,” lät det i stället i en intervju i tidningen Arbetet förra året. Integrationen har misslyckats och de flesta flyktingar ser nu ut att komma i arbete först tio år efter ankomsten till Sverige.

I Svenskt Näringslivs rapport ”Ett utmanat Sverige” från i höstas målas dessutom en dyster bild upp av Sveriges framtida ekonomiska utveckling. Sverige hamnar på plats 22 av 26 i en jämförelse med andra innovationsdrivna länder vad gäller andel nya företag som planerar att växa och anställa. Den svenska konkurrenskraften har fallit och skolresultat sjunker.

Problem med konkurrenskraft, brist på kvalificerad arbetskraft, fallande skolresultat, stora integrationsproblem och ökande offentliga utgifter ger ingen positiv bild av framtiden. Den nuvarande högkonjunkturen lever delvis på konstgjord andning med låga räntor och svag krona. Och trots allt tal om hur flyktingvågen skulle ge kompetent arbetskraft ser vi i stället en brist på just detta.

Dock borde vi åtminstone nu kunna slå hål på myten om att en stor asylinvandring skulle vara bra och lönsam för Sverige. Tvärtom ökar de offentliga utgifterna i migrationens spår och kvalificerad arbetskraft saknas i sådan utsträckning att till och med fackförbund vill ha mer arbetskraftsinvandring. En av många intressanta omsvängningar i svensk politik på senare år.

Var tredje företag uppger att brist på kompetent arbetskraft utgör ett tillväxthinder. Var tionde har tackat nej till en order senaste året på grund av arbetskraftsbrist. Detta enligt en enkätundersökning från fackförbundet Unionen som tidigare i veckan föreslog mer arbetskraftsinvandring som en lösning. Detta samtidigt som flyktinginvandringen till Sverige varit historiskt hög senaste åren.

För några år sedan talades det mycket om flyktingar som en ekonomisk tillgång. Fyra av tio syriska flyktingar påstods vara högutbildade i en artikel från Aftonbladet i slutet av 2015. Sverige hade genom flyktingvågen fått ”sin största akademiska tillströmning hittills.” Problemet var att man feltolkat siffrorna och ofta rörde det sig inte alls om akademisk utbildning.

Men idén om hur flyktingar gav Sverige välbehövlig och kvalificerad arbetskraft som behövdes på svensk arbetsmarknad levde kvar. Och den som vågade påpeka att det gick dåligt att integrera de flesta flyktingar riskerade en kritikstorm.

När Stefan Löfven (S) under våren 2012 hävdade att Sverige hade ”massarbetslöshet” fick han ett svar av statsminister Fredrik Reinfeldt (M) som rönte stor uppmärksamhet: ”Om man tittar på etniska svenskar mitt i livet så har vi mycket låg arbetslöshet.” Löfven sade då till TT att han tyckte det var ”otäckt att en statsminister i Sverige pekar ut vissa grupper och särar ut dem i vi-och-dom”.

Numera, själv statsminister, kan han inte kosta på sig att säga sådant. ”Utrikesfödda med förgymnasial utbildning har en arbetslöshet på ungefär 35 procent medan arbetslösheten bland dem som är födda här och har en högskoleutbildning är väldigt låg,” lät det i stället i en intervju i tidningen Arbetet förra året. Integrationen har misslyckats och de flesta flyktingar ser nu ut att komma i arbete först tio år efter ankomsten till Sverige.

I Svenskt Näringslivs rapport ”Ett utmanat Sverige” från i höstas målas dessutom en dyster bild upp av Sveriges framtida ekonomiska utveckling. Sverige hamnar på plats 22 av 26 i en jämförelse med andra innovationsdrivna länder vad gäller andel nya företag som planerar att växa och anställa. Den svenska konkurrenskraften har fallit och skolresultat sjunker.

Problem med konkurrenskraft, brist på kvalificerad arbetskraft, fallande skolresultat, stora integrationsproblem och ökande offentliga utgifter ger ingen positiv bild av framtiden. Den nuvarande högkonjunkturen lever delvis på konstgjord andning med låga räntor och svag krona. Och trots allt tal om hur flyktingvågen skulle ge kompetent arbetskraft ser vi i stället en brist på just detta.

Dock borde vi åtminstone nu kunna slå hål på myten om att en stor asylinvandring skulle vara bra och lönsam för Sverige. Tvärtom ökar de offentliga utgifterna i migrationens spår och kvalificerad arbetskraft saknas i sådan utsträckning att till och med fackförbund vill ha mer arbetskraftsinvandring. En av många intressanta omsvängningar i svensk politik på senare år.

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga samt publicera kommentar i papperstidningen.